Johanneskyrkans norra torn och dess gargoyler väntar fortfarande på restaurering.

Ett nygotiskt praktexemplar i Helsingfors återfår sin forna glans

johanneskyrkan.

Johanneskyrkans fasad med sina gargoyler, rosettfönster och fialer får en grundlig genomgång i samband med fasadrenoveringen.

23.6.2021 kl. 06:00

På byggställningarnas adertonde våning blåser det friskt och utsikten är svindlande. Raimo Laeslehto, som ansvarar för planering och övervakning av målning och dekoration, kan peka ut andra byggnader som han varit med om att restaurera.
– Jag har planerat och övervakat renoveringar bland annat på Sveaborg, Nationalmuseet och domkyrkan. Den synligaste av dem är Uspenskijkatedralen med sina förgyllda kupoler.

Han visar också upp den av Johanneskyrkans gargoyler som är i sämst skick och har fått sina skador ifyllda av gips. När den här gargoylen fått rätt utseende igen ska man skapa en form i silikon och gjuta en ersättande gargoyl i betong.

Den här gargoylen har nyss fått sina skador ifyllda med gips. Foto: Erika Rönngård

Gargoyler är en form av vattenkastare som leder bort vattnet från taket så att det inte rinner ner längs ytterväggen. På medeltiden blev det populärt att bygga de här vattenkastarna i form av groteska figurer och odjur.

Gargoylerna så här högt uppe runt Johanneskyrkans torn har en ränna längs ryggen som leder bort regnvattnet, men längre ner finns också gargolyer som enbart har en dekorativ funktion och inte leder bort vatten. Redan för många år sedan har rännan förstärkts med blyplåt för att skydda betongen under – men ett ännu större hot mot gargoylens hållbarhet kan finnas inuti den.
– Det största problemet med betong är att man gjuter in stål som armering i den. Stålet rostar och det spränger småningom betongen, säger Laeslehto.

Tornens tak hör till de delar av kyrkan som redan hunnit repareras.
– Vi reparerade dem i början från en skylift eftersom det inte lönade sig att bygga ställningar så högt upp.
Sedan byggdes byggställningarna upp runt halva kyrkan. Genom klockluckorna i kyrkans torn går det stålbalkar som håller upp byggställningarna.

Vind, regn och sol sliter på Johanneskyrkans fasad. Speciellt de nutida vintrarna när temperaturerna pendlar mellan plus och minus sliter hårt på kyrkans fasad i rödtegel och betong. Ju högre upp man ser, desto mer har fasaden slitits. Bland annat behöver man se över kyrkans tio kilometer tegelfogar.
– Visst är det här ett stort projekt, men det är ju trots allt ett hus, om än med stora proportioner. Men en gång i tiden har ju den här kyrkan byggts av människor också, säger Laeslehto.

Trä som liknar kalksten
Johanneskyrkan byggdes mellan åren 1888 och 1891 och representerar den nygotiska stil som var populär i slutet av 1800-talet. Arkitekturen i Johanneskyrkan försöker efterlikna de kända gotiska katedralerna på annat håll i Europa, till exempel Notre Dame i Paris.

Det ser man bland annat på det stora rosettfönstret som hämtat inspiration från de mellaneuropeiska katedralerna. Där byggdes de i kalksten, och därför har fönsterbågarna i Johannekyrkans rosettfönster målats i en nyans som efterliknar kalkstenens färg.
– Det är ett särdrag i 1800-talets arkitektur att materialen imiterar andra material, säger Jaakko Penttilä, som tillsammans med Vilhelm Helander är arkitekt för renoveringen.

"Det är ett särdrag i 1800-talets arkitektur att materialen imiterar andra material."

Det tjugo kvadratmeter stora rosettfönstret har fått en del nya glas och nya trästycken i fönsterkarmarna.
– Glasmålningarna på insidan av fönstret restaurerades grundligt vid den senaste renoveringen 1991. Då rev de upp alla blyfogar på insidan och de står sig än, säger Kai Heinävaara, projektledare för fasadrenoveringen.

Rosettfönstren hör till de detaljer som byggts om i ett tidigt skede av kyrkans historia.
– Från början hade fönstret enbart gjutjärnsramar. Fönsterramarna i trä lades till i ett tidigt skede. Antagligen insåg man redan efter första vintern att det blev kondensproblem när den nerkylda metallen mötte kyrkans fuktiga luft när det var mycket folk i kyrkan, säger Heinävaara.

En del av Helsingfors historia
Lite längre ner monteras fialerna, små dekorativa minitorn längs takkanten, ner tegelsten för tegelsten.
– Teglen numreras när de tas bort. Efter att de rengjorts kan de sedan sättas tillbaka på samma plats, säger Laeslehto.

En del av tegelstenarna har spruckit och behöver ersättas med nya. Ersättande gamla tegelstenar har man hittat bland annat i Riihimäki.
Fialerna har betongpelare i varje hörn och tegel mellan dem.
– Betongen har bara en dekorativ funktion här, det är teglet som bär upp fialerna. Så bygger man inte längre, säger Penttilä.

