Johan Candelin jobbar från Karleby med att försöka hjälpa kyrkan i Burma: "Jag vill gå utanför min trygghetszon"

Burma.

Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen.

25.3.2021 kl. 11:08

Fattigdomen är kanske ändå inte det största problemen för kyrkan i Burma (Myanmar).

– Inom kyrkans område pågår ett inbördeskrig där en gerillarörelse som vill förklara delstaten självständig krigar mot armén. Militärregimen har nu tagit makten i landet och så sprider sig coronan, säger Johan Candelin.

Han är biskop electus, alltså vald till biskop i en av de tre lutherska kyrkorna i Burma. Den har cirka 4 000 medlemmar, 18 präster och 28 evangelister. Men han är ännu inte installerad. Tills dess får han bära biskopskorset och -skjortan men inte uttala sig å kyrkans vägnar.

Som det ser ut nu sker installationen av säkerhetsskäl i Thailand i sommar.

– När jag blev vald till biskop för ett år sedan var avsikten att påbörja nya samtal mellan regeringen och gerillan. Jag har två rådgivare i Burma, Kjell Magne Bondevik, som är gammal bekant med Aung San Suu Kyi, och tyska parlamentarikern Hermann Gröhe, CDU:s tidigare generalsekreterare.

Men så kom militärkuppen. Den lutherska kyrkan gick då ut med en skrivelse där de stöder demokratin och Aung San Suu Kyi och tar avstånd från militären.

– Det gjordes i den första ivern när folket gick ut på gatorna utan att man tänkte efter hur läget ser ut om en månad eller om ett år. Militären är nu ett hot mot kyrkan. Situationen är mycket spänd, för folk försvinner på nätterna. Det skulle inte vara någon större överraskning för mig och om biskopen eller prästerna skulle bli arresterade.

Candelin jobbar från Karleby med att försöka hjälpa kyrkan i Burma.

– Jag informerar och uppmanar kyrkor och församlingar att hjälpa våra lutherska bröder och systrar som håller på att svälta ihjäl.

På grund av den rättsprocess som är på gång mot Martyrkyrkans vänner där Candelin är ordförande, kan ekonomisk hjälp inte gå via MKV utan bör gå direkt till kyrkan i Burma.

Länder som Kina, Thailand och Japan kan påverka skeendet i Burma. Direkt efter militärrevolten skrev Candelin till utrikesministrarna i Japan och i Thailand och bad dem försöka förhindra att folk blir dödade och först därefter söka en lösning.

– Både EU och Finland har aktivt försökt påverka dem att inte skjuta. I början försökte de använda vattenkanoner men nu har de börjat skjuta.

När det gäller rohingya finns det intresse i Saudiarabien att hjälpa dem.

– Det är ju ett fruktansvärt folkmord. Kina har ju egna planer för uigurerna som är i omskolning. Frågan om hur mycket vi vågar vi säga åt Kina vad vi anser är rätt berör hela världen. Eller ska vi vara tysta för att få komma in på den kinesiska marknaden?

Förutom kyrkan i Burma och MKV, vars verksamhet är låst för tillfället, är Candelin engagerad i det internationella fredsarbetet. Han är rådgivare inom World Evangelical Alliance och räknar upp flera ministrar, politiker och ambassadörer bland sina kontakter. USA:s ambassadör och Irans biträdande utrikesminister hör till dem som varit hemma hos honom i Karleby för konsultationer.

– Jag vill arbeta för Guds rike, för fred och väckelse i världen, gå utanför min trygghetszon, bygga broar och hjälpa enskilda människor så långt jag kan, säger Candelin.

För tillfället är han finländsk representant i en grupp som i höst kommer att ta upp en resolution att religion inte får användas för politiska syften i FN:s generalförsamling.

– En stor del av problemet med att få demokratin fungera i arabländerna är att religionen används som ett påtryckningsmedel.


Vår inställning till kyrkan inte avgörande

Candelin anser att vi borde komma bort från uppdelningen liberal – konservativ. Den låser oss precis som uppdelningen demokrater – republikaner i USA.

– Det avgörande är vår inställningen till Bibeln, inte till kyrkan. Kyrkorna valsar hit och dit beroende på politik och yttre omständigheter. Fredsarbetet har ansetts tillhöra den liberala gruppen medan väckelse tillhör den konservativa. Att ha kontakt med muslimer, ge råd och diskutera med dem går långt utanför den konservativa trygghetszonen där man anser att det enda man ska göra med en muslim är att omvända honom. Jag menar att det enda du ska göra är att älska honom, visa kärlek och låta Gud arbeta.

När han möter muslimer i deras hemland säger han: Salam Aleikum, vi är efterföljare till Jesus som är profet i islam. Vad kan vi göra för er?

– Muslimer är mycket öppnare för att tala om Gud än vad västerlänningar är. För oss är det känsligt att tala om Gud och lättare att tala om vårt sexliv.

En organisation som Candelin tagit initiativ till är Muslim Women for Democracy and Human Rights vars första ordförande var Benazir Bhutto.

– Den uppstod efter att vi bjudit in världens tolv ledande muslimska kvinnor till Oslo för att diskutera kvinnornas situation i islam och hur de kan stöda varandra.

Den sista kvällen, innan de skulle åka iväg satt Candelin och Bhutto i hotellvestibulen.

– Då fick jag ett kunskapens ord av Gud att hon snart kommer att dö. Jag sade: Benazir, min vän. Jag tror att Gud talade till mig. Han sade att du kommer att bli dödad snart. Hon frågade vad vi vad ska göra då. Jag sade att vi ska be. Hon ville jag skulle be och jag sade att jag ber i Jesu namn. Det var inga problem för henne för när hon hade hört om Jesus av en barnskötare.

Hon böjde knä i hotellvestibulen i Oslo där folk gick förbi medan Candelin bad för henne med handen på hennes panna.

– Jag bad: Jesus här är Benazir, tag emot henne, förlåt henne hennes synder, var med henne varje dag och ta henne hem till dig den dag hennes liv på jorden är slut. Jag välsignade henne med Herrens välsignelse och korstecknet. Hon återvände till Pakistan, ställde upp i valet och mördades 2007.

Text och Foto: Johan Sandberg


journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13

diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57