Nattvard blev en knepig fråga

Nattvard.

Vissa församlingar välkomnar sina medlemmar till nattvardsbordet trots coronarestriktionerna – med specialarrangemang. Men många firar inte
nattvard alls.

21.1.2021 kl. 11:11

När coronarestriktionerna skärptes i december var det många nattvardsbord som inte längre stod dukade. Åbo svenska församling valde en annan linje. Där tog församlingspräst Emma Audas initiativ till att ordna tjugofem minuter långa mässor för maximalt åtta församlingsmedlemmar åt gången, med alla nödvändiga säkerhetsåtgärder.

– Man får förhandsanmäla sig eller bara dyka upp. Om det blir för många ordnar vi fler mässor. Jag är beredd att fira mässor från morgon till kväll om det behövs.

– Min uppgift som präst är att förvalta sakramenten, se till att min församling får Kristi kropp och blod. Om jag stänger nattvardsbordet ska jag faktiskt veta att inga andra möjligheter finns, säger Audas.

Hon tycker det är konstigt att det inte pratas mer om nattvarden.

– Det kan lätt bli en yrkesskada, att vi glömmer vad nattvarden betyder för människor. Jag tycker inte vi ska låta ängsligheten styra oss, utan vi måste låta människor ta risken i en liten grupp och med alla säkerhetsåtgärder.

Det var inget lättvindigt beslut.

– Vi funderade mycket i arbetslaget: Vad är ansvarsfullt? De som kommer har gett uttryck för att de är väldigt tacksamma.

Också i Jomala firar man nattvard varje söndag så långt restriktionerna tillåter.

– Det är värdefullt att man i församlingen upprätthåller ett regelbundet nattvardsfirande, även i dessa tider. Vi firar inte bara för vår egen del utan också som ett tecken på att Kristus delar vår materia och våra förutsättningar, säger kyrkoherde Stefan Äng.

I Johannes församling firar man nattvard i samband med söndagarnas högmässor, men bara med de personer som närvarar i den strömmade högmässan – präster, kantorer och textläsare.

– Vi stöder oss bland annat på de direktiv som biskopen gav inför skärtorsdagen om en så kallad andlig nattvard, där den som deltar på distans också får del av den, säger kyrkoherde Johan Westerlund.

Nytt försök i Pedersöre

I Pedersöre församling har man hittills firat mässa med de besökare – en handfull – som råkar befinna sig i kyrkan under mässan som strömmas. Söndagen den 24 januari hålls en kvällsmässa i Pedersöre kyrka där man försöker sig på ett nytt koncept med en mäss­liturgi med högst tio närvarande. När de fått ta emot nattvarden skickas besökarna hem och en ny grupp på högst tio får komma in, sätta sig i bänken, be en enskild biktbön, komma fram till altaret och få avlösning, nattvard, välsignelsen och i sin tur gå hem. Det här pågår mellan kl 18 och 20 och mässan avslutas med avslutningsliturgin.

– Utmaningen är dels hur vi praktiskt ska få det att löpa, dels hur vi ska begränsa folkmängden i kyrkan, Det kunde vara en kyrkvärds uppgift att vid behov reglera besökarantalet. Men jag tror inte det kommer så stora skaror, säger Hans Häggblom, kaplan i församlingen.

I Petrus församling i Helsingfors är det också möjligt för församlingsborna att delta i nattvarden i samband med församlingens högmässa – men högst sex personer åt gången.

– Ifall det visar sig att det finns ett väldigt stort intresse kan vi tänka oss att ordna flera enkla nattvardstillfällen efter högmässan, säger kyrkoherde Daniel Björk.

I Närpes församling har man under den senaste tiden inte firat nattvard utan enbart sänt gudstjänster via lokal-tv, men i slutet av januari bjuder församlingen in till en kort nattvardsmässa för högst tio deltagare med förhandsanmälan.

Enskild nattvard erbjuds

I en majoritet av församlingarna har man valt att inte alls öppna gudstjänsterna och därmed inte fira nattvard.

– Nattvarden är en gemenskapsmåltid. Eftersom antalet närvarande i gudstjänsterna är begränsat till högst tio medverkande skulle nattvardsbordet inte vara öppet för var och en som önskar delta, motiverar Grankulla svenska församlings kyrkoherde Ulrik Sandell.

– Vi väntar med glädje på att vi får öppna nattvardsbordet genast då det blir möjligt, och sedan dela den glädjen tillsammans.

– Genast då situationen det tillåter – till exempel då 20 personer får samlas till gudstjänst – så firar vi nog högmässor "som vanligt", förstås med avstånd och handhygien och så vidare, säger Tomi Tornberg som är kyrkoherde i Malax, Petalax och Bergö församlingar.

Många församlingar erbjuder möjlighet till enskild nattvard. Hur mycket församlingarna marknadsför möjligheten till enskild nattvard varierar. Till exempel uppmanar Grankulla svenska församling på sin hemsida den som önskar enskild nattvard att ta kontakt med församlingens präster. På andra håll har man valt att öppna kyrkorna under vissa tider.

– En präst finns då på plats och besökarna ges möjlighet till stillhet, bön, samtal och enskild nattvard, meddelar Karleby svenska församlings kyrkoherde Per Stenberg.

Text: KP-redaktionen


sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02