Matutdelningen i Pargas är en viktig diakonal insats. Den besöks varje vecka av omkring 50 personer.

Varm blick,
 villiga händer

pargas.

Diakonin är en av kyrkans mest centrala uppdrag. – Vår uppgift är att se på alla med en barmhärtig blick, säger diakon Henrica Lindholm.

5.8.2021 kl. 13:57

Det står i kyrkolagen att det är kyrkans och församlingens uppgift att förverkliga kärleken till vår nästa – särskilt till dem som ingen annan hjälp får.

– Det hör till församlingens väsen. Det är en grundläggande del av församlingens uppdrag, säger Henrica Lindholm, som är diakon i Väståbolands svenska församling.

Diakonins uppgift är att tjäna, men också att bära vidare det goda budskapet: vi är älskade oberoende av vad vi presterar, oberoende av vem vi är.

– Det gör vi genom handling och praktisk kärlek. Det behövs mycket professionellt kunnande för det här, men också söndagens gudstjänst är en plats för diakoni.

I gudstjänsten är alla välkomna att komma inför Gud med sin nöd och med livssituationer som är krävande.

– De som kommer till gudstjänsten kommer också för att hämta ny kraft och för att orka gå ut och tjäna vidare. Genom att tjäna människan tjänar vi Gud.

Hon tänker att diakonin är en del av kyrkans väsen. Utan diakoni är inte kyrkan hel.

– Jag har läst att församlingar som växer i världen jobbar diakonalt. Diakonin är en grund för församlingstillväxt. Det syntes i de första århundradena efter Kristus, då människor sa om de kristna: Se hur de älskar varandra.

Församlingen i Väståboland samarbetar mycket med tredje sektorn, andra församlingar och staden för att komma i kontakt med fler människor och visa att kyrkan vill vara en del av deras liv. Henrica Lindholm vill försäkra att det alltid finns hopp.

– Vem som helst kan hamna i en svår situation, och det kan bli bättre. Många lever med kroniskt dålig ekonomi, och diakonin hjälper där den kan. Men vi vill också erbjuda gemenskap.

Framför allt önskar hon att församlingen ska stå för en människosyn som inte är dömande. Det jobbet görs av alla församlingens anställda, förtroendevalda och medlemmar.

– Vi kan alla bli sjuka. Har man inte skött sig väl under någon period i livet är det viktigt att se framåt med en barmhärtig blick på sig själv. Jag tänker att alla i församlingen kan bjuda på den blicken i möte med varandra och acceptera varandra som vi är.

I stället för att fråga oss varför någon inte klarar av att leva som vi tycker hen borde, kunde vi kanske tänka på hur mycket hen ändå klarat av trots olika livsutmaningar.

– Jesus hade en kärleksfull och barmhärtig blick, och det var också därför människor sökte sig till honom.

En viktig diakonal mötesplats i Pargas är Missionsboden, som varje år samlar in mycket pengar till Kyrkans utlandshjälp och missionen.

– Men det är också ett socialt sammanhang.

En annan viktig diakonal insats är mat-
svinnsutdelningen, som sker en gång i veckan.

– Före coronapandemin kom 20–30 personer varje vecka, nu är de uppe i 50. Vi delar ut matsvinn men också donationer. Folk vill verkligen hjälpa! I sommar har R-kiosken haft en kampanj där kunderna får betala en halv kasse och så står R-kiosken för resten. I sommar kommer vi att kunna dela ut 50 kassar med en massa trevligt innehåll.

Sofia Torvalds


PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40