Till vänster: Fialer som väntar på renovering. Mitten: Gargoylen med sin ränna för regnvatten upptill. Till höger: Numrerade tegelstenar som ska putsas och sedan byggas upp till en nygammal fial igen. Foto: Erika Rönngård

Han förklarar att Johanneskyrkan arkitektoniskt är något av en paradox – den är byggd i gotisk stil men av de material som var moderna under byggnadstiden.
– Kyrkan innehåller den tidens ideal och byggnadsteknik. 1800-talet var en brytningstid på flera sätt, och Johanneskyrkan är ett exempel på många av dem.

Johanneskyrkan har 2 600 sittplatser, flest av Finlands alla stenkyrkor. Det att man i slutet av 1800-talet behövde bygga en så stor kyrka hörde ihop med att Helsingfors invånarantal växte kraftigt vid den här tiden, och på så sätt speglar Johanneskyrkan också stadens historia.
– När man byggde kyrkan ville man hänvisa till kristendomens historia. Den gotiska stilen som var vanlig på medeltiden ses som kristendomens arkitektoniska höjdpunkt, säger Penttilä.

Även om man använde sig av hantverksmässiga metoder när kyrkans fialer, gargoyler och rosettfönster byggdes går det ändå inte att jämföra dem med de metoder som användes när till exempel Notre Dame byggdes.
– I de medeltida katedralerna skulpterades varje dekoration för hand. Skulle man ha gjort likadant här skulle varje fial ha en unik blomma i toppen.

Fialerna på Johanneskyrkan är seriegjutna och följer alltså samma mönster. Nere på marknivå står en fial som restaureras och kommer att fungera som modellexemplar för de andra.

Ett par av dem som jobbar med renoveringen just nu var också med för 30 år sedan när den senaste fasadrenoveringen gjordes.
– Det har vi otroligt stor hjälp av. Det finns kunnande som inte går att flytta över på en minnessticka, säger Laeslehto.

Erika Rönngård


profilen. – Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen. 20.8.2020 kl. 00:00

Bok. – Ibland känns det som om jag fått ett nytt liv, säger Christa Mickelsson. För tre år sedan kunde hon endast ljuda några vokaler och inte skriva alls. En massiv hjärnblödning har tvingat henne att lära sig allt på nytt. Nu ger hon ut en bok, en bok hon skrivit helt själv. 19.8.2020 kl. 08:48

Kultur. Det finns något andligt över nordbornas naturupplevelser, märkte religionshistorikern David Thurfjell. Många sekulariserade svenskar som inte känner sig hemma i kyrkan upplever i stället att naturen är en plats som ger dem utrymme för existentiella tankar och känslor. 18.8.2020 kl. 19:53

Höstdagarna. Ungdomsfestivalen Höstdagarna skulle ha firat 70-årsjubileum vid allhelgonahelgen, men ställs in på grund av coronaviruspandemin. 18.8.2020 kl. 09:07

Kyrkomötet. En ny mandatperiod inleddes med iver att hitta nya lösningar för kyrkans strukturer och förvaltning. Men i de frågor som bränner är det svårt att släppa taget om positionerna. 14.8.2020 kl. 16:49

kronoby församling. Kronoby församlings ekonomi har försämrats under de senaste tio åren, skriver ÖT. 14.8.2020 kl. 16:32

val. Kyrkomötet har valt Åsa A. Westerlund och Monica Heikel-Nyberg till medlemmar i Kyrkostyrelsens plenum för mandatperioden 2020–2024. 14.8.2020 kl. 11:38

matteus församling. Om allt går enligt planerna slår domkapitlet vid sitt nästa möte fast att Helene Liljeström sköter kyrkoherdevikariatet i Matteus församling. – Ett bönesvar, säger församlingsrådets viceordförande Annica Söderström. 11.8.2020 kl. 16:02

domkapitlet. Niklas Wallis, tf. kaplan i Kronoby, är enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Kronoby. Byråsekreterartjänsten vid domkapitlet fick nio sökande. Bland annat detta meddelar domkapitlet idag. 10.8.2020 kl. 16:15

Coronapandemin. Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar. 10.8.2020 kl. 12:23

äktenskapssyn. Att biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte når en gemensam syn i äktenskapsfrågan var inte förvånande. Som näst bästa alternativ kunde de flesta tänka sig en medelväg, som tillåter samkönade par att vigas. 7.8.2020 kl. 10:12

katastrofhjälp. Kyrkans utlandshjälp har beviljat 50 000 euro från sin katastroffond till dem som drabbats av explosionen i Libanons huvudstad Beirut. Utlandshjälpen inleder också en insamling till förmån för hjälparbetet. 6.8.2020 kl. 16:52

film. Ulla Heikkilä inspirerades av sin egen tonårsupplevelse och gjorde en film om en lägervecka full av gemenskap, livsfrågor, konflikter och förälskelse. 6.8.2020 kl. 19:00

Johan Candelin. Polisutredningen gällande Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är nu klar och ärendet går till rättegång i november. Två personer i styrelsen står åtalade. 6.8.2020 kl. 12:00

Camilla Svevar . Hon försökte göra karriär som sångerska, hon var kantor och småbarnsmor, hon blev präst och fick cancer – och skilde sig, två gånger. Idag är Camilla Svevar kyrkoherde i Replot och vill predika för sökarna. 6.8.2020 kl. 10:02

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36