Patric Sjölander är ansvarig för ungdomsverksamheten i Närpes församling.

När kulturer krockar – kan vi acceptera dem som sticker ut?

Kolumn.

"De som är trygga i sin personlighet och i sin tro har lättare att acceptera och samexistera med andra som inte tycker och tänker som dem i allt", skriver Patric Sjölander.

30.9.2020 kl. 12:33

Under de senaste månaderna har coronapandemin påverkat oss alla. Den så tryggt invanda vardagen har i mångt och mycket förändrats. Det som vi trodde alltid skulle fungera visade sig vara skörare än vad vi trott och vi har också blivit begränsade i vårt resande.

Jag och min fru Nina hade bestämt oss för att sälja vår kära båt och gå vidare för att så småningom eventuellt köpa en större. Vi hade också en resa till Sardinien inbokad och såg fram emot den men coronan satte stopp. Idag är vi glada att ingen köpte båten och skulle någon vara intresserad så skulle de få betala riktigt ordentligt för att vi skulle släppa den.

Sommaren blev mer hemesterlik än ursprungstanken och vi har besökt många öar i den lokala skärgården, med naturupplevelser, god mat och gemenskap i fokus. Vi har också fått möjlighet att ge vårt hem och gården omsorg, men framför allt så har vi haft mer tid att fundera och samtala både ytligt och djupt.

Ett samtalsämne som berörts många gånger är kulturer. När vi hör ordet kultur så tänker vi ofta på stora kulturkrockar. Men kulturer är mer utbredda än så och vi har dem i mindre sammanhang som våra olika kyrkor, på arbetsplatserna, i kompisgängen och också hemma. Ofta är kulturerna så invanda att vi inte ens tänker på dem. Men jag tror att vi behöver uppmärksamma dem. Jag är född i Sverige och flyttade till Österbotten 2005 så jag har erfarenheter av att skillnaderna i kultur kan vara stora även om man talar samma språk, delar stora delar av historien och har samma tro.

Ända sen jag var liten har jag fått lära mig att man ska ta av sig mössan, speciellt viktigt var det i kyrkan. När jag besökte västra muren i Jerusalem blev det en konflikt i sinnet för där fick man inte närma sig muren utan att täcka huvudet och det var av samma orsak som vi här måste ta av oss mössan.

Detta har fått mig att se att den invanda kulturen är starkare och viktigare än något annat. Många lägger sin trygghet i den invanda kulturen med den följd att de känner sig otrygga om någon sticker ut från mönstret. En annan sak som jag iakttagit är att de som är trygga i sin personlighet och i sin tro har lättare att acceptera och samexistera med andra som inte tycker och tänker som dem i allt.

I mitt arbete med ungdomarna lägger jag därför tonvikten på att alla ska förstå att oavsett vem de är, vad de tycker om sig själv, vad de sysslar med så är de älskade till 100 %. Förstår vi att Gud accepterar och älskar oss med alla våra fel och brister och så är det enklare att ha samma synsätt mot sina medmänniskor och det blir också lättare att ta itu med sina problem om man förstår att ens frälsning och evighetsvärde är oberoende av ens egna prestationer utan att det bara är av nåd.

Text: Patric Sjölander



eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44