Ronny Thylin har döpt ovanligt få barn den senaste tiden på grund av pandemin.

"Det är fint att få fira och glädjas över barnet och få bära fram det inför Gud"

dop.

Dopet är en tradition – men det är också en länk till gemenskap med församlingen och med Gud.

28.4.2021 kl. 08:00

Alisa Montonens son Julius döptes i början av januari. För henne och hennes man kändes det som ett ganska självklart val.
– Delvis handlade det ju om att det hör till med dopet, men det var också något vi ville göra för vår son. Vi ville ge honom den trygghet som vår religion och Guds beskydd erbjuder, och också ge honom den här länken till församlingens verksamhet och till det stöd man kan få därifrån.

Hon ser det som naturligt att de som föräldrar gör val för sitt barn, också i fråga om dopet.
– Vi bestämmer ju också vad han har för kläder och vad han äter, vilket dagis och vilken skola han kommer att gå i. Bestämmer han sedan en dag att han inte längre vill höra till kyrkan är det ju också okej.

De ordnade dop i början av januari i församlingens utrymmen.
– Vi tog kontakt med vår hemförsamling, berättade att vi ville ordna dopet i vår närmaste kyrka.
Sedan var det dags att börja räkna ut hur många gäster de kunde bjuda in. Vid det här tillfället fick tio personer samlas, och familjen bjöd in faddrarna samt Julius mor- och farföräldrar.
– Det var som tur var min mamma som döpte Julius, därför fick vi in en extra person.

Lilla Julius Montonen i pappa Lasse Montonens famn blir döpt av mormor Maria Repo-Rostedt. Till höger mamma Alisa Montonen. FOTO: Nils Rostedt

Hon och hennes man valde varsin vän som fadder till Julius.
– Vi ville utöka Julius närmaste krets i stället för att välja någon som redan tillhör familjen. En uppgift som väntar faddrarna i framtiden är att visa honom att det finns olika sätt att leva och tänka.

Trots att pandemin begränsade antalet gäster var de nöjda med dopkalaset.
– I vanliga fall tror jag att det skulle ha blivit svårt att bestämma hur stort vi skulle fira dopet och var vi skulle dra gränsen för antalet gäster.

Julius var en månad gammal när han döptes. Familjen ville ordna dopet vid just den här tidpunkten eftersom Julius ena fadder är bosatt utomlands och hade kommit till Finland för att fira jul.
– Vi var fortfarande väldigt nya som föräldrar och ganska trötta, så det var skönt att det blev ett ganska intimt dop. Vi hann prata ordentligt med alla, och det var fint att få träffa de närmaste.

Vill ge det värdefulla vidare

Ronny Thylin är kaplan i Petrus församling och har döpt ovanligt få barn den senaste tiden. Han hopppas att det småningom blir en boom när de som skjutit upp dopet av sitt barn vill låta dem döpas.
– Det är en av de allra finaste stunderna i rollen som präst. Det är en jättestor omställning att det föds ett barn – kanske störst när det handlar om första barnet, men stort också senare, inte minst för syskonen. Det är fint att få fira och glädjas över barnet och få bära fram det inför Gud.

Det är en av de allra finaste stunderna i rollen som präst.

Just nu begränsar restriktionerna hur många man kan bjuda in till dop och dopkaffe, men Ronny Thylin påminner om att varje familj i vanliga fall får välja om de vill fira smått eller stort.
– Jag minns hur jag sa till min fru i församlingssalen, några timmar före dopet av vårt andra barn: ”Jag hade inte förstått att dopet i så hög grad är en kaffebjudning.”
– Där är mitt råd att inte göra det så omfattande och att frimodigt be om hjälp med arrangemangen. På dopdagen har föräldrarna annat att ägna sig åt än att servera kaffe.

Dopet gör barnet till medlem i församlingen, men handlar om mer än så.
– Genom att låta döpa mitt barn säger jag att jag vill att mitt barn ska tillhöra Gud. Jag vill att mitt barn ska hitta sin plats i livet och sin sanna identitet. Det tror jag att vi endast kan göra i relation till Gud. Vi tror på det eviga livet som finns hos Gud, och Jesus säger också: Låt barnen komma till mig.

