St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

"I vår församling har vi anglikaner, ortodoxa och katoliker, men nästan inga lutheraner"

Helsingfors .

Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors.

6.7.2020 kl. 14:54

Kristian Willis växte upp i Luvia utanför Björneborg. Att han över huvud taget växte upp i Finland var en slags kompromiss.

– Min pappa kommer från England. Han är arkitekt och storgillar finsk arkitektur. Han kom hit för att jobba och lära sig mer om den finländska arkitekturen.

Willis pappa hittade International Evangelical Church, IEC. Där lärde han känna en kvinna från Danmark som han blev förälskad i.

– Min mormor hade varit krigsbarn, hon skickades till Danmark under kriget och återvände sedan dit när hon blev myndig. Min mamma kom hit för att söka sina rötter och för att studera till barnmorska.

När Kristian Willis blev präst för den engelska gudstjänstgemenskapen St. Matthew’s International Lutheran Church slöts en cirkel – St. Matthews är nämligen en fortsättning på det arbete som IEC inledde.

När han får frågan varför han blev präst drar han sig till minnes ett kort samtal han hade med Yvonne Terlinden alldeles innan prästvigningen ägde rum.

– Hon frågade varför jag såg bekymrad ut och jag svarade att det är lite spännande att bli präst. Då sade hon: Han har valt dig. Och det är det jag också tror och tänker: Jag blev präst i första hand för att Gud ville att det skulle vara så, det kändes naturligt.

St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

– Det här är en kraftigt växande verksamhet. Det kommer hela tiden fler och fler invandrare till Helsingfors och många av dem som kommer söker ett andligt hem. Nästan varje söndag har vi någon ny i gudstjänsten, och många av dem återkommer.

Den internationella gudstjänstgemenskapen i Matteuskyrkan samlar människor från alla kontinenter – människor med olika språk och olika andliga traditioner. Därför tror Willis att han har nytta av att själv ha bott utomlands under tre års tid och av att han rört sig i många olika kristna sammanhang.

– I Finland glömmer vi lätt bort att den evangelisk-lutherska kyrkan är en väldigt liten del av den globala kyrkan. I vår församling har vi till exempel anglikaner, ortodoxa och katoliker, men nästan inga lutheraner.

– Jag försöker inte gömma att det här är en luthersk församling, men jag fokuserar jättemycket på det som vi har gemensamt.

Tekniskt sett är St. Matthew’s International Lutheran Church en gudstjänstgemenskap och inte en församling.

– Jag hoppas att vi en dag kan grunda en egen församling för att sänka tröskeln för människor som flyttat hit från utlandet att bli medlemmar i kyrkan.

Svårt för många att leva i Finland

Kristian Willis är van att röra sig mellan olika språk. Även om finska är det språk han kan bäst har han jobbat på svenska och engelska.

– Mitt modersmål är egentligen danska, som jag inte är så bra på längre. Engelska talar jag nästan lika bra som finska.

Även om han studerat teologi vid Åbo Akademi hade han aldrig tänkt att han skulle jobba på svenska. Han medger att det var lite nervöst när han började jobba i Karis-Pojo svenska församling.

– Jag kunde inte alls det andliga språket. Inför min första jordfästning var jag rädd att jag skulle säga något dumt. Jag kunde säga ungefär: ”Else-Maj är död. Nu är vi ledsna.” Men småningom lärde jag mig mer.

Helsingfors har blivit en betydligt mer internationell stad sedan hans pappa anlände i slutet av 1970-talet.

– Min pappa har berättat att det nästan var omöjligt för honom att hyra lägenhet när han kom hit. Många husbolag hade regler som förbjöd uthyrning till utlänningar.

Men Finland är fortfarande ett land där det är svårt att integreras.

– Det är nästan omöjligt att få jobb utan att kunna språket.

De diakonala behoven i St. Matthew’s är stora. Det handlar inte så mycket om ensamhet, men många har ont om pengar eller till och med ont om mat.

– Nu när jag börjar lära känna mina församlingsbor lite bättre spricker bubblan. Jag märker att det kan vara oerhört svårt att leva i Finland, speciellt för papperslösa.

Livet i den internationella gudstjänstgemenskapen ser mycket annorlunda ut än i Karis-Pojo svenska församling. Även om gudstjänstbesökarna har väldigt varierande bakgrund har många det gemensamt att de kommer från länder där det inte finns en folkkyrka eller statskyrka.

– De kommer från små församlingar där de är vana att göra allt själva. Jag kan tänka mig att de skulle bli lite frustrerade om de inte erbjöds något att göra.

– För dem är det här deras andliga hem. Det är mera än att ha en from hobby, det är ett helt liv. Man äter tillsammans, far på utflykt tillsammans. Jag vill att vi ska kunna svara på de här förväntningarna. Jag tror att vi kommer att lyckas gå i den riktningen även om vi fortfarande har långt att gå.

Han ser fram emot att få komma igång med arbetet efter restriktionerna – det är svårt att bygga en gemenskap över nätet. Det finns planer på både retreat och ett konfirmandläger på engelska och han drömmer om fotbollslag och grillpartyn.

– Det finns jättemycket potential i det här arbetet, men det viktigaste är att vi möter den enskilda individen och lyckas tjäna henne så att hen upplever att Gud älskar henne.

Den engelska gudstjänstgemenskapen samlas i Matteuskyrkan i Helsingfors.

Text och foto: Erika Rönngård



konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00