Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Kyrka. Kaplanstjänsten i Johannes församling har sökts av tre personer. 19.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Du kan sända respons på nya KP till redaktionen. 15.9.2011 kl. 00:00

Människa. Monika Fagerholm var förtrollad av alkohol sedan tonåren. Nu är det åtta år sedan hon slutade supa. – Jag älskar vardagen. Det trodde jag aldrig jag skulle säga. 15.9.2011 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Jag är en nervös, hypokondrisk person som nästan alltid har ont i magen. I sjuttonhundratalets England hade mitt tillstånd kanske varit föremål för ett milt intresse. Diagnosen på mode hette ”melankoli” och sammanfattade också vardagens alla lidanden och sorger. 15.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet anser att man kan gå vidare med diakonatreformen även om det ännu finns frågor som behöver lösas. 15.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet godkände en framställning om innehållet i en treårig specialutbildning för sjukhussjälavårdare. 15.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet vill att personer utan hemort i Finland ska kunna bli medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan. 15.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet i Salo den 13-14 september gav bland annat utlåtande om kyrkans framtidsredogörelse, om invandrares medlemskap i kyrkan, även om de inte har hemort i Finland, och om diakonatet. 15.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Då tiden för nomineringen av kandidater till biskopsvalet i Esbo gick ut på tisdag eftermiddag stod det klart att det bara blir en valomgång. 15.9.2011 kl. 00:00

Ledare. Annorlunda, men ändå densamma – det är förhoppningsvis känslan när Kyrkpressens läsare slår upp veckans nummer. Annorlunda – men ändå forfarande ens egen. 15.9.2011 kl. 00:00

Kultur. Som kristen filmmakare vill Klaus Härö att hans livsåskådning ska komma fram i filmerna. Men det finns ingen färdig formel på hur man gör kristen film. 14.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kaarlo Kalliala höll öppningstalet då biskopsmötet öppnades i Salo i dag, tisdag. 13.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det var många som ville viga sig ifjol den 10.10.2010. Men till vigselnatten den 11 november (11.11.2011) är det ingen större rusning. 13.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Peter Lassus, tidigare kyrkoherde i Övermark, ska hoppa in som församlingspastor i Närpes fram till slutet av året. 13.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ett utomäktenskapligt förhållande till en man. Det är orsaken till att Markku Koivisto avskedats från Nokiamissionen. 12.9.2011 kl. 00:00

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46