Två av byggnaderna på Mataskär är skyddade.

Lägerholmen Mataskär har sålts: ”Det är en stor sorg, men vi kunde inte fortsätta”

FÖRSÄLJNING.

Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp.

8.9.2021 kl. 10:15

– Tyvärr hade byggnaderna förfallit så mycket att det skulle ha inneburit en alltför stor kostnad att göra om allt till en fungerande lägergård, säger Kjell Nyberg, som är ordförande för Mataskärstiftelsen.

Stiftelsen hade ingen annan egendom är själva holmen – och en hel del skulder, påpekar Nyberg. Inomhusluften i inkvarteringsbyggnaderna var dålig, och på två år har det inte ordnats några läger där. Stiftelsen har lagt ner mycket pengar på att planera och undersöka byggnaderna, och det visade sig att en renovering hade kostat 3,5 miljoner euro. Sådana pengar har stiftelsen inte.

– Esbo svenska församling och Grankulla svenska församling, som använt Mataskär för sina läger, har inte heller sådana summor. Det fanns inget annat alternativ än att sälja, säger Nyberg.

Mataskär har i femtio år fungerat som lägerholme för församlingarna i Esbo och Grankulla.

– Att vi nu tvingades sälja holmen är ett hårt slag för Esbobor och Grankullabor – i synnerhet för den gamla stammens Esbobor. Det fanns en tid då privatpersoner i Esbo understödde det här projektet rejält. Alla som jag pratat med har förståelse för att det gick så här, men många har starka känslor förknippade med Mataskär. Det finns familjer som haft konfirmander här i tre generationer.

På måndag kommer kapellet på Mataskär att avsakraliseras.

– Lördagen den 18 september blir en dag då alla som har band till Mataskär får komma dit och säga farväl.

Och hur går det med Mataskär nu? Två av byggnaderna är skyddade. Exakt vad som kommer att ske på Mataskär i framtiden vet Nyberg inte, men köparen kommer i någon form att idka turistverksamhet på ön.

Vad ska stiftelsen göra med pengarna?

– Vi hoppas hitta en verksamhetsform som ligger möjligast nära stiftelsens syfte också i framtiden. Diskussionen pågår fortfarande, men vi kanske kan erbjuda ett litet guldkorn i konfirmandarbetet i Esbo och i Grankulla. Understödet kan kanske främst riktas till utbildning och ungdomsverksamhet, kanske också diakoni och lägerverksamhet, säger Nyberg.

För Ulrik Sandell, som är kyrkoherde i Grankulla, känns beslutet vemodigt. Det är trettio år sedan han för första gången var på konfirmandläger på Mataskär.

– Som medlem i Mataskärstiftelsens styrelse har jag ändå varit med om att fatta säljbeslutet. Därför vet jag att det är ett välavvägt beslut. I Predikarens bok står det att allting har sin tid, det gäller också församlingarnas historia med Mataskär. Över 50 år på Mataskär har varit värdefulla. Främst är jag tacksam över alla de årtionden vi kunnat ordna läger och annan verksamhet på ett så väldigt vackert ställe som Mataskär.

Vilka personliga minnen har du från Mataskär?

– Då Mataskärs kapell invigdes 1993 var det feststämning och glädje över ett eget kapell. Det som känns svårast är att kapellet nu ska tas ur gudstjänstbruk och avsakraliseras.

Andra fina minnen från både konfirmandläger och hjälpledarutbildningsveckoslut är de personliga samtalen.

– Det finns gott om tid då man är på läger tillsammans. Vi får ta vara på den gemensamma tiden, både då det gäller människor och platser, säger Sandell.

Kira Ertman, kyrkoherde i Esbo svenska församling, säger att Mataskär varit beläget på en bra och behändig plats med tanke på församlingen. Därför känns det sorgligt och vemodigt att holmen måste säljas.

– Holmen är väldigt vacker, naturen kommer nära inpå fastän man är i en storstad.

Speciellt sorgligt känns det att avstå från kapellet.

– Det har varit en viktig plats för många familjer som har firat sina familjefester där. Också julottan på Mataskär har alltid varit en upplevelse; att i den kyliga tidiga julmorgonen få samlas för att fira Kristi födelsedag.

Samtidigt känner hon en stor förståelse för beslutet.

– Stiftelsens styrelse har försökt hitta en lösning i många, många år. Ibland kommer det en situation där man måste konstatera att nu finns det ingen annan lösning. Allt har sin tid, precis som min kollega Ulrik konstaterar.

Vilka personliga minnen har du från Mataskär?

– De bästa minnena är nog från de konfirmandläger som jag har fått uppleva på holmen. Samtal med ungdomar, roliga kvällsprogram, solnedgångar vid grillklipporna. Jag minns speciellt ett läger där vi vuxna ledare nattsimmade efter tystnaden på lägerområdet, det blev en fin känsla av gemenskap i ledarstaben då, säger hon.

När Kira Ertmans son var tre år planterade han ett äppelträd på gården på Mataskär.

– Trädet började nog inte växa, men jag minns hur ivrigt det där lilla barnet var inför sin uppgift och hur han frågade ännu nästa sommar att månne hans träd på Mataskär växer.

(Artikeln kompletterades 8.9 kl 13.30 med ett uttalande från kyrkoherde Kira Ertman.)

Sofia Torvalds


Analys. Kyrkpressen publicerar nu i sin helhet den artikel av John Vikström om kvinnan och prästämbetet som först ingick i Teologisk Tidskrift 5–6/2016. 18.1.2017 kl. 00:00

profilen. Porträttet av sig själv i prästkläder har Camilla Brunell på skrivbordet för att påminna om sin nya roll: Nu är hon präst. Men vägen dit har inte varit rak och hon har sett döden i vitögat. 12.1.2017 kl. 09:00

förföljelse. Fler kristna dödades för sin tro 2016 än året tidigare. 16.1.2017 kl. 13:17

etik. – Vi måste få upp ögonen för verkligheten bakom de etiska teorierna, säger Carolin Ahlvik-Harju som har disputerat på funktionsnedsättningar, fosterdiagnostik och människovärde. 11.1.2017 kl. 13:59

teater. Vad var det som satte igång Martin Luther? Vad förändrade hans bild på Gud? Det är frågor som skådespelaren Johan Fagerudd ger svar på i en monolog som turnerar i Svenskfinland under våren. 2.1.2017 kl. 09:51

nina åström. Inför det nya året bad vi Nina Åström om tips på små förändringar som kan leda till ett bättre liv. 30.12.2016 kl. 00:00

Teologi. Marcus J Borgs bok om Paulus har översatts till svenska. 2.1.2017 kl. 09:58

Teologi. John Vikström kommenterar i en nyskriven artikel det fortsatta motståndet mot kvinnliga präster i Borgå stift. 27.12.2016 kl. 00:00

hemlöshet. Församlingarna i Helsingfors erbjuder hemlösa härbärge under hela julen och fram till slutet av januari. 22.12.2016 kl. 15:45

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07