Under coronatiden har Lars-Runar Knuts hållit till på stugan i Dragsfjärd. – Vi följer med gudstjänsten på nätet!

Lars-Runar Knuts har suttit i församlingsrådet i 46 år: "Jag har aldrig känt mig som en gummistämpel"

Åbo.

Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka.

22.2.2021 kl. 15:50

Under sina 46 år i församlingsrådet har Lars-Runar Knuts samarbetat med fem kyrkoherdar. I tio år satt han dessutom i kyrkomötet som lekmannaombud.

– Men det blev för tungt. Jag bor ju i Åbo och kyrkomötet hålls där, så jag gick till jobbet tidigt på morgonen, sedan till kyrkomötet, och ibland åkte jag dessutom till jobbet på kvällen, trots att jag var tjänstledig utan lön från jobbet.

Före sin pensionering jobbade han i 38 år som statistiker vid Folkpensionsanstaltens forskningsavdelning.

– Jag är sådan att när jag en gång börjar någonstans så kan jag inte sluta! skrattar han.

Fick elva röster i första valet

Sitt första förtroendeuppdrag tackade han ja till strax efter studietiden, då han studerade matematik och statistik vid Åbo Akademi.

– Jag blev andra sekreterare vid Kristliga studentföreningen vid Åbo Akademi. I det uppdraget lärde jag mig att använda telefon, och det har jag varit evigt tacksam för! Tidigare var jag rädd för att ringa upp folk.

På den tiden hörde det till att gå i högmässan i domkyrkan. Han minns inte längre precis hur det gick till när han ställde upp i församlingsrådsvalet för första gången, men säkert var det någon som bad honom.

– Jag fick elva röster och blev invald. Det var inte så hög röstningsprocent i församlingsvalet på den tiden, och vi kämpar fortfarande med samma problem.

Ibland hör man förtroendevalda klaga över att de ”bara är en gummistämpel”. Har du upplevt arbetet i församlingsrådet som meningsfullt?

– Jag håller inte alls med om att man skulle vara en gummistämpel! Allt beror på hur aktiv och engagerad man är, säger Lars-Runar Knuts.

Han har suttit med i rådet under fem kyrkoherdar. Den första var Alvar Kurtén.

– Han var lite disträ ibland, men då kallades han genast till ordning av viceordförande Hillevi Taxell. Hon var hovrättsråd och en bestämd dam. Men trots att jag var ung välkomnade de mig mycket vänligt.

Under åren har han varit med om mycket – och verkligen känt att han fått vara med och dra upp riktlinjer för församlingens verksamhet.

– Jag har känt att jag fått påverka, och jag har goda erfarenheter av samarbete med kyrkoherdarna. Eftersom jag har matematiska kunskaper har kyrkoherden kunnat be om råd till exempel gällande budgeten.

”Jag älskar min församling”

Ett exempel på projekt han varit med om är församlingens utrymmen i Aurelia. För ungefär tjugo år sedan konstaterade samfälligheten att det gamla svenska församlingshemmet på Eriksgatan höll på att sjunka ner i marken. Så småningom fick källaren inte längre användas.

– Vi fick frågan om vi kunde tänka oss att avstå från församlingshemmet mot ett nytt hus i centrum. Det blev en fråga som satte känslorna i svall.

Även om frågan också splittrade rådet har han inte ångrat att han drev på det nya.

– Med facit på hand ser vi att vi fick väldigt fina och fungerande utrymmen. Det är en av höjdpunkterna under min karriär som förtroendevald, säger Lars-Runar Knuts.

– Jag älskar min kyrka och min församling. Jag vill vara med och bygga den tillsammans med andra.

Lars-Runar Knuts

Familj: Fru och två vuxna barn, fyra barnbarn.

Pensionerad statistiker. Sitter sin tolfte period i församlingsrådet i Åbo svenska församling. Har också suttit i kyrkomötet och stiftsfullmäktige.

Tycker om siffror för att: ”Siffrorna ger mig en bild av olika fenomen.”

Text: Sofia Torvalds


kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00