Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Okej till vigsel om bara en hör till kyrkan

Kyrkomötet.

Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten.

7.11.2020 kl. 12:32

I framtiden ska par kunna gifta sig i kyrkan även om bara en av dem är medlem. Kyrkomötet beslöt efter en livlig diskussion och omröstning att en sådan ändring i kyrkoordningen ska beredas.

Idag är kravet för kyrklig vigsel att båda parterna är medlemmar i kyrkan och har fått konfirmandundervisning.

Diskussionen kretsade mycket kring ifall kravet på medlemskap är något som knyter människor till kyrkan eller uppfattas som exkluderande. Öppenhet och att alla kyrkans medlemmar har rätt att ta del av kyrkans tjänster ställdes mot farhågor om att ändringen skulle minska incitamenten för människor att höra till kyrkan.

Biskop Teemu Laajasalo var kritisk och frågade om det finns bevis på att ändringen är till kyrkans fördel.

– VIlken betydelse ger vi medlemskapet i kyrkan? Finns det en risk att budskapet om den här ändringen inte berättar om kärlek till medmänniskan utan andas misströstan, osäkerhet och dåligt självförtroende?

Andra som ställde sig positivt ansåg att man inte så mycket borde se till vad som är strategiskt smart, utan till de människor frågan berör.

– När ett ungt par kommer till någon av våra präster och säger “vi vill ha en kyrklig vigsel men bara en av oss hör till kyrkan” – ska vi då kunna säga att de är välkomna? frågade ombudet Ulla-Maj Wideroos.

En del ställde sig även tveksamma till att ändringen skulle innebära att en person som hör till en annan religion kunde få kyrklig vigsel.

– Det är verklighet att människor gifter sig över religionsgränser. För dem är det ingen självklarhet att be om kyrklig vigsel. Om en hindu eller muslim vill ha kyrklig vigsel har hen gjort stora beslut i sitt liv, kommenterade ombudet Rolf Steffansson.

Ombudet Ulla Ruusukallio kommenterade hela diskussionen:

– Det här är min nionde kyrkomötesvecka och jag blir allt mer övertygad om att kärnan i vår tro är Fadern, Sonen och Äktenskapet – eller Äktenskapet, Sonen och den helige Ande.

"Det här är min nionde kyrkomötesvecka och jag blir allt mer övertygad om att kärnan i vår tro är Fadern, Sonen och Äktenskapet – eller Äktenskapet, Sonen och den helige Ande."


Lagändring gör elektroniska möten möjliga

Kyrkomötet godkände enhälligt en ändring i kyrkolagen som möjliggör elektroniska möten i församlingar och andra förvaltningsorgan i kyrkan.

Syftet är att möjliggöra sammanträden under coronapandemin. Möjligheten till elektroniska möten tryggar också beslutsfattandet i kyrkan i motsvarande situationer i framtiden.

Elektroniska möten medför också flexibilitet i beslutsfattande i församlingar där avstånden är långa, minskar möteskostnaderna och främjar kyrkans klimatmål.

Ändringen i kyrkolagen ska ännu godkännas av riksdagen.


Främja jämställd terminologi

Kyrkomötet godkände ett förslag om att vidta åtgärder för en mer jämställd och jämlik terminologi i kyrkan.

– En del av utskottets medlemmar uttryckte oro över att beteckningar som “esimies” och “kirkkoherra” upprätthåller en bild av att ledarskappositioner tillhör män och att det kan höja tröskeln för kvinnor att söka sig till dem, berättade allmänna utskottets ordförande fältbiskop Pekka Särkiö som exempel.

Kyrkostyrelsen fick i uppdrag att kartlägga de könsbundna beteckningarna som används i kyrkas samt vilka alternativ som finns. Församlingarna ska instrueras att använda ett jämställt språk i kommunikationen och förvaltningen. När det kommer naturliga tillfällen till det ska beteckningarna uppdateras i lagtexterna.

Arbetar med församlingsstrukturer

Det finns en efterfrågan på tydliga kriterier, en tröskel för när en församlings ekonomiska läge blir så kritiskt att man behöver ingripa i församlingsindelningen.

– Vi vet att många församlingar har det ekonomisk svårt. Det finns skäl att ta tag i situationen i tidigare skede, presenterade förvaltningsutskottets ordförande Aulikki Mäkinen.

– En svårighet har varit att kriterierna är omfattande och till viss del ger utrymme för tolkning.

Många församlingar vill förbli självständiga även om ekonomin inte räcker till. Kriterierna som finns används på olika sätt i olika delar av landet. Kyrkomötet beslöt att kyrkostyrelsen ska uppdatera sina anvisningar. Man ska också se till att församlingarna själva årligen granskar sin situation utgående från kriterierna.

I förslaget ingick också att lägga in bestämmelser i kyrkoordningen om kriterierna och domkapitlens skyldighet att inleda en utredning då de uppfyllts, men de delarna röstades ner.

Nej fick också ett initiativ om att utreda en sammanslagning av stift och kyrkliga samfälligheter. Kyrkomötet beslöt enligt förvaltningsutskottets betänkande att låta initiativet förfalla.

Enligt utskottet skulle det ha lett till omfattande ändringar i kyrkans grundläggande strukturer om initiativets idéer förverkligats. Dessutom skulle utredningen i sig vara både dyr och tidskrävande.

Emelie Wikblad



KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00