Det nya ämnet på skolschemat heter Religions- och livsåskådningskunskap.

På Åland går man nu in för en konfessionslös religionsundervisning

religionsundervisning.

Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning.

1.3.2021 kl. 18:32

På Åland slås undervisningsämnena religion och livsåskådning ihop till ett och samma ämne med namnet ”Religions- och livsåskådningskunskap”. Den nya åländska grundskollagen trädde i kraft vid årsskiftet. Kutymen hittills har varit att de elever som tillhör majoritetskyrkan deltar i religionsundervisningen, medan de som inte hör till kyrkan haft livsåskådning på schemat. På Åland erbjuder kommunerna inte undervisning i den egna minoritetsreligionen, vilket är fallet på fastlandet.

Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen jobbar med frågor om undervisning och skola.

– Diskussionen om hur religions- och livsåskådningskunskapen ska ordnas har blossat upp då och då under en lång tid. Därför tror jag att Ålands beslut kommer att väcka mycket diskussion. Också på finskt håll följer man noga med vad som händer på Åland. Även om det finns många modeller för hur man kan ordna åskådningsfostran, men inga konkreta planer på fastlandet, så kommer det här säkert på sätt och vis att ses som ett pilotprojekt, säger Salenius.

Är det den här utvecklingen vi går mot i övriga Finland också?

– Diskussionen här på fastlandet är densamma. Man har diskuterat flera olika modeller, också ifall man borde forma ett helt nytt ämne, i stället för att slå ihop lärokurserna i alla åskådningsämnen. Men där finns många frågor, bland annat om lärarnas behörighet.

Hur kommer undervisningen att förändras i praktiken, i och med att vi redan nu har en religionsundervisning som inte bygger på konfession utan på en mer objektiv syn?

– En skillnad är att klassen inte delas under åskådningstimmarna utan alla får samma undervisning. Betoningar och infallsvinklar ändras säkert också i viss mån då man beaktar alla traditioner.

Ett konkret exempel är gammaltestamentliga berättelser.

– De är i hög grad gemensamma för judendomen, kristendomen och islam, så man kan på ett reflekterande sätt se dem ur flera synvinklar, vilket i sig inte är dåligt.

– Det är svårt att säga hur de icke religiösas åskådning ska komma fram, det är också svårt att definiera vad en åskådning är.

Olika åldersstadier ställer sina egna krav.

– I läroplanen borde tänkandets utvecklingsnivå beaktas. En gymnasist har ett längre utvecklat abstrakt tänkande, medan det för en sjuåring kan vara mycket svårt att höra om väldigt många åskådningar samtidigt. Ett motargument är att man för yngre elever i stället kan undervisa i hur exempelvis muslimer lever. Mera omfattande undervisning i de olika samfundens tänkande fungerar säkert först i högstadiet och gymnasiet.

Text: Ulrika Hansson


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00