Skivan Möda, vila och behag spelades in under tre intensiva dagar i producenten Janne Hyötys studio.

Fyra vänner tolkar Lina Sandell: "Hennes texter är som en del av folksjälen"

skiva.

Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare.

29.10.2020 kl. 16:31

Det var en tanke David Forsblom burit på i flera år: ett musikprojekt med Lina Sandells verk som röd tråd.

– Hennes texter har levt från generation till generation och blivit översatta till olika språk – de är som en del av folksjälen.

Carolina Wilhelmina (Lina) Berg f. Sandell (1832–1903) tar troligen hem titeln som Sveriges mest kända sångförfattarinna. Hon var poet, författare och har skrivit texter till välkända psalmer som: ”Tryggare kan ingen vara”, ”Bred dina vida vingar” och ”Blott en dag”. Till exempel i evangeliska rörelsens sångbok Sionsharpan står Sandell för närmare en fjärdedel av alla texter.

– Texterna står sig väl än i dag även om det är över hundra år sedan de är skrivna, säger Mathias Forsblom. I sitt arbete som lärare ser han nästa generation lära sig hennes psalmer.

Lina Forsblom säger att Sandells sånger representerar en musikstil hon själv tyckt om att sjunga.

– Man kan göra ett litet eget stuk på dem, men ändå bevara själva sången.

De mest älskade sångerna sitter djupt rotade, så det gäller att gå varsamt fram.

– Vår strävan har varit att behandla sångerna ömt och respektfullt, och samtidigt låta våra egna musikaliska idéer komma till uttryck, säger David som är gitarristen i deras band.

”Fyra vänner” är en beskrivning, bandet har inget regelrätt namn.

– Vi har känt varandra så gott som hela livet, säger Jonathan Stenlund som spelar bas och sjunger på skivan. Åtminstone ni tre, tillägger han.

Syskonen Forsblom är uppväxta i Esse, men finns nu på olika håll: David Forsblom i Vasa, Mathias i Purmo och Lina i Uppsala. Till familjen hör ännu en äldre bror – ”men han får inte vara med här” skämtar de.

– Även om vi syskon musicerat i alla tider så har vi, i alla fall i vuxen ålder, inte spelat tillsammans så här, säger Mathias som sitter bakom trummorna.

För Lina Forsblom har sången alltid varit huvudinstrumentet, även om hon provat på andra genom åren.

– Jag är väl lillasyster i bandet också, på något sätt, säger hon.

De är inte först ut med att tolka Lina Sandell och har också hämtat inspiration från olika tidigare projekt. En del sånger var självskrivna på skivan, andra är mer okända – någon av dem är tonsatta i modern tid.

Mathias säger att det var roligt att upptäcka för honom helt nya sånger – varav en del blev nya favoriter. Ett exempel som både han och Lina lyfter fram – för den vackra melodin och en text som känns relevant också idag – är ”Lat meg ikkje freden misse”, som de hittade på en norsk skiva. När originaltexten inte stod att finna gjorde de en egen översättning till svenska.

– Det är viktigt att texterna ska komma fram. Sången är i centrum och instrumenten skapar en atmosfär runtomkring, säger Jonathan Stenlund.

Sin tolkning beskriver de som lågmäld och avskalad. Målet ett sound som passar in i en gammal träkyrka.

– Många gånger har vi övat här hemma hos mig i vårt vardagsrum med sovande barn i rummen intill. Det är en hel del stämsång, soft och sparsmakat, beskriver Mathias.

Lina Sandells sånger har en folklig prägel. Det djupa möter det enkla och ger utrymme för både simpla och mer utarbetade arrangemang. På skivan medverkar också körsångare från Wasa Gospel och violinisten Johanna Wargh.

Under inspelningen bandade de in gitarr, bas och trummor ”live”.

– Vi strävade efter att så som vi låter på skivan, det ska vi kunna återskapa live, säger Mathias.

Att ha en bandmedlem i Sverige var något av en utmaning för inspelningen. Men sångerskan Lina kunde anlände till ett band som spelat ihop sig.

– Det var tre väldigt intensiva dagar, men väldigt roligt, säger hon.

Nu hoppas de på att releasekonserterna de ville ge kan bli av till våren. Då vill de inte bara ge liv åt sångerna, utan även bjuda på en liten inblick i berättelsen om Lina Sandells liv.

Emelie Wikblad



UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54