Svaret är att det finns förvånansvärt få änglar i Helsingfors stadsmiljö.
– I Rom finns det änglar överallt, men när Helsingfors växte och blev en jugendstad var ju nationalromantiken väldigt viktig, säger Elisabeth Sandelin.
I den nationalromantiska jugendstilen utsmyckades husens fasader inte med änglar, utan i stället använde man sig av naturmotiv eller Kalevalainspirerade motiv.
– Det var helt enkelt inte modernt. Sedan kom funkisen med sina släta ytor, och inte har vi änglar i några vapen heller.
Änglaskulpturen vid Mikaelskyrkan i Gårdsbacka.
På taket till Mikaelskyrkan i Gårdsbacka finns en änglaskulptur av lite mer modernt snitt. Den föreställer ärkeängeln Mikael.
På Senatstorget hittas en ängel vid sidan av Alexander II. I den berömda statyn omges han av Lex och Lux – Lex symboliserar lagen och Lux är ljusets ängel.
– Statyn är gjord av Walter Runeberg, och det är lite intressant att det också är han som gjort änglastatyn på Topelius grav.
Zacharias Topelius grav med den stora ängeln hittar man på Sandudds begravningsplats. Där kan man också spana in många andra änglar på gravarna.
På Ateneum kan man se Hugo Simbergs Sårad ängel, en av Finlands mest kända målningar. Elisabeth Sandelin berättar att det också finns andra konstverk med änglamotiv på Ateneum, till exempel Ina Collianders Den himmelska och den jordiska ringdansen.
Ljusets ängel Lux på Senatstorget.
Fram till 11 oktober pågår också en utställning på Villa Gyllenberg där besökaren redan vid ingången möts av två änglar.
– Det är egentligen en triptyk av Torsten Wasastjerna, två änglar och mellan dem ett landskap. Den ena ängeln tittar rakt på besökaren.
Utställningen ”Vägen till dold kunskap” handlar om det sena 1800-talets spiritism och ockultism som var populär även bland finländska konstnärer.
– Och så finns det förstås keruber i takmålningen i Svenska teaterns salong, de är också ganska trevliga, säger Sandelin.
