Härskartekniker existerar även i kyrkan – eftersom det överallt finns människor som vill ha makt

Härskartekniker.

En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson.

15.7.2020 kl. 19:00

En kompis lockade med Malin Gustavsson på en kurs i genusvetenskap vid Åbo Akadeför tjugo år sedan, och på den vägen är hon. Hon har ägnat sitt yrkesverksamma liv åt att synliggöra ojämliket och maktstrukutrer, inte minst härskartekniker. Hon anlitas som föreläsare, rådgivare och utbildare för företag, kommuner, föreningar och många andra.

– Kyrkan och församlingar är också mina kunder. Härskartekniker existerar även där, eftersom det överallt finns människor som vill ha makt, säger Gustavsson.

Härskartekniker går ofta hand i hand med diskriminering och förstärker orättvisa kopplad till etnicitet, kön, utseende, språk, funktionsnedsättning och så vidare.

– Härskartekniker kan också slå mot religiösa grupper, till exempel mot sådana som inte förväntas ha åsikter och som står i minoritet till den evangelisk-lutherska kyrkan. De kan bli utsatta i insändarspalter eller på sociala medier.

Ofta kan vi känna en rädsla för att säga ifrån, stå upp för oss själva eller andra i en situation där någon vill mästra.

– Det tigande folket behöver ta bladet från munnen. Vi behöver mer civilkurage! Det är så vi åstadkommer förändring. Hur står vi upp för de svaga? Det är en viktig fråga i kyrkan. Därför hoppas jag att vi vågar vara modiga, inte bara för oss själva, utan för en större sak.

Här följer fiktiva exempel på hur härskartekniker används mot en individ. Malin Gustavsson reflekterar kring och kommenterar exemplen. En motstrategi är det omedelbara agerandet för att synliggöra härskartekniken. En bekräftelseteknik är en strategi för att motverka att ett osunt mönster upprepar sig.

Exempel 1: förlöjligande

När vi har möten på jobbet och jag uttrycker en åsikt om något är det en kollega som ofta tar ögonkontakt med ytterligare en kollega till oss. De höjer på ögonbrynen i samförstånd och ser roade ut, som om jag var ett litet barn som säger något fånigt. Det här gör mig osäker och ledsen.

Motstrategi: Ifrågasätt!

– Det viktiga är att ifrågasätta och att namnge vad som händer. Man kan tillexempel säga: ”Hej, vad ni ser roade ut där i hörnet! Är det något ni kan berätta för oss andra?” Och om det händer på nytt ska man också ta upp det på nytt, exempelvis genom att säga: ”Är det någon annan i rummet som märker det här?” Man kan också passa på att vara självkritisk och säga: ”Om jag gör så här så vill jag att ni säger till.”

– Du kan prata med en kollega, som kan ifrågasätta i stället för dig. Det kan vara tillräckligt jobbigt att känna sig kränkt.

Bekräftelseteknik: Respektera!

– Prata alltid med och om människor med respekt. Skapa en kultur där man inte förlöjligar andra. Fundera också på vad som är ditt sätt att respektera en annan människa, så att bekräftelsetekniken känns naturlig. Det kan till exempel vara att gå mot strömmen och inte delta i jargongen.

Exempel 2: påförande av skuld och skam

När jag lagt upp foton av mig själv på sociala medier har det hänt att jag fått osmakliga kommentarer eller privatmeddelanden av okända män. Men varje gång jag klagat över det här till mina vänner säger de att jag ju valt att lägga ut bilderna själv och ”den som sig i leken ger får leken tåla”.

Motstrategi: Intellektualisera!

– Man kan säga: ”Vänta nu! Vem gör egentligen fel i den här situationen? Lyssna till vad ni säger. Hur ska vi kunna förändra ett samhälle när vi resonerar så här?”

– Alla ska vi ha rätt att lägga ut bilder på oss själva och bli bemötta med respekt, så länge vi inte kränker någon med våra bilder. Det är bedömningen och de osmakliga kommentarerna som är problematiska. Att inte få stöd av sina vänner i det här är att påföra skuld och skam på den som inte gjort något fel.

– Det är klassiskt att kvinnors rätt till integritet och respekt ifrågasätts. Tyvärr har vi en berättelse där kvinnor ses som medskyldiga.

