Silas, Nalani och Noomi Peltola läser ur olika barnbiblar som familjen har.

Hur stort svärd orkade Goliat bära? – en bibel som talar barnens språk är en viktig gåva

Solf.

I Solf får varje fyraåring en egen barnbibel. Församlingen vill uppmuntra familjer att läsa tillsammans.

1.10.2020 kl. 08:15

– Vi har tyckt att fyra år är en bra ålder. Då börjar barnen förstå berättelserna, säger barnledare Ebba-Stina Beukelman.

På Änglarnas dag välkomnas alla små och stora till kyrkan i Solf. Då delar församlingen ut en egen barnbibel åt alla som fyller fyra under året och önskar få en.

Ebba-Stina Beukelman berättar att det är en lång tradition som stammar från när det var vanligt att i samband med dopet få en församlingsfadder. Faddern besökte familjen tills barnet blev fyra år.

– Vid det sista besöket fick barnen en barnbibel. Det var tänkt att de kan den läsa ända tills de går i skriftskolan.

Den bibelversion de nu delar ut är skriven för barn, men inte riktad till de allra yngsta utan en bok som räcker att växa i.

– Jag vet att vuxna också läser och får ut något av den. Den visar Bibelns röda tråd.

Barnledare Ebba-Stina Beukelman visar bibeln församlingen delar ut. foto: Susann Nabb-Vornanen


Ofta har församlingen ordnat en fest för familjerna. I år blir alla inbjudna till Mikaelidagens gudstjänst.

– Vi skickar en personlig inbjudan till alla.

Ebba-Stina Beukelman säger att de gärna möter familjerna. Vanligen är det drygt hälften av årskullen som önskar få en bibel. Församlingen vill stöda familjerna i barnens kristna fostran. Den egna bibeln uppmuntrar också till läsning och låter barnen bekanta sig med berättelser som är en del av allmänbildningen.

– Jag brukar säga: ta er tid och sitt med barnen och läs tillsammans!

Barnen kräver inte att du har alla svar

– När man omvandlat måtten i berättelse så att barnen förstår hur stor Goliat var och hur stort svärd han orkade bära, så blir det mera påtagligt för dem, säger Amanda Peltola.

Till familjen Peltola hör Amanda, Jimmy och barnen Silas, 10, Noomi, 9, Nalani, 6, och Eliel, tio månader. Bibelberättelser skrivna för barn har en naturlig plats i deras hem. Oftast är det Jimmy som läser med de äldre barnen medan Amanda lägger minstingen.

– De far upp på vinden där barnen har sina sovrum och så sitter de tillsammans och läser. Sen brukar de fundera om det är något de undrar över och så avslutar de med aftonbönen.

I perioder väcker berättelserna barnens frågor, som när de läser någon som inte är så bekant. Med de äldre barnen kan man gå lite djupare in på vad något betyder och då blir även frågorna flera, berättar Amanda Peltola.

Familjen har flera olika barnbiblar för olika ålderskategorier och brukar växla mellan dem. Till exempel Seriebibeln är omtyckt.

– Jag vet också att min man ibland brukar läsa från riktiga Bibeln, bara för att de ska höra språket som är så annorlunda.

– Speciellt för sexåringen är den egna bibeln jätteviktig. Hon vill förvara den i sitt eget rum och man ska minnas att läsa ur den också.

Familjen flyttade till Solf för fyra och ett halvt år sedan, så sexåriga Nalani är den enda som hunnit få en bibel från Solfs församling. Amanda tänker att det just för fyraåringarna har betydelse att bli sedda och uppmärksammade på det här sättet.

Hur står sig bibelberättelserna mot andra godnattsagor?

– Våra barn har alltid tyckt om att läsa själva, så ofta gör de så att de läser barnbibeln tillsammans och sen läser var och en det de vill efteråt. Bibeln passar ju allihopa, men det är tråkigt för tioåringen att höra på en saga som sexåringen vill höra.

Barnens bibel förklarar saker på ett sätt som har värde också för vuxna.

– Fast man själv hört berättelsen många gånger så kan man ändå tänka på ett nytt sätt när man läser en ny version. Man ska inte vara rädd som förälder att ta upp Bibeln och läsa, man kan ju faktiskt lära sig något.

Även om man som vuxen inte själv känner sig så hemma i Bibeln tycker Amanda Peltola inte att man ska tveka att läsa för barnen.

– Man får ju tillsammans utforska det som står där. Inte kräver barnen att du har svar på alla frågor.

Emelie Wikblad



Människa. – När vi kan ge sorgen utrymme och så småningom inse att den döda inte mera finns bland oss, och inte kommer tillbaka, då har vi bearbetat vår saknad och kan gå vidare i livet. 12.12.2010 kl. 00:00

Människa. När Ulrika Wikström blev troende förändrades också hennes inställning till julen. – Om allt är filat till perfektion känner man sig lätt helt tom när julen är över. 11.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Det började som barnens julbön 1999. Sedan dess har jultablån i Gamlakarleby stadskyrka vuxit till en timmeslång förställning av drama, dans, sång och dialog. 10.12.2010 kl. 00:00

Människa. I Namibia kallades jag den finska flickan. Jag har arbetat hårt för att bli en namibisk flicka. 9.12.2010 kl. 00:00

Ledare. När Egypten väljer parlament höjer varken egyptierna eller resten av världen på ögonbrynen. Därför blir det inte mer än ett par spalter kring valet häromveckan alltmedan medierna armbågas runt politiskt skvallerstoff från Wikileaks. 9.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Kyrkpressens webbartiklar har försetts med en Gilla-knapp och kommentarmöjlighet via Facebook. 9.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00