Språket lever och utvecklas – därför behöver också välkända texter uppdateras ibland

bön.

Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller.

9.11.2020 kl. 11:07

Från och med första advent kommer man att be Vår fader i stället för den äldre versionen Fader vår. Enligt församlingspastor Johan Terho har det här varit på tal en längre tid, och nu gör församlingen slag i saken.

En bidragande orsak till bytet är att församlingen vill att konfirmandundervisningen ska vara sammankopplad med gudstjänstlivet.

– Varje år har vi märkt i skriban att det kommer ungdomar som redan kan Vår fader, och vi skulle gärna lära ut Vår fader i skriftskolan.

Terho väntar sig att bytet kan väcka blandade reaktioner.

– För dem som länge bett Fader vår kommer det säkert att kännas främmande, men jag tror också att det finns de som tycker att det är bra att vi tar den nyare versionen i bruk – även om den kanske känns främmande i början.

– Nog har jag själv också en förkärlek för Fader vår eftersom det är den jag lärt mig i skriftskolan i tiderna. Jag tycker ändå att det är bra att vi byter till den mera lättbegripliga Vår fader.

Vår fader baserar sig på den nya översättning av Nya testamentet från 1981 medan Fader vår baserar sig på samma bön i 1917 års bibelöversättning.

– Fader vår i översättningen från 1917 är ganska lik den som finns i 1541 års bibel, säger språkvetaren Monica Äikäs.

I översättningen från 1981 har man till exempel bytt ut varde och tillkomme till konstruktioner med låt: ” Låt ditt namn bli helgat” och ”låt din vilja ske”. En annan märkbar förändring är att man i den nya versionen ber ”utsätt oss inte för prövning i stället för ”inled oss icke i frestelse”.

– Jag har reflekterat en del över skillnaden mellan frestelse och prövning, förändras bönens karaktär nu? Samtidigt tänker jag att bönen inte bara är orden utan hjärtats samtal med Gud. Orden i bönen hjälper oss att uttrycka det tillsammans, säger Terho.

Han ser det som viktigt att vi förstår vad orden vill uttrycka.

– Därför tycker jag det är viktigt att språket moderniseras och att vi för en dialog om vad orden betyder, säger Terho.

Inte bara en ramsa

Men språket handlar inte bara om orden och deras betydelse, utan har också en emotionell sida.

– En sån här bön kan ha ett emotionellt värde, och då kan en nyöversättning kännas främmande. Då känns det lätt som om den nya versionen är sämre än den gamla, säger Äikäs.

Från och med första advent kommer man att be Vår fader i Johanneskyrkans gudstjänster och högmässor. Foto: Kp-Arkiv / Carolina Husu

Eftersom språket förändras måste viktiga texter också moderniseras ibland.

– Vi kan inte göra något åt att språket förändras, det finns i språkets väsen. Men vi människor kan vara lite konservativa och ha svårt att acceptera de här förändringarna, säger Äikäs.

Det kan kännas svårt att byta ut de invanda formuleringarna mot nya, men Äikäs påminner om att det också kan göra gott för vår förståelse av innebörden i orden.

– Bönen blir lätt en mekanisk ramsa som vi rabblar upp utan att tänka över orden om den är formulerad på ett svårt språk.

Enligt Äikäs kan bönen ursprungligen ha varit ett exempel på hur vi kan be naturligt, och inte tänkt som en ramsa vi lär oss utantill.

– Men jag tror inte det är något fel i att man läser den utantill om man tänker på vad det är som man läser.

Herrens bön har blivit viktigare för Monica Äikäs med åren.

– Nu har jag börjat tycka att den är en jättebra sammanfattning av det vi behöver be Gud om för egen del. Den har blivit kär för mig fast jag under många år tyckte att den inte betydde så mycket för mig.


Fader vår blir Vår fader

  • Från och med första advent kommer Vår fader att användas i stället för Fader vår i Johannes församlings högmässor och gudstjänster.
  • I förrättningar – dop, bröllop och begravningar – kan både Fader vår eller Vår fader användas.
  • I gudstjänster och högmässor kommer Johannes församling att använda nya programblad där Vår fader finns med.
  • Matteus församling har redan tidigare gått över till Vår fader.
  • Petrus församling använder Fader vår i gudstjänster, Vår fader på konfirmandläger.
Erika Rönngård



PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02