Tuomas Anttila sorterar frimärken som människor donerat och säljer dem vidare för att samla in medel till missionen. Frimärkena från Kyrkpressens krysslösningar har bidragit med tusentals euro genom åren.

"Det ger glädje att få se ett intressant frimärke. Det är en upplevelse som inte handlar om ägandet i sig."

FRIMÄRKEN.

Tuomas Anttila samlar inte längre frimärken för egen räkning. Det här får många köpare att återvända till hans nätauktioner – de vet att han inte tar undan de bästa märkena till sin egen samling, utan säljer vidare allt som kommer in.

11.5.2021 kl. 16:27

Som sjuåring började Tuomas Anttila samla frimärken. När han blev vuxen och bildade familj blev det egna samlandet mera passivt, men numera använder han sitt frimärkskunnande för att stöda missionsarbetet.

Hur började frimärkssamlandet för missionen?

– Våren 2008 föreslog jag för Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) att vi skulle kolla om det fanns människor som ville lämna in frimärken till förmån för missionsarbetet.

Det fanns det, och Anttila fick ihop en stor låda under sommaren som han sedan sorterade och visade upp för en frimärkshandlare.

– Vi fick ett erbjudande för en struntsumma och då valde jag att testa att själv sälja frimärkena via nätauktioner. Vi som säljer för välgörenhet har inte alls samma omkostnader som kommersiella aktörer.

Nästan 95 procent av de inkomster som frimärksförsäljningen ger kommer missionen till godo.
Året därpå började han samla in frimärken från den finska systerföreningen SLEY och numera bidrar föreningarna med ungefär lika mycket frimärken båda två. Intäkterna – ungefär 5 000 euro per år – delas mellan dem.

– Frimärkena från Kyrkpressens krysslösningar har bidragit med tusentals euro genom åren. Det handlar om nyare frimärken som har högre värde på marknaden.

Vad händer med frimärkena som lämnas in?
– Allt som är helt säljs vidare. Jag går igenom det som lämnats in, plockar bort söndriga frimärken och samlar ihop dem till större partier.

De flesta frimärkena säljer Anttila själv via en auktionssajt för samlare, men enstaka värdefullare frimärken säljs genom en frimärksaffärs traditionella auktioner.

– När jag lägger ut nätauktioner skriver jag att försäljningen sker till förmån för missionen och jag brukar också sätta ut länkar så att man kan läsa mer om insamlingsändamålen.

En del köpare återkommer gång efter gång, och Anttila tror att det beror på att han säljer för missionen och inte själv plockar ut de bästa märkena till sin egen samling.

– Köper man frimärken via en frimärkesaffär är det svårt att göra fynd, men de här köparna vet att jag säljer vidare allt som kommer in.

Vilka frimärken tycker du själv mest om?

– Jag tycker utlandssamlingen är intressantast. Det finns frimärken från missionsländerna, ganska ovanliga utomeuropeiska länder, med där. Jag tycker att de är mest färgglada och varierade.

– Jag har lärt mig massor genom det här arbetet och det personliga samlarbehovet tillfredsställs utan att jag behöver samla mer i mina egna skåp. Det ger mig en möjlighet att se sådant material som jag som vanlig samlare aldrig skulle ha stött på.

– Det ger glädje att få se ett intressant frimärke. Det är en upplevelse som inte handlar om ägandet i sig.

Hur kom det sig att du blev aktiv i SLEF?

– Jag har församlingsbakgrund och är uppvuxen i en finskspråkig familj i Satakunda. Efter konfirmationen blev jag aktiv i SLEY. Jag gjorde militärtjänst på svenska i Dragsvik och under det året träffade jag min blivande hustru som kommer från Österbotten och sjöng i SLEFs ungdomskör Evangelicum. Jag tror att den andra gången vi träffades var under SLEFs påskläger på Klippan där jag deltog genom Kristliga beväringsgruppen.

GÖR: Är lärare i religion.
BOR: I Lillhoplax i Helsingfors.
FAMILJ: Frun Lilly-Ann, barnen Ester, Mirjam, Henrik och Lydia.
INTRESSEN:
Församlings- och föreningsliv, sång – allra helst psalmsång tillsammans med andra.

Erika Rönngård


PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02