Jag har jobbat i församling i olika roller under många år och det finns en sak som jag alltid varit lite fascinerad över. Det handlar om prästens roll i kyrkan. Förstås känner vi alla till att prästerna brukar predika och så men jag tänker mer på den administrativa sidan av det hela.
Kyrkans syn på präster och på andra anställda är väldigt fascinerande. Av någon konstig anledning ser kyrkan det lite så som att präster kan allt, vet allt och behärskar allt. Nu kanske någon tycker jag överdriver eller bara annars ljuger, men jag skulle ändå påstå att det är så här som kyrkans administration fungerar. Ta till exempel arbetsgrupper, en konstform kyrkan är väldigt bra på. När var det senast som en arbetsgrupp som på riktigt är viktig för ungdomsarbetet i kyrkan leddes av en ungdomsarbetsledare? När var det senast som diskussionen kring kyrkkaffe leddes av en värd(inna)?
I församlingen sen finns det ju oftast en ansvarspräst för olika områden. Visst är det säkert bra med en präst där, men samtidigt kunde man ju tänka sig att de som jobbar med just de områdena ändå vet vad de sysslar med också utan en präst.
Det finns en massa arbetsgrupper, och allt möjligt annat, och gemensamt för dem är att det i alla finns åtminstone en präst, helst flera. Det finns ingen annan grupp som kort sagt är representerad i alla kommittéer och grupper förutom präster. Präster är helt tydligt tusenkonstnärer. Specialister i allt från ungdomsarbete, diakoni och liturgi till ekonomi, lägerverksamhet och musik.
Sedan kan man ju också fråga sig ifall det inte blir för mycket för prästerna. Det finns garanterat ungdomsarbetsledare som vet vad de sysslar med utan att ha en präst som leder dem eller övervakar. Det finns garanterat diakoner som klarar av att arbeta utan en diakonipräst. Det finns enormt skickliga arbetare inom kyrkan och det gäller både präster och andra.
