Torvald Hjulfors bedömer att en kyrka på föreningsgrund är mest sannolik.

Rapport öppnar för laestadiansk kyrka

laestadianism.

De laestadianska bönehusföreningarna diskuterar som bäst tre framtidsmodeller av vilka två innebär att rörelsen bildar en egen kyrka.

11.11.2021 kl. 06:00

De tre modellerna innebär att man fortsätter som förr, bildar en kyrka på föreningsbas eller en frikyrka. Modellerna finns i en rapport som en arbetsgrupp utarbetat. Rapporten, som var klar i vår, ligger nu till grund för samtal inom de nio laestadianska bönehusföreningarna.

– Förslaget om att bönehusföreningarna ska utreda sitt medlemskap i den evanglisk-lutherska kyrkan kom från vårt predikant- och prästmöte. Där valdes också de 27 medlemmarna i arbetsgruppen, tre från varje bönehusförening, som har jobbat med frågan, säger Torvald Hjulfors, styrelseordförande för LFF.

Någon egentlig tidtabell för diskussionerna finns inte.

– Coronan har ställt till det. Vi hoppas att vi under vårterminen ska komma vidare med diskussionerna.

Enligt Hjulfors har en del föreningar redan inlett diskussionerna medan andra bara tagit emot rapporten.

– Den här processen kommer att ta många år. Ingen förening har fattat något beslut ännu.

Hjulfors påpekar att alla åsikter finns representerade inom rörelsen, från dem som skulle lämna kyrkan genast om det fanns som alternativ, till dem som aldrig gör det.

– Min personliga bedömning är att det kan bli en kyrka på föreningsbas. Det ger en möjlighet för medlemmarna att lämna den evangelisk-lutherska kyrkan eller stanna kvar i den.

Skillnaden mellan nuläget och en kyrka på föreningsbas är inte så stor, om man inte börjar utse egna pastorer.

– I föreningsmodellen skulle vi bli mera kyrklika genom att själva förvalta mer av sakramenten. Vårt önskemål är ju att vi i samråd med församlingens kyrkoherde får börja med sakramenten i våra bönehus. Den modellen stärker vår identitet som egen kyrka. Det är viktigt för oss.

Enligt Hjulfors kommer man att diskutera detaljerna om förrättningar och eventuella egna präster i en ny arbetsgrupp när man gått in för en modell.

– De besluten fattas inom varje enskild bönehusförening.

Beslutet att lämna kyrkan ska fattas avvarje enskild medlem.

Vad är knäckfrågan, samkönade äktenskap eller kvinnliga präster?

– De är bara symptom på ett skeende som pågått i tiotals år, att man avvikit från Bibeln och bekännelseskrifterna.

Biskopen tror på nulägesmodellen

Biskop Bo-Göran Åstrand är informerad om de tre modellerna som arbetsgruppen utarbetat. Han är glad över att han hållits underrättad om diskussionerna inom rörelsen.

– Fortfarande tror jag mest på nulägesmodellen, även om den innebär utmaningar. Tillträdande kyrkoherden i Pedersöre Mia Anderssén-Löf kommer ju att ge livsutrymme inom de befintliga strukturerna.

Åstrand understöder det så länge församlingen och kyrkoherden är överens.

– Där finns en möjlighet att pröva olika infallsvinklar. Men det förutsätter ju att man samtidigt inte börjat packa kappsäcken. Det behövs ett ömsesidigt förtroende från båda sidor och att man är överens om principerna. Förtroende betyder inte att man är överens i alla frågor, för det blir man inte. Det betyder att man från båda sidor litar på varandra och att det man gör sker öppet och genomtalat.

Går man in för en modell med eget samfund blir det svårare, anser biskopen. Till exempel när det gäller nattvardsfirandet.

– Problemet kan bli vilka pastorer som förrättar nattvarden och varifrån de kommer. Det måste ju i så fall vara rörelsen som viger dem. De kan inte längre vara under kyrkoherdens eller biskopens tillsyn. Det betyder att de måste ha en egen struktur och utbildning för sina pastorer för att få modellerna med egen kyrka att fungera. Man kan inte dela på pastorerna så att de är både och. Går man in för eget pastorsämbete finns det svåra utmaningar och öppna frågor som man ska vara beredd att gå in i på detaljnivå.

Är du orolig för utvecklingen?

– Jag oroar mig för de enskilda medlemmarnas situation inom väckelsen. Jag har tidigare sett vad det innebär att gå ut ur en församling för att försöka bilda eget och det inte lyckas. Kostnaden för de enskilda människorna har varit hög. Om den laestadianska väckelsen går in för något nytt har den ett stort ansvar när det gäller att leda in sina medlemmar i det nya sammanhanget. Samtidigt ser jag också att det kommer att dränera en del av våra församlingar på goda resurser och många engagerade. Det ger mig oro för de människorna.

Organisationen

De flesta laestadianer i Svenskfinland hör till grenen Rauhan Sana.

Högst uppe i organisationen finns nio självständiga bönehusföreningar från Karleby i norr till Helsingfors i söder, de flesta inom Pedersöre prosteri.

Varje förening väljer tre delegater till ett förbundsmöte som beslutar om budget och verksamhetsplan för Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF.

Under förbundsmötet finns LFF:s styrelse, som fått Radio LFF, missionsarbetet, barnlägerverksamheten, skriftskolan och familjearbetet på sin lott.

Predikant- och prästmötet har en rådgivande funktion.

Johan Sandberg


Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18

vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00