Mona Nurmi vill ha ett yrke där hon vet att hon kan hjälpa människor, därför vill hon gärna bli präst.

Hon vill motarbeta bilden av en utestängande kyrka

vanda.

Som sommarteolog har Mona Nurmi fått rycka in där det behövts. – Jag vill visa att det här är en kyrka för alla.

20.8.2020 kl. 12:30

Mona Nurmi studerar teologi i Åbo och i sommar har hon varit praktikant i Vanda svenska församling, det vill säga sommarteolog.

– Jag har hoppat in där det har behövts. Jag har varit med i diakoniarbetet, ringt 80-plussare och frågat om de behöver hjälp på grund av coronan, kört hem mat till dem som behöver det, hjälpt till vid sommarkonserter och gudstjänster, hållit lektioner på skriftskolläger och ordnat ungdomssmlingar en gång i veckan.

Mona Nurmi är uppvuxen i Vanda och har deltagit i ungdomsverksamheten där, vilket gjorde det enklare att komma in som sommarteolog i församlingen.

– Det är lyxigt i en liten församling för att man så snabbt lär känna alla. Alla har varit jättevänliga!

Hon har uppskattat de varierande uppgifterna, men det var lite utmanande att ringa upp främmande äldre människor.

– Det var spännande i början, men jag blev van vid det. Det är inte så farligt att ringa bara man är sig själv. Samtidigt var det roligt för att det kändes meningsfullt. Och ingen reagerade negativt utan alla var tacksamma för att vi kontaktade dem.

Jobba på bilden utåt

Mona Nurmi har siktet inställt på att bli präst.

– Jag har alltid velat ha ett yrke där jag vet att jag kan vara till hjälp för människor. Religioner är jätteintressanta, inte bara kristendomen. De har så stor inverkan i samhället även om man i vardagen tänker att de inte har det.

Hon har fina erfarenheter från sin egen församling.

– Min församling har haft en positiv inverkan på mig, och det har också gjort att jag börjat studera teologi. Ungdomsarbetet i Vanda svenska har jag upplevt som jättetryggt och att man får komma som man är. Det är väldigt många som upplever att vår församling är trygg och hemtrevlig.

Att nu i sin tur få bidra till ungdomsarbetet kändes värdefullt.

– Det var en av höjdpunkterna att delta i skriftskolläger, att hålla lektioner, finnas till för ungdomarna och se till att de får ett superläger.

Hon ser stor potential i tekniken, och i sommar har hon hjälpt till med att strömma gudstjänster på Facebook.

– Som präst skulle jag vilja utveckla IT-delen . Jag tror man kan nå folk den vägen också.

Hon skulle också vilja jobba för en positiv bild av kyrkan utåt.

– När jag stöter på folk hör jag ofta: Visst är kyrkans verksamhet bra, men jag tycker inte om att de slår en med Bibeln i huvudet. Jag skulle vilja arbeta bort bilden av kyrkan som utestängande och sträng och i stället visa att det här är en kyrka för alla, oberoende av sexualitet, hudfärg, politisk åsikt eller bakgrund.

– Att vara med i församlingen ska inte heller behöva betyda att man måste gå i gudstjänsten varje söndag, utan var och en ska få skapa sin egen tradition.

Marknadsföringen av kyrkan intresserar henne på flera sätt.

– Det är väldigt få som känner till de evenemang som erbjuds, det är synd. Om vi blir bättre på marknadsföringen, att förmedla att kyrkan finns till för alla och att ingen ska behöva möta svårigheter ensam, tror jag kyrkan möjligtvis kan få fler medlemmar i framtiden.

Ulrika Hansson



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06