Att blir pappa var en större omställning än jag någonsin hade tänkt mig, säger Erik Abbor.

Erik Abbor: "Jag tror faktiskt inte jag var redo att bli pappa när jag var 25 år"

Papparoll.

För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa.

21.7.2021 kl. 08:00

Erik Abbor är pappa till två barn, man till sin fru Lina Abbor, försäljare till yrket, han tävlar i kroppsbygge och är månskensbonde med hemman i Kronoby.

– Jag är en person som trivs med att ha många järn i elden, helt enkelt.

Erik och Lina träffades på Kyrkans Ungdoms sommarsatsning för unga, ”KUng” 2013.

– Vi fattade snabbt tycke för varandra och snart sällskapade vi. Vi förlovade oss samma år och gifte oss följande höst.

De blev föräldrar 2016.

– Det var en större omställning än jag någonsin hade tänkt mig. Jag har alltid vetat att jag vill ha barn, men det var inte vad jag tänkt mig.

När man kommer hem från BB med en litet knyte blir inget som förut. Det fick Erik snart märka.

– Jag har alltid haft mycket på gång. Jag är en person som inte behöver så mycket egen tid. Jag har sportat, sysslat med musik, fiskat och jagat.

Erik stortrivs bland människor.

– Det blev så abrupt att kapa av allt som jag njuter av och sätta ner så mycket energi och tanke på barnet. För mig var det en stor sorg. I min kompiskrets var jag dessutom en av de första som fick barn.




Erik vill vara öppen med sina svårigheter att anpassa sig till faderskapet.

– Jag tycker att det är viktigt att prata om det. Det är svårt att vara förälder. Jag känner att jag har gett upp oerhört mycket. Samtidigt kan jag ju inte tänka mig något annat heller än att vara de här ljuvliga barnens pappa.

Ibland har Erik frågat sig varför han och hans fru inte väntade lite med att få barn.

– Men att få barn var en längtan som vi båda hade och då var det ändå det bästa beslutet.


Tron som en naturlig gåva

Familjen Abbor bor på en idyllisk plats i Erik Abbors hemby Hopsala.

– Vi hade aldrig tänkt flytta till Hopsala. Men när ett hus blev till försäljning, bara några stenkast från gården där jag är uppvuxen, gick vi på en visning.

Erik och Lina köpte huset.


– Jag jobbar i Karleby och Lina har just fått jobb i Jakobstad. Vi trivs väldigt bra i Kronoby och med med huset.

Erik har en stark kristen övertygelse.

– Jag fått tron som en naturlig gåva hemifrån. Jag upplever att min barnatro sitter djupt rotad. Fast jag ifrågasatt tron har den är ändå varit väldigt nära.

När Erik var barn tog hans föräldrar med honom och hans två äldre systrar till kyrkan och på väckelserörelsen Kyrkans Ungdoms evenemang.

– Jag har aldrig känt mig tvingad att vara med i kristna sammanhang. Jag såg tidigt att mina föräldrar brann för kyrkan. Jag har alltid känt mig hemma i de kristna kretsarna.


Saknar ett andligt hem

För tillfället känner Erik sig lite vilsen i tron.

– Ända sedan vi flyttade från Helsingfors, där Lina jobbade ett år, har vi haft svårt att hitta en kristen plats där vi trivs. Just nu saknar vi ett andligt hem.

Familjen har gått i olika församlingar, men inte hittat någon de trivs i.

– Det känns ganska avlägset att tänka oss att vi skulle gå i en traditionell gudstjänst i den här livssituationen. Det är svårt att hitta sin plats som ny i en församling med två små barn.

När Erik och Lina bodde i Helsingfors var de aktiva i Petrus församling.

– Jag är rastlös till min natur. I Petrus fick jag genast en roll som lovsångsledare. Min uppgift var också att coacha yngre personer i teamet.





Sedan Erik och Lina flyttade till Österbotten upplever han att han står på stället med sitt trosliv.

– Jag skulle gärna tagit emot dig och berättat att ”Gud talade till mig imorse så att fönsterna bara skakade!”.

Just nu är Eriks fru Lina mera drivande i frågan om var deras andliga hem kommer att bli.

– Jag är väldigt tacksam för Lina. Men också jag är skyldig min familj, inte bara mig själv, att hitta en andlig plats och ett sammanhang där vi trivs och kan ta emot utmaningar.

Christa Mickelsson


rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02