Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Rätten för vårdpersonal att vägra utföra abort kolliderar juridiskt med kvinnors rätt till abort. Det här säger Johannes Heikkonen som specialiserat sig på frågor om religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet. 16.8.2013 kl. 12:31

Grundstenen i Eva S. Lassus-Paavolainens liv är att vara delaktig i och påverka det samhälle hon lever i. Genom sitt mångåriga arbete inom vården av missbrukare har hon haft möjlighet att hjälpa en utsatt grupp som sällan gör sin röst hörd och som få ser. 16.8.2013 kl. 09:45

Bakom en hög mur och en smal ingångsdörr hittar vi en mosaikfylld skönhet. I KP:s serie om tidiga kyrkor i Rom har vi kommit till Santa Prassede. 12.8.2013 kl. 10:51

En separation, en frånvarande pappa och fyra barn som hoppas att han ska återvända hem igen. Monica Vikström-Jokelas allvarliga komedi för barn fick bidrag av Kyrkans mediestiftelse. 11.8.2013 kl. 12:00

Kan korttidsmission verkligen göra skillnad? Det är svårt att säga vad frukten slutligen är. Men då vi mött ungdomar som röker marijuana, längtar efter kärlek och vill möta Gud förstår vi att det spelat roll att vi har gått fram och talat med dem. 10.8.2013 kl. 12:00

Henrik Stenbäck har jobbat som journalist i drygt 30 år. Han har rapporterat från riksdagen och granskat politiken på nära håll. Nu stiger han över staketet och tar plats på andra sidan. I höst inleder han jobbet som den Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare. 9.8.2013 kl. 09:55

Bibeln är mångbottnad, tycker Tom Emaus, som finner tröst och glädje i den. 8.8.2013 kl. 15:08

Det råder en ganska stor okunskap när folk ofta felaktigt talar om en statskyrka, säger notarie Clas Abrahamsson som menar att kyrka och stat i princip redan är åtskilda. 8.8.2013 kl. 10:03

En konstupplevelse i stillhet och natur är ledord när församlingarna i Lovisa och Pernå omarbetar traditionen med pilgrimsvandring. Resan rör sig mellan det estetiska och heliga – både bland amatörer och proffs. 4.8.2013 kl. 12:00

Pavel Taska blev kristen på allvar då han var tonåring. Sedan dess har han vuxit allt djupare in i sin tro. Att arbeta med ungdomar i Ostrava i Tjeckien beskriver han som både utmanande och fantastiskt. 3.8.2013 kl. 12:00

Ord ligger henne varmt om hjärtat. Hon både diktar och bloggar och upplever en tid av omställning i sitt liv. 2.8.2013 kl. 13:12

Kyrkans ungdoms sommarläger i Pieksämäki samlade dryga 800 deltagare. Men för att göra ett läger möjligt krävs det en massiv insats av frivilliga. Frivilliga som med ett leende på läpparna ställer upp bakom kulisserna. 1.8.2013 kl. 15:01

Sedan ett halvt sekel tillbaka har Svenska Lutherska Evangeliföreningen skickat ut missionärer till Afrika. Men missionsverksamheten handlar inte längre bara om evangelisering och undervisning. 2.8.2013 kl. 10:45

I kölvattnet av inrikesminister Päivi Räsänens tal på folkmissionsdagarna tidigare i juli visar debatten om vem som får säga vad inga tecken på att avta. 1.8.2013 kl. 18:00

Den här kyrkan kan man läsa som en historiebok, lager för lager. Det är San Clemente som står i tur i KP:s serie om tidiga kristna kyrkor i Rom. 22.7.2013 kl. 11:55

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54