Tejpade kyrkbänkar och psalmböcker i karantän – församlingar börjar höstverksamheten med hygien och avstånd i fokus

Coronapandemin.

Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar.

10.8.2020 kl. 12:23

– Vi strävar efter att skapa en så trygg miljö som möjligt, säger Harry S Backström, kyrkoherde i Väståbolands församling

Hos dem ser gudstjänsterna ut som de gjort sedan juni: ett begränsat antalet personer får vistas i vardera kyrka, gudstjänstbesökarna sitter i varannan bänk, engångsbägare används, handhygien och avstånd iakttas, kollekten bärs upp i korgar vid utgångarna – och psalmböckerna roteras så att de som använts en söndag får vara i “karantän” två veckor.

I Nykarleby församling är varannan kyrkbänk är fortfarande tejpad, berättar t.f. kyrkoherde Mats Edman, och det bjuds ännu inte på något kyrkkaffe efter gudstjänsterna.

Uträknat säkerhetsavstånd i alla församlingens utrymmen har man även i Sibbo.

– Vi har varken kyrkkaffen eller matservering förrän coronaläget lättar och det är tryggt att ordna med det igen, säger Camilla Ekholm, kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

Också i Ekenäsnejdens svenska församling fortsätter man följa den plan som gjorts upp vad gäller begränsningar i församlingens utrymmen, håller säkerhetsavstånd och betonar hygien och individen ansvar.

– Detta kommer sannolikt att uppdateras med eventuella munskydd och hur länge man kan vistas i olika utrymmen, säger kyrkoherde Anders Lindström.


Från augusti är specialarrangemang såsom säkerhetsavstånd inte längre obligatoriska vid sammankomster för under 500 personer. I bland andra Väståbolands församling är det ändå försiktighetsprincipen som tillämpas tills vidare.

Responsen från församlingsmedlemmarna är att det känns tryggt när antalet personer i kyrkobyggnaderna är begränsat och det är lätt att hålla avstånden.

– Egentligen är det inget problem. Vi har så stora kyrkor så det är sällan vi når över gränsen, säger Backström.

Vid förrättningar, i synnerhet jordfästningar, har han noterat att människor på eget initiativ sett till sin egen säkerhet och begränsat antalet deltagare, och valt bort eller skjutit fram minnesstunder.


Konfirmationerna i början av augusti var ett sådant tillfälle när man medvetet valde att hålla ner antalet människor i kyrkan.

– Från officiellt håll måste man ju ange vissa datum när begränsningar gäller, men viruset vet ju inte av om det byter månad, säger Backström.

I Sibbo har man fyra konfirmationer i augusti.

– För att kunna hålla säkerhetsavstånd i kyrkan är vi tvungna att begränsa antalet anhöriga per konfirmand till sex personer. Konfirmationerna streamas för att den som inte kan komma till kyrkan ändå kan ta del av dem, berättar Camilla Ekholm.

Även i Nykarleby församling hålls konfirmationerna med begränsat antal deltagare.

Senarelagda och förkortade konfirmandläger är en åtgärd som flertalet församlingar tagit till. I såväl Nykarleby som Sibbo och Väståboland har man också valt att minimera kontakten mellan lägerdeltagarna och omvärlden.

Konfirmandlägren under de två första veckorna i augusti löper ganska normalt, men med noggrann hygien och med mindre fysisk kontakt genom lekar, berättar Edman.


Höstterminen startar med viss försiktighet
I Petrus församling i Helsingfors inleder man hösten i princip som man annars skulle göra.

– Vi tänker oss att vi ska ha normal verksamhet. Vi följer med läget förstås och så måste man anpassa sig efter hur situationen förändras. Vi upprätthåller vanor som handhygien och avstånd, men vi har inte annars några begränsningar nu, säger kyrkoherde Daniel Björk.

I Nykarleby öppnas församlingshemmens kök från mitten av augusti och andakterna på ålderdomshem planerar man återuppta från september.

– Vi kommer att starta upp normal veckoverksamhet, men väldigt försiktigt, säger Backström om hösten i Väståboland.

