Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Kyrka. Kandidaterna för de kyrkliga valen i februari är nu klara. Den 11 februari väljer präster och förtroendevalda nya ombud för kyrkomötet och ledamöter till stiftsfullmäktige. Valet står mellan kandidater på sju listor för kyrkomötet och nio för stiftsfullmäktige. 18.12.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Någonstans ifrån kom den i höstas, en svartvit liten katt. Den sökte sig kärvänligt mot våra ben och återkom dag efter dag. Svältfödd var den inte, men aptiten var glupande. 18.12.2007 kl. 00:00

Världen. Författaren och artisten Jonas Gardell har utsetts till hedersdoktor vid den teologiska fakulteten i Lund. 18.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Kyrkpressens webbportal kyrkpressen.fi firar om några månader sin ettårsdag. Sidans besökarantal har sedan starten gått stadigt uppåt. 18.12.2007 kl. 00:00

Världen. En italiensk präst blev i söndags knivskuren vid sin kyrka i staden Izmir i Turkiet. Prästen fördes till sjukhus. Där uppger man att han inte fått livshotande skador. Han blev huggen i magen, skriver tidningen Dagen. 17.12.2007 kl. 00:00

Kultur. De svenskspråkiga inslagen på den tvåspråkiga kyrkliga podcast-portalen pod.fi får en fortsättning nästa år. 17.12.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 51-52/2007 Vad är vårt budskap? Det är en grundläggande fråga för alla som sysslar med information och kommunikation. 17.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Teckenstöd är ett ett hjälpmedel för personer med språkstörningar och förståndshandikappade. Vid första advent togs en unik samling psalmer med teckenstöd i bruk. Samlingen kompletteras av böner och illustrerande dvd. 17.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. De vackraste julsångerna har under sina trettio år blivit en riktig folkrörelse som samlar över en miljon mänskor mitt i julstressen. 16.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Medlen från flera av årets julinsamlingar går till barn, evangelisation och biblar. 15.12.2007 kl. 00:00

Människa. – Vi gör julmaten tillsammans, min fru och jag, så det blir både finländskt och afrikanskt, säger Moses Mabinda. 15.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. I går beslöt Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige att sluta ge bidrag till de finska och svenska Evangeliföreningarna. Orsaken är föreningarnas negativa inställning till kvinnliga präster. 14.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. På onsdagen hölls evenemangen Ekumenisk jul i Åbo domkyrka. Estlands statsminister Andrus Ansip förde fram budskapet om fred. 14.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Måste man bege sig till Esse för att möta Gud? Den frågan fick litteraturvetaren Roger Holmström ställa sig när han på ett lyrikseminarium i Helsingfors häromveckan tolkade Hans Fors dikt ”Om guds närvaro i Esse”, som ingår i den nya antologin Att byta hjärta i ett snöglopp. Tvivel och tillit i finlandssvensk dikt. 14.12.2007 kl. 00:00

Samhälle. Sedan den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft för några år sedan har skolor och daghem varit förbryllade: hur ivrigt får man egentligen fira kristna högtider som jul? Svaret är: ungefär som förr. 13.12.2007 kl. 00:00

Helsingfors förvaltningsdomstol gav Monica Heikel-Nyberg rätt i besvär. 14.7.2016 kl. 16:27

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00

folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

seinjoki. Besökare på bostadsmässan i Seinäjoki har också möjlighet att fira nattvard eller sjunga med församlingen. 12.7.2016 kl. 14:53