Malena Björkgren är flyktingkoordinator i Åbo svenska församling. Hon vet hur ensam en människa kan vara, och vad kontakt betyder.

"Många av dem säger: Församlingen är min familj – tänk att den människan har den känslan, fast språket inte är gemensamt.

Åbo.

Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren.

1.10.2020 kl. 11:37

När flyktingar och asylsökande strömmade in i Finland 2015 kände Malena Björkgren, numera kaplan och flyktingkoordinator i Åbo svenska församling, ett behov av att agera.

– På ett personligt plan kände jag att det här är något jag måste engagera mig i, antingen på min fritid eller som en del av mitt prästjobb, säger hon.

Också församlingsmedlemmar frågade sig vad de kan göra. Under 2015 hyrde samfälligheten i Åbo ut två lägergårdar till Röda Korset, som nödboende för flyktingar.



"Vi lärde känna en del av dem som bodde där och så skapades de första kontakterna."


– Varannan lördag eftermiddag besökte någon ur församlingen lägergårdarna. Vi lärde känna en del av dem som bodde där och så skapades de första kontakterna.

Efter det har hjälpverksamheten i församlingens regi rullat på.

– Det har innefattat allt från att samla ihop påsar med hygienartiklar till att göra i ordning lägenheter för asylsökande. Vi har en Facebookgrupp med 73 medlemmar; den har varit en bra kanal för hjälparbetet.

Engagemanget gjorde också att församlingen ansökte om pengar för ett treårigt projekt, vilket ledde till att Malena Björkgren sedan augusti 2018 arbetar som flyktingkoordinator på 50 procent.

– En vanlig dag kan jag till exempel hjälpa till med myndighetskontakter, ibland går jag med till migrationsverket, Folkpensionsanstalten, polisen eller utlänningspolisen. Språket ställer till svårigheter, och det handlar om att förstå både systemet och språket.

Hon hjälper också till när det gäller att söka jobb och studie- eller praktikplats samt håller en bibel- och samtalsgrupp för asylsökande som vill veta mera om kristen tro.

– Och våra frivilliga är engagerade så som de själva önskar. Vissa är vänner eller stödpersoner, andra hjälper asylsökande att komma igång i hemmet och med möbler och husgeråd.

Nu senast har församlingsmedlemmarna via Facebookgruppen vaskat fram en cykel som behövdes, och Malena efterlyste en diskmaskinsreparatör.

– Det är ett typiskt exempel. Vart vänder man sig när diskmaskinen går sönder när man är ny i landet och inte kan språket?

"Jag kände mig omhändertagen. Rollerna är inte alltid givna, vem som tar hand om vem."


Vilka insikter har jobbet gett dig?

– Många! I början, när vi besökte lägergårdarna, upplevde vi en otrolig gästfrihet. Jag kände mig omhändertagen. Rollerna är inte alltid givna, vem som tar hand om vem.

– Jag har också insett hur ensam en människa kan vara, men samtidigt hur mycket det kan betyda att enskilda människor tar kontakt.

Har du lyckats dra gränser mellan jobbet och fritiden?

– Det har jag inte, skrattar hon.

– En del av de asylsökande är numera en del av vår familj, vi har firat jul och födelsedagar tillsammans.

I Åbo integreras alla på finska, men många är ändå aktiva i Åbo svenska församling för att de lärt känna människorna där.

– Många av dem säger: Församlingen är min familj. Tänk att den människan har den känslan, fast språket inte är gemensamt.

– Språket är inte allt. Att kommunicera ”här är du sedd och här är du välkommen”, det är ett viktigt grundspråk.

Ulrika Hansson



Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00