Thylin känner igen sin egen erfarenhet som förälder hos andra – det man själv upplever som värdefullt vill man ge vidare till sina barn.
– Vi kan inte välja tro för någon. I något skede måste alla välja själv. Men vår uppgift och vårt ansvar är att visa på det som vi funnit.

På dopdagen kan barn i alla åldrar döpas

  • Har ni inte hunnit ordna dop än? Barn i alla åldrar är välkomna till Dopdagen – från småbarn till barn i skolåldern. Den 29.5 kl. 10–13 bjuder församlingarna både på en vacker miljö och på kaffe med tårta. Evenemanget är gratis och öppet för alla.

  • Dopdagen är ett samarbete mellan den finska församlingen i Kasberget och Matteus församling.

  • Plats: Den vackra strandvillan Laajaranta, Humleuddsvägen 15 på Degerö. Vid regn flyttar Dopdagen till Degerö kyrka.

  • Förhandsanmälningar och frågor: pastor Emriikka Salonen, tfn 050 534 3441, emriikka.salonen@evl.fi
Erika Rönngård


Specialmässa. "Tänk dig Beatles LP skiva som hakat upp sig samtidigt som du hör tvättmaskinen slå på centrifugen." 12.10.2016 kl. 10:07

Äktenskap. Vilken betydelse har ett församlingsråds vädjan för den kyrkliga beslutsgången? Inte nödvändigtvis försumbar, säger kyrkomötesombudet Åsa A Westerlund. 10.10.2016 kl. 16:29

kommentar. "Mellan raderna fångar de det vackra i det småskaliga, det fina i att komma från en liten ort och inte bara vara tillfreds med det utan också stolt." Det här är ett lov till KAJ. 7.10.2016 kl. 12:45

äktenskap. – Jag känner en stor sorg över att de samkönade äktenskapen inte blir behandlade likvärdigt, men det är orimligt att vi präster ska bryta det löfte vi gett, säger Helene Liljeström. 6.10.2016 kl. 16:24

äktenskap. Börja förbereda för konkreta förändringar som gör det möjligt för prästerna att viga alla par som har rätt till vigsel enligt Finlands lag. Det vädjar Paulus församling i Helsingfors om till biskops- och kyrkomötet. 6.10.2016 kl. 15:59

präst. Vad händer när man går omkring på stan med prästkragen på? Vi frågade tio präster och fick tio spännande svar. 6.10.2016 kl. 10:57

religionsfrihet. Barnets rätt att välja sin åskådning förverkligas först när barnet har getts tillfälle att bli medveten om livsåskådningar, säger Sylvia Tast. 6.10.2016 kl. 10:21

profilen. Livet går inte att kontrollera, ändå frågor ofta människor som blivit sjuka vad de hade kunnat göra annorlunda. – Min uppgift som kristen läkare är att försöka hjälpa människor att lära sig leva med det som hänt. 6.10.2016 kl. 08:36

Bok. Teorin att Jesus levde sina ungdomsår i Indien broderas ut i Taavi Kassilas bok om Jesus tysta år. 6.10.2016 kl. 09:50

Regnbågsmässa. Biskop Guy Erwin från den amerikanska lutherska kyrkan ELCA:s Los Angeles-stift kommer att besöka Helsingfors i oktober. 3.10.2016 kl. 13:59

teater. Det är en berättelse om människor som har förlorat sin moraliska kompass snarare än sitt hopp, skriver Erika Rönngård om Wasa Teaters Mor Kurage och hennes barn. 30.9.2016 kl. 15:23

äktenskap. Biskopen var överraskande tydlig när han talade till stiftets alla präster: Följ kyrkans ordning, vig inte samkönade par. 28.9.2016 kl. 14:33

kyrkoherdeval. Monica Heikel-Nyberg, kaplan i Johannes församling, har återtagit sin ansökan till kyrkoherdetjänsten i Petrus församling. 28.9.2016 kl. 14:01

Borgå stift. Rekrytering, stiftsgeografi och äktenskaplagen stod på agendan när alla Svenskfinlands präster samlades i Åbo denna vecka. 28.9.2016 kl. 09:27

asylpolitik. Prästerna i Borgå stift uttrycker sin oro över hur asylsökande och papperslösa bemöts av myndigheterna. 27.9.2016 kl. 14:20

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21