Sheila Liljeberg-Elgert, Urpu Sarlin, Kira Ertman och Jannika Lassus.

Kommunikationen i Esbo väcker blandade känslor

TVÅSPRÅKIGHET.

Efter två veckor på jobbet sade den nya kommunikatören i Esbo svenska församling upp sig. – Arbetsmängden är så stor att det är omöjligt att göra ett gott jobb, säger företrädaren Sheila Liljeberg-Elgert, som också befarar en nedmontering av det svenska.

13.10.2021 kl. 16:45

Esbo svenska församling saknar just nu informatör, och det finns röster som säger att det beror på hur arbetet är organiserat. För ett par år sedan inleddes ett pilotprojekt inom kommunikationen vid samfälligheten i Esbo. Det innebar att den svenska församlingens informatör blev en del av samfällighetens finskspråkiga kommunikationsteam.
– Informatören är anställd av Esbo svenska församling och lönen går från den svenska församlingens budget. Ändå äts stora delar av den svenska kommunikationsbudgeten upp av samfällighetens projekt, säger Sheila Liljeberg-Elgert, som sedan 2007 jobbat som informatör vid Esbo svenska församling, men nu gått i pension.


Hon upplever att det inte finns förståelse för att det finlandssvenska församlingslivet är en egen kultur, som kräver andra lösningar än att man översätter finskt material till svenska.
– Vi borde ha tid att göra material om våra egna anställda och församlingsbor, och samarbeta med de närliggande svenskspråkiga församlingarna, säger hon.

Hon säger att hennes efterträdare reagerade på samma saker som hon själv och att det var en orsak till att hen inte valde att fortsätta.
– Man tar av den minsta församlingen, som skulle behöva den resursen själv, och placerar den personen i en finsk arbetsmiljö.

Hon upplever också det som problematiskt att det inte är definierat hur stor del av arbetsbilden ska handla om samfällighetens information i relation till församlingens egen.
I Borgå stift är lösningen i Esbo unik. I de andra större, svenskspråkiga församlingarna jobbar informatörerna i regel med den egna församlingens information, i den egna församlingen.

Samarbetet gett yrkesgrafiker
Kira Ertman, som är kyrkoherde i Esbo svenska församling, säger att det nya kommunikationsprojektet lett till många fördelar.
– Till exempel till att vi haft tillgång till en yrkesgrafiker som kunnat göra design.
Åsikterna om huruvida det är möjligt att kommunicera på svenska i ett team där en majoritet av teamet består av finskspråkiga går isär bland dem KP talat med. Ertman menar att alla anställda i en tvåspråkig samfällighet kan använda sitt eget modersmål.

Skulle det vara okej att leda ett möte och skriva en mötesrapport på svenska?
– Ja. Min uppfattning är att det råder en väldigt stor förståelse för svenskan i Esbo kyrkliga samfällighet, säger Ertman.

Uppfattar du att du som svensk kyrkoherde i Esbo behöver vara en vakthund för det svenska?
– Jag upplever inte att det skulle finnas en sån stämning att vi skulle behöva vara på vår vakt, säger Ertman.

Skärmdump från Esbo svenska församlings Facebook-sida.

Sheila Liljeberg-Elgert säger att hennes erfarenhet är att flera i kommunikationsteamet inte kan svenska så bra att den svenska kommunikatören kan komma med mötesinlägg på svenska – för att inte tala om att leda möten på svenska.

Samfällighetens kommunikationschef Urpu Sarlin säger att språket vid kommunikationsenheten till vardags är finska.
– Men den senaste tiden har jag sagt att man förstås får prata svenska också om man vill. Om någon inte förstår något får man be om preciseringar.

Hon menar också att den svenska sakkunniga i kommunikation i första hand ska ta hand om Esbo svenska församlings information.
– Vid sidan av kan hen assistera den tvåspråkiga informationen. Informatören kan mycket fritt forma sin egen arbetsbild.

"Man behöver ett team"
Jannika Lassus, som är viceordförande i församlingsrådet i Esbo svenska församling, uppfattar att informatören jobbar i samfällighetens finska team för att få stöd av andra som har samma expertis.
– Det är väldigt mycket begärt att en människa ensam ska klara av all teknik, därför behöver man ett team.

På församlingsrådets möte har man diskuterat hur samarbetet påverkar det svenska informatörsarbetet.
– Där tyckte vi att det var viktigare att vi får en snygg, fungerande och mångsidig produkt, som då också är på svenska. Det lät bra.

Kan det då finnas kulturella skillnader som gör att allt som fungerar på finska inte fungerar på svenska?
– Jag kommer inte på något på rak arm, det kan ju förstås finnas någon verksamhet som inte finns i den svenska församlingen. Som språkforskare tänker jag att man anpassar texten enligt målgruppen.

Ser du risker med att närmaste chefen är finskspråkig och jobbar vid samfälligheten?
– Är man anställd som sakkunnig inom information och kommunikation skulle jag kanske till och med se det som en större risk att ha en präst eller kyrkoherde som närmaste chef. Det är bättre att ha en chef som vet vad man håller på med och känner till vad arbetet går ut på.

Erika Rönngård och Sofia Torvalds


kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19