Jenni Broo är ny barnledare i Malax församling.

"Det måste finnas någon som lyssnar"

malax.

Jenni Broo vill stå på de svagas sida. Nu jobbar hon med barn och trivs med att få berätta om Jesus. Hennes egen tro har förändrats med åren, att få svar på bön har gett den stadga.

2.9.2020 kl. 09:19

Jenni Broo är ny barnledare i Malax församling. Till utbildningen är hon socionom och har jobbat med både barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.

– Jag står på de svagas sida. Jag vill hjälpa andra att ha ett bra liv.

Exakt vad hon ska bli när hon blir stor vet hon vid 37 års ålder inte riktigt ännu – men att hon trivs med att jobba med människor är helt klart.

Senast jobbade Jenni Broo i Närpes församling, där hon ansvarade för barnverksamheten. Nu har hon lite närmare till jobbet: från hemmet i Övermalax där hon bor med sin man och två barn – och två hundar, en katt och två kaniner – är det bara några kilometer till församlingshemmet och dagklubben.

Dagklubben betyder lekar, sång, rörelse och pyssel. Församlingens barnverksamhet kretsar ändå kring det som är församlingens grund, det kristna budskapet.

– Jag tycker om att få berätta om Jesus och vad som står i Bibeln.

Hon tycker också det varit roligt att få åka ut till skolor och daghem för att hålla morgonsamlingar och andakter – att få träffa de barn som inte är aktiva i församlingen.

Hon är döpt, uppväxt och konfirmerad i den lutherska kyrkan, men har inte alltid känt sig så hemma här. Ibland kan hon tycka att budskapet som förmedlats utåt är att bara vissa får vara med – något som står stick i stäv med hennes övertygelse.

– Min kristna tro är sådan att alla är välkomna, alla är värda Guds kärlek, ingen ska motas bort i dörren.

Hon kan också se att hennes tro förändrats med åren.

– Innan jag blev konfirmerad, i tretton-fjorton-årsåldern – som är en känslig ålder annars – funderade jag mycket på vad jag tror på, finns Gud?

Hon minns att hon ofta pratade med sin mamma, frågade vad hon tror. Det blev fina samtal.

Många planer för barnverksamheten

– Jag har ofta bett och fått svar. Så det måste ju finnas någon som lyssnar! Det tycker jag är häftigt.

Innan Jenni Broo började jobba i Närpes hade hon blivit klar socionom och varit hemma med sonen. Sedan började hon söka jobb; många ansökningar senare var det enda resultatet en enstaka jobbintervju.

– Jag började känna att ingen vill ha mig.

Hon insåg att hon behövde ta en paus, ta ett steg tillbaka och lita på att det ordnar sig. Då såg hon av en slump, via en vän på Facebook, att de sökte någon till barnverksamheten i Närpes.

– Det var meningen. Och jag har nog växt i min tro i Närpes också.

Att jobba i församling var något nytt. Hon tyckte det var skönt att vara med människor som delar något och är tacksam för många bra samtal med kollegorna. När vikariatet närmade sig slutet kikade stressen fram igen – men det löste sig den här gången också.

När hon funderar på vad församlingen kunde få vara är det gemenskapen, det Jesus sa om att samlas, äta tillsammans, som stiger fram.

Jenni Broo tror att det finns rum för församlingens verksamhet att utvecklas.

– Det vi har idag kanske inte finns om tio år, eller finns i annan form. Men grunden ska vara kvar.

När vi talar håller hon på och gör upp planerna för höstens barnverksamheten i församlingen. Till en början startar dagklubben, medan övrig verksamhet avvaktar på grund av coronarestriktionerna. Tanken är att starta upp familjeklubb, och miniorklubb både i Övermalax och Yttermalax. Kompisskolan hör också till församlingens barnverksamhet.

– Jag har många planer, ler Jenni Broo. Man måste bara ta en dag i taget och vänta på nya direktiv.

När hon inte är på jobbet eller med familjen går en hel del tid åt till föreningsaktivitet. Hon är ordförande i Malax Mittemellan Marthaförening och i föräldraföreningen för daghemmet Solhagen.

Emelie Wikblad



SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30