Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Människa. Då Gud kallade lade Heimo Karhapää bokstavligt talat ner det han höll på med och slog in på en ny väg. Han sade upp sig från sin praktikantarbetsplats och åkte från Kuopio till Lahtis för att söka sin nya väg. I Lahtis upplevde han en mycket konkret omvändelse och sedan dess har han försökt leva i enlighet med Guds vilja. 17.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den elfte februari samlas församlingarnas förtroendevalda för att välja fyra lekmannaombud till kyrkomötet. Kyrkpressen frågar ut de fjorton lekmannakandidaterna.  17.1.2008 kl. 00:00

Kultur. En rolig och hoppfull pjäs om att dö i cancer? Jo, det är en sådan som sätts upp på Svenska Teaterns Mini-scen just nu, försäkrar regissören Ulrika Bengts. 16.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Esbo kyrkliga samfällighet har i år infört nya regler om rökning under esboförsamlingarnas skriftskollägger. Rökning är inte längre tillåtet. 16.1.2008 kl. 00:00

Världen. Jublet kände inga gränser när serererna på Trettondagen firade utgivningen av Bibeln på sitt eget språk. 15.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ionamusiken presenterades för Borgå stift av Leif Nahnfeldt från Karlstad i Sverige som besökte kyrkomusikdagarna på stiftsgården Lärkkulla förra veckan. 15.1.2008 kl. 00:00

Kultur. Musikpastorn Carl Hall från baptistkyrkan Hunter Hill First Baptist Church i Atlanta besöker Österbotten i samband med en gospelhelg i Nykarleby och Jakobstad 9–11.2. 15.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den ekumeniska böneveckan för kristen enhet infaller varje år 18-25 januari. I år, då böneveckan firar sitt hundraårsjubileum, är temat Be ständigt. 14.1.2008 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Numret dit man skall ringa om man vill köpa kollektivbiljett med mobiltelefon hade jag i telefonens minne. Däremot hade text i det sms-meddelande man skall skicka, en bokstavs- och nummerkombination, bytts för en tid sedan och den nya kom jag inte ihåg. 14.1.2008 kl. 00:00

Ledare. Ledare 3/2008 Planerna på ett finlandssvenskt framtidsinstitut håller på att bli en av de stora finlandssvenska frågorna. Inte helt oväntat har diskussionen om institutet tillsvidare kretsat mera kring från ”vem” än kring frågan ”vad”. 14.1.2008 kl. 00:00

Teologi. De Luther-stiftelsens präster som är prästvigda av Missionsprovinsen är inte präster i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, så de barn som de döper blir inte automatiskt intagna i en kyrka. Det säger Antti Mustakallio, teologisk sekreterare vid Helsingfors domkapitel. 14.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Medan lutherska kyrkan i Finland totalt tappar medlemmar växer flera församlingar i de norra delarna av Borgå stift. 13.1.2008 kl. 00:00

Världen. Johannes kyrka i Stockholm utbjuds till försäljning. Det är första gången en kyrka i staden säljs. Orsaken är att församlingen har inte råd att ha den kvar. 13.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. 2008 är ett temaår för bönen med syfte att stärka bönen för Finland, för församlingarna och för evangelisation. 12.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Borde inte kyrkan med ärkebiskopen i spetsen vara glad över varje nydöpt barn? Frågan ställs av Luther-stiftelsens pastor Kalle Väätäinen som enligt ärkebiskop Jukka Paarma provocerar kyrkan genom att döpa barn. 11.1.2008 kl. 00:00

radio. Från och med den 1 september hörs inte längre klockringning på lördag klockan 18 i Radio Vega. 5.9.2016 kl. 13:18

Arkitektur. Enligt Sari Dhima präglas den moderna finska kyrkoarkitekturen av en viss ängslighet. 2.9.2016 kl. 15:21

Bok. Kyrkpressens recensent Joanna Nylund har läst Peter Sandströms Laudatur. 2.9.2016 kl. 14:57

Äktenskap. Biskopsmötets redogörelse om kyrkans äktenskapssyn har väckt besvikelse hos många. – Det beror på ett missförstånd, säger Björn Vikström, biskop i Borgå stift. 2.9.2016 kl. 13:50

diakoni. Att bli subjekt i sitt eget liv. Det är det som innebegreppet empowerment, som nu tillämpas inom diakonin, handlar om. 24.8.2016 kl. 12:46