Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Kultur. Måste man bege sig till Esse för att möta Gud? Den frågan fick litteraturvetaren Roger Holmström ställa sig när han på ett lyrikseminarium i Helsingfors häromveckan tolkade Hans Fors dikt ”Om guds närvaro i Esse”, som ingår i den nya antologin Att byta hjärta i ett snöglopp. Tvivel och tillit i finlandssvensk dikt. 14.12.2007 kl. 00:00

Samhälle. Sedan den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft för några år sedan har skolor och daghem varit förbryllade: hur ivrigt får man egentligen fira kristna högtider som jul? Svaret är: ungefär som förr. 13.12.2007 kl. 00:00

Människa. – Vi lever i ett mycket hårt och kluvet samhälle, säger Linda Lawast-Slotte. Hon vill kämpa för att återge människan hennes värde i en miljö där mycket offrats på ekonomins altare och där det mesta tycks handla om konkurrens. 13.12.2007 kl. 00:00

Världen. Läskedrycksföretaget Red Bull har efter protester av en italiensk präst lovat att dra tillbaka sin senaste tv-reklam, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. 13.12.2007 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Svenska kyrkan har sagt nej till att använda begreppet äktenskap för homosexuella. Trots olika namngivning säger kyrkan ja till en gemensam äktenskaps- och partnerskapslag. 12.12.2007 kl. 00:00

Människa. Har man en gång upplevt fungerande kristen gemenskap så längtar man efter den. Men grupper kan stagnera och gemenskap förflackas. Ofta är det långt mellan ideal och verklighet. 12.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. På torsdag avgör Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige om framtida budgetstöd till de finska och svenska Evangeliföreningarna. Enligt beredning kommer stödet att trappas ner och upphöra efter tre år. 12.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Fredsrörelsen Suomen Sadankomitealiitto har gett sitt årliga fredspris åt Mikaels församling i Åbo. Församlingen beviljade i somras så kallad kyrkoasyl åt utvisningshotade iranska kurden Naze Aghai och hennes avslagna asylansökan kunde tas upp till ny behandling. 12.12.2007 kl. 00:00

Världen. Norska regeringen vill ändra både namn och inriktning på kristendomsämnet. I stället för dagens kristendom skall norska skolor undervisa i religion, livssyn och etik. 11.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. ”Befall din väg åt Herren” sjöng Vörås och Maxmos kyrkokörer gemensamt vid den inledande processionen när Tomas Klemets installerades till kyrkoherde. 11.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Tiden för nomineringen av kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige utgår lördagen den 17 december. 11.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den lutherska kyrkans kulturpris har i år gått till professor Simo Heininen och författaren Tytti Issakainen. Heininen uppmärksammas för sin insats att belysa Mikael Agricolas livsverk, speciellt under det pågående Agricolaåret. 10.12.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 50/2007. Enligt ärkebiskop emeritus John Vikström tycks vi nu ”gå mot en oundviklig och hård konfrontation” gällande kvinnliga präster. 10.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Möte med författare och musiker gav live-känsla på österbottnisk julmarknad. 10.12.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. Vad är Lucia utan sina ljus? 10.12.2007 kl. 00:00

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

seinjoki. Besökare på bostadsmässan i Seinäjoki har också möjlighet att fira nattvard eller sjunga med församlingen. 12.7.2016 kl. 14:53

kyrkans samtalstjnst. När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare. 8.7.2016 kl. 10:44

Sfp. För Anna-Maja Henriksson är den kristna värdegrunden självklar. Men hon vill inte göra politik på religionen. – Det är den alltför värdefull för. 6.7.2016 kl. 13:10

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighet reserverar mer pengar för missionsarbete och internationell diakoni. 5.7.2016 kl. 08:39