– Vi startar upp vår höstverksamhet men har effektivare hygienkontroll samt städning. I mån av möjlighet håller vi säkerhetsavstånd, säger Camilla Ekholm, men noterar att till exempel barngrupper kräver närhet.


Hur börjar det se ut för församlingarna om viruset nu får en andra våg? De senaste anvisningarna från biskoparna gav signaler om att man kan börja lätta på restriktionerna från augusti, i enlighet med övriga myndighetsinstruktioner. Samtidigt ser man nu att smittsiffrorna i Finland börjat ticka uppåt igen.

– Konkret har vi inte diskuterat följande steg ännu, vi väntar och ser vad de nya eventuella restriktionerna kommer att innebära, säger biskop Bo-Göran Åstrand efter att biskoparna sammanträtt under den första augustiveckan.

Den här veckan samlas de igen, till kyrkomötet i Åbo.

– Spännande är det, där finns hela kyrkans ledning på plats. Tänker man att där skulle inträffa något smittofall åker ju alla på två veckors karantän.


Onlinenärvaron finns kvar, men i mindre skala
I Ekenäsnejdens svenska fortsätter man under augusti med webbsända andakter och överväger strömning från september, medan man i Nykarleby fortsätter med en strömmad gudstjänst per vecka.

Petrus församling avslutar sina onlinegudstjänster från och med augusti, men beredskapen finns att återinföra dem vid behov.

– Någon grupp skulle fortsätta träffas online, men verksamheten tänker vi nog att återgår till det vanliga, säger Björk.

Väståbolands församling sänder en aftonandakt på webben varje lördagskväll. I övrigt har inget digital innehåll producerats sedan juni – det handlar också om en kapacitetsfråga i semestertider.

I sommar har Sibbo svenska församling strömmat en del högmässor, men inte alla som man gjorde under våren.
– Under en del av sommaren har vi haft paus med andakter och annat onlinematerial för våra församlingsmedlemmar och grupper, men har strömmat en del konserter, säger Ekholm.

"Anvisningarna lämnar spelrum för tolkning"
I allmänhet tycker kyrkoherdarna att det fungerat bra med de instruktioner och rekommendationer som församlingarna fått. De allmänna anvisningarna har varje församling fått anpassa till sina förhållanden, utrymmen och verksamhet.

– Anvisningarna har varit riktgivande men besluten har fattats lokalt, säger Anders Lindström. Processen kring detta har varit fortgående. Det största ansvaret har fallit på församlingens ledning.

Harry S Backström noterar att det i början var tydligt att beredskapen för en sådan här situation inte var den bästa och att det fanns stor osäkerhet.

– Anvisningarna har varit bra men har stundvis kommit sent, då man tvingats fatta vissa beslut redan innan det. Anvisningarna lämnar även ett rätt stort spelrum för tolkning, vilket också syns i att församlingarnas praxis kan variera sinsemellan, säger Camilla Ekholm.

Det Harry S Backström skulle ha önskat från biskoparna är en starkare pastoral omtanke.
– Bönen är väldigt kraftfull, är förvånad över att biskoparna inte tog tillfället att mana människor till bön.

Han vill också berömma församlingens kapacitet att agera i en kris.

– Jag är väldigt imponerad och glad över vår personal och hur snabbt de tog till sig och började tillämpa och hittade kreativa lösningar. Det kom fram oanade förmågor.

Emelie Wikblad



Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29
– Ingen orkar om man hela tiden måste vara missnöjd med sig själv, säger Anna Korkman Lopes.

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46

kronoby. Han kom som församlingspastor till Kronoby för snart fem år sedan. I november blev Niklas Wallis kyrkoherde. Men han är ännu inte installerad. 18.1.2021 kl. 15:16

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har sökts av hela fem personer. 13.1.2021 kl. 16:45
Andreas Elfving hoppas att de amerikanska ledarna den här gången inte ska svika, utan verkligen ta avstånd från Trumps retorik.

USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55
Birgitta Sarelin skriver om Topelius psalmer som del i ett projekt för Svenska Litteratursällskapet.

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24