Maria Repo-Rostedt leder Stillhetens yoga i Johannes församling och Anne Sundqvist deltog i våras.

Stillhetens yoga – mera bön än gymnastik

KRISTEN YOGA.

Stillhetens yoga i Johanneskyrkan erbjuder en möjlighet att varva ner, ta med kroppen i bönen och öppna sig för Guds närvaro.

18.8.2021 kl. 06:00

Stillhetens yoga står på tre ben: kroppen, sinnena och andligheten. I varje stillhetens yoga-övning finns de här tre aspekterna med, säger Maria Repo-Rostedt som är församlingspastor i Johannes församling och leder yogaövningarna.
Det kan till exempel se ut så här: Repo-Rostedt har tagit med psalmen Vi sträcker våra händer fram i några yogaövningar. Först har hon visat rörelserna till hela psalmen och förklarat symboliken i rörelserna – hur händerna är tomma skålar och armarna sträcks mot Gud. Till sist har alla gemensamt gjort rörelserna till psalmen.

I Stillhetens yoga ingår inte bara de fysiska yogaövningarna utan också böner uttryckta med ord och bibeltexter. Stillhetens yoga är inte en träningsform, utan bön där hela kroppen deltar, säger Repo-Rostedt.
– Stillhetens yoga vill inte tvinga någon till något, utan erbjuda en möjlighet att öppna sig för Guds närvaro.

Våra kroppar underbara som de är
Övningarna ger också deltagarna möjlighet att bli vänner med sina egna kroppar.
– Vi är så kroppsfixerade i vår kultur, men de kroppar vi har är underbara precis som de är för att de är skapade av Gud.

Målet är inte heller att göra övningarna på samma sätt som ledaren, utan att hitta ett sätt som fungerar för en själv. Därför passar Stillhetens yoga för alla.
– Känn efter hur det känns i kroppen – vilka tankar och känslor väcker den här övningen? Många gånger sitter känslorna i kroppen också.

Anne Sundqvist deltog i Stillhetens yoga-samlingarna när de ordnades i strömmad version i våras.
– Jag behöver hitta ro i kroppen, så Stillhetens yoga passade mig jättebra.
För henne var det bra att Stillhetens yoga ordnades kvällstid, just när hon och många andra behöver varva ner efter dagen.
– Jag är inte så jätteinsatt i Bibeln, men det blev väldigt skön stämning när Maria Repo-Rostedt läste ur Bibeln, säger Sundqvist.

Sundqvist uppskattar att församlingen erbjudit den här verksamhetsformen.
– Jag går inte i gudstjänsten så ofta, men det här passade mig jättebra. Jag tror Stillhetens yoga gör gott för kroppen och själen. Vi är ofta är för mycket i huvudet och behöver vara mer i kroppen.

Både i sitt arbete som präst och i sitt eget andaktsliv jobbar Repo-Rostedt mycket med texter, till exempel med Bibeln. Att ta med kroppen i andaktslivet har öppnat flera nya dimensioner för henne.

Hon berättar om en övning där man ska stå på ett ben och om hur utmanande den var när hon höll på att återhämta sig efter att ha vrickat foten.
– Då blev det så starkt för mig att Gud når oss bättre i vår svaghet än i vår styrka.

Lite som taizésånger
Det finns de som ifrågasätter om yoga över huvud taget hör hemma i kyrkan, men Repo-Rostedt poängterar att det som Stillhetens yoga hämtat från yogan är rörelserna, inte den österländska religionen.
– Man kan jämföra det med musik, som ju också finns i många olika former. Stillhetens yoga kan jämföras med taizésånger.

I våras ordnades Stillhetens yoga via videolänk, men Repo-Rostedt hoppas att pandemisituationen i höst kommer att tillåta att gruppen samlas på plats i Johanneskyrkan.
Än så länge utreder man möjligheterna att strömma Stillhetens yoga på nätet även om den ordnas på plats i kyrkan. Det skulle i så fall göra det möjligt att delta även för dem som av olika anledningar inte kan göra det på plats.

Stillhetens yoga

  • En kristen yogaform som har utvecklats av sjukhusprästen och retreatledaren Heli Harjunpää under 2000-talet.

  • Stillhetens yoga är ett registrerat varumärke.

  • Ordnas torsdagar 2.9–7.10 kl. 18–19.30 i Johanneskyrkan.

  • Anmälan och frågor riktas till Maria Repo-Rostedt (maria.repo-rostedt@evl.fi) som leder yogan.

  • retreatgården Snoans facebooksida finns ett par Stillhetens yoga-övingar för den som vill bekanta sig med dem.
Erika Rönngård


konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54