Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

Parrelationens fyra allvarliga varningssignaler

parrelation.

Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt.

2.7.2020 kl. 15:52

Coronavåren har lett till ökad samvaro i många familjer – och därmed till ökad irritation. Ann-Sofi Storbacka, präst och familjerådgivare, påpekar att semestern för de flesta av oss betyder återhämtning eller omväxling.

– Den här sommaren gäller det att fråga sig vad som är omväxling i det här läget. Vad kan hjälpa oss att orka som familj? Vad är realistiskt, vad har vi råd med? Utmaningen är att odla det möjligas konst. Om det här har varit ett annorlunda arbetsår behöver kanske semestern vara annorlunda.

Ibland gör livsstressen att man hamnar på en hög irritationsnivå. Hur skruvar man ner volymen?
– Man behöver kanske börja med att ställa en självdiagnos. Beror stressen på att vi sett för mycket av varandra? Eller på att vi inte har samma behov av närhet? Den ena kanske behöver mer utrymme eller mer tid för sig själv eller större avstånd.

Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt.

– När man tillbringar mycket tid tillsammans och inte har möjlighet att vara ifrån varandra, då blir man konfronterad med det som nog finns där men som är en röst man inte lyssnat så noga på. Så om vi har större problem är sannlikheten större att vi upptäcker dem.

Ett par kan ha väldigt olika förväntningar på semestern. Hur löser man det?
– Kanske det hjälper med att redan från början säga att det här är en ekvation som inte går ihop, här krävs kompromisser och kreativa lösningar. Gå djupare i lugn och ro och fråga: Vad betyder stugliv för dig? Varför vill du resa? Vad är det som du uppskattar i det? Om man breddar berättelsen om vad som är viktigt är det möjligt att hitta en större förståelse för varandra och odla nyfikenheten för den andras passion.

Ibland drabbas ett förhållande av en uppgiven tystnad eftersom det finns så mycket som känns olösligt. Vad ska man göra med den tystnaden