– Vi hoppades att vi på något vis skulle få syn på de människor som inte själva göra väsen av sig men som har det jobbigt just med ensamhet, säger Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund.

Det är det unga som är minst tillfreds med att vara ensamma, visar en färsk enkät

ensamhet.

Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren.

16.7.2020 kl. 18:00

När de svenska församlingarna i Helsingfors försökt kartlägga var nöden bland svenskspråkiga stadsbor är störst blev svaret ofrivillig ensamhet. I höstas gick arbetet vidare med projektet Var är du? där människor gavs möjlighet att berätta om sina upplevelser av ensamhet och om hur församlingen kunde motverka ensamheten. Projektet genomfördes som ett samarbete mellan Johannes församling, Johannes diakoniförening och yrkeshögskolan Novia.

– Vi hoppades att vi på något vis skulle få syn på de människor som inte själva göra väsen av sig men som har det jobbigt just med ensamhet, och kanske med andra saker också, säger Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund.

I samband med en temavecka i Johannes församling gjorde studerande från yrkeshögskolan Novia intervjuer med församlingsbor och samtidigt samlades svar in genom en webbenkät. Förhoppningen var att nå de människor som inte dyker upp när församlingen ordnar program.

– Se var de finns och kanske framför allt vad de själva önskar och behöver – att det inte är vi som hittar på och berättar och definierar vad någon annan behöver och längtar efter, säger Westerlund.

Sammanlagt fick man in 158 svar. Slutrapporten presenterades i juni av projektledare Camilla Strandell-Laine.

De svarande hade delats in i fyra grupper: unga under 25 år, småbarnsföräldrar, vuxna i arbetslivet samt äldre. I alla grupper känner de flesta sig sällan eller ibland ensamma – men nästan en fjärdedel av vuxna i arbetslivet gör det ganska ofta.

Den ofrivilliga ensamheten handlar för de svarande bland annat om att inte ha någon att tala, umgås eller dela saker med, om att känna sig utanför och övergiven. Den förknippas med negativa känslor, tomhet och otrygghet.

Människor upplever också frivillig ensamhet, sådan de själva väljer och behöver, som ofta kopplas ihop med ord som egentid.

Johan Westerlund säger att projektet gav en del av det de hoppades, trots att metoden hade sina begränsningar.

– Vi kanske inte fick de mest passiva med – men nog tycker jag att vi har fått material som vi kan arbeta vidare på.

Var det något som förvånade er?

– Jag tycker själv att andelen personer som är nöjda med sitt liv, som också trivs bra i ensamhet, är glädjande stor.

Han noterar också att det är de unga som är minst tillfreds med att vara ensamma, även om de inte är de som känner sig ensamma oftast.

– Det är ungdomarna som i högsta utsträckning säger att det där att vara ensam inte är kiva.

Kommer synas i verksamheten framöver

De svarande fick berätta hurdana saker som motverkar deras ensamhet och ge förslag på vad församlingen kunde göra.

Gruppen äldre nämner mycket sådant som ofta hör till församlingsverksamheten: samtalsgrupper, gruppresor och utfärder, hembesök, att engagera till frivilligarbete, musik.

Unga söker både lågtröskelverksamhet, olika former av stöd och gruppgemenskaper – som smågrupper, samlingar, hobbygrupper. Just önskemål om verksamhet med låg tröskel är något som kommer fram i alla grupper.

Målgruppstänk när man planerar verksamhet och bättre information är saker som också nämns, i synnerhet av föräldrar och vuxna i arbetslivet. Den senare är också den grupp som det är mest utmanande för församlingen att möta.

– Målgruppstänkande är något vi får titta på, hur vi gör det tydligt vem vi har tänkt att ska se det här eller delta.

Alla idéer är kanske inte realistiska att genomföra, Westerlund konstaterar att människor ofta önskar att församlingen skulle ordna olika samlingar och evenemang, men sedan är erfarenheten att så många inte dyker upp.

– Men här finns också idéer som är alldeles realistiska. Jag tror här finns sådant som kommer att synas i vår verksamhet framöver.

Nästa steg är att samlas till workshop och arbeta med det material som projektet gett.

TEXT: Emelie Wikblad



bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42

Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54