Ann-Christine Teir och Heidi Salminen har planerat kursen i vardagseknomi.

Små steg mot bättre vardagsekonomi

vanda.

I höst startar en grupp där människor får stöd att fundera på sin vardagsekonomi och hur små förändringar kan göra det lättare att klara sig.

5.8.2021 kl. 08:30

Hur skulle vi kunna hjälpa och stöda på ett smart sätt, så att människor skulle kunna hjälpa sig själva? frågade sig Heidi Salminen som är diakon i Vanda svenska församling.

Församlingens nya ”Ekonomi i vardagen”-kurs syftar till att väcka tankar, att tillsammans fundera på hur man spenderar och hur kunna göra det på ett mer sparsamt sätt.

– Tanken är att med små steg gå till en bättre och mer stabil ekonomi.

När diakoniarbetarna ger ut matbidrag till människor som söker ekonomisk hjälp, ser de vilka inköp som görs. Heidi Salminen satte sig ner med kvittona och mataffärens webbsida och såg: här och här skulle det gå att spara – och så föddes idén.

Hon säger att gruppen lämpar sig för människor i olika livssituationer. Främsta målgruppen är de människor som söker ekonomisk hjälp från församlingen, men hon tänker också att till exempel studerande kunde ha nytta av den.

– Egentligen vem som helst som vill förebygga möjliga ekonomiska krångel eller tycker det är svårt att klara sig med det man har. Att den ordnas dagtid begränsar ju, men om det finns intresse skulle man kunna ordna det här på kvällarna också.

Också den som har jobb kan ha det ganska knappt ibland. Människor har lån och skulder. Nu märker diakoniarbetarna även coronapandemins följder, människor tar kontakt efter att de blivit permitterade eller uppsagda.

– När man är i en svår situation kanske man inte heller orkar tänka desto mer. Man blir så fast i sin egna rutiner. Om man får någon att bolla tankarna med kanske det skulle sporra att göra en förändring.

Bygger gemenskap med mat

Upplägget har Salminen planerat tillsammans med Ann-Christine Teir, som är frivillig och förtroendevald i församlingen och som själv har erfarenhet av att kämpa sig upp ur ekonomiska svårigheter. Hon har också tidigare fungerat som stödperson, någon människor kunde vara i kontakt med för att fundera kring sin ekonomi.

– Jag är jättetacksam att vi har sådana frivilliga som kan hjälpa. Det är en stor resurs att jobba tillsammans med någon som har livserfarenhet, säger Heidi Salminen.

Gruppen träffas en gång i månaden under tre månader. Träffarna startar med en gemensam lunch, med mat som tillagas av svinnmat. Lunchen kan på det sättet bli en startpunkt för diskussionen. Vid varje träff håller de en andakt.

– Vi bygger också upp gemenskapen. Den är viktig, att det är tryggt. Det kan vara svårt för en människa att prata om sin egen ekonomi. Vem vill egentligen berätta om hur jag spenderar mina pengar?

Heidi Salminen poängterar att det gruppen talar om stannar där.

– Och man behöver inte säga något om man inte vill. Man kan vara tyst och följa med.

De pratar om tankar och känslor.

– Hurdana känslor vaknar när man tänker på pengar? Någon kan få ångest, någon kan bli orolig.

Deltagarna får en uppgift att jobba på: att jämföra beräknade utgifter för människor i olika livssituationer med sina egna, att planera en matsedel, att fundera på var de ser sig själva om ett halvår.

– De får ett häfte där de kan samla ihop recept och limma in månadsbudget, skriva in och planera sin ekonomi.

Som hemläxa får de efter varje träff hålla en veckas kvittodagbok. Sedan träffas de enskilt med diakonen eller stödpersonen och sitter ner och går igenom den.

– Det här är ett sätt att stöda en människa i vardagen. Förstås jobbar diakonerna fortfarande enskilt med klienter och går vid deras sida.

Emelie Wikblad


konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00