– Säg till den som blivit utsatt och uttrycker sin besvikelse: Du har helt rätt!

– Förändring får vi till stånd om tillräckligt många vågar säga till. Det är inte åsiktsfrihet att kränka någon.

Bekräftelseteknik: Bekräfta!

– Tolka människor med välvilja, fundera alltid på vad eller vem som egentligen är problemet.

Exempel 3: Hot

Min chef har gett mig många nya uppgifter på sistone. Jag får saker gjorda, men det finns en gräns. När jag försökt sätta ner foten och påpekat att det blir för mycket säger chefen saker i stil med: ”Men om du känner att du inte vill ta det ansvaret så …” utan att avsluta meningen, eller så antyds det att jag är väldigt känslosam. Det känns som om ett vagt hot eller en besvikelse placeras över mig.

Motstrategi:

– Lyft frågan och kräv en förklaring! Säg: ”Så vad händer då?” eller ”Nu känns det här lite som ett hot.”

Bekräftelseteknik:

– Vi måste vara tydliga och inte använda oavslutade meningar, utan säga vad vi menar. Undvik hot. Vi måste också vara tydliga med vad vi förväntar oss.

– Som chef behöver vi alltid fundera över vilken position vi lägger den anställda i. En chef har kanske press på sig från en ännu högre chef, men borde fråga sig: Hur mycket press för jag vidare utan att opponera mig mot min chef?

Exempel 4: osynliggörande

Vi är ett kompisgäng som brukar träffas regelbundet. Jag har en stark känsla av att inte bli sedd av speciellt en i gänget. Hon söker nästan aldrig ögonkontakt med mig, ser otålig ut om jag berättar något, skrattar inte om jag skämtar och vänder hela sin uppmärksamhet mot de andra när hon berättar något. Det får mig att känna mig fel och osynlig.

Motstrategi: Ta plats!

– Motstrategin här handlar om att ta plats eller att någon annan ger en plats. Uppmärksamma det som händer i situationen: ”Du ser lite otålig ut, är det något du vill säga?” eller ”Hej, se hitåt lite också, annars känner jag mig som en vägg” eller ”Det känns som att du aldrig ser mig i ögonen när vi pratar, är det något jag borde veta?” Om jag själv vågar öppna upp så vågar kanske den andra också göra det.

– Det finns många exempel på osynliggörande, både verbalt och icke verbalt.

Bekräftelseteknik: Synliggör!

– För att inte vara den som gör så här måste jag fundera på hur jag kan få alla att känna sig värdefulla i den här gruppen.

– Om en inte har roliga skämt kan jag försöka uppmärksamma den personen på andra sätt, genom att exempelvis fråga: ”Vad tycker du om den här saken?”

– Vi kan också osynliggöra oss själva. Bekräftelsetekniker kan städa bort sådant. Var uppmärksam på dig själv och andra.

Exempel 5: Förminskning

Jag var singel länge innan jag träffade min partner. Han har haft flera förhållanden innan vi träffades, och ibland när jag tar upp något i vårt förhållande som jag känner mig obekväm med hänvisar han till att det är så här det är i förhållanden och att han vet eftersom han har erfarenhet. Jag har sagt att jag haft långa vänskapsrelationer, men han säger att det är en helt annan sak.

Motstrategi: Kom ihåg din storlek!

– Säg i det här fallet: ”Jag har ändå en erfarenhet av att vara obekväm. Om man har en relation ska man väl få känna sig trygg? Inget blir bättre av att du förminskar mina andra relationer.”

– Det finns många sätt man kan hävda sin ståndpunkt på. Vissa gör det med humor, andra läser på, frågar en psykolog eller forskar i relationer.

Bekräftelseteknik: Se alltid människors värde!

– Vi ska helt enkelt inte gå in i en sådan diskussion.

– Visa uppskattning för olika erfarenheter: ”Så intressant att du jämför med en vänskapsrelation. Jag har inte tänkt på det, men det finns ju många likheter.”

De övriga

Dubbelbestraffning: Du ställs inför ett val, men ifrågasätts hur du än väljer.

Undanhållande av info: Du blir till exempel utan kallelse till ett viktigt möte eller så är beslutet redan fattat.

Objektifierande: Din kompetens förbises och fokus läggs på din kropp och ditt kön.

Ulrika Hansson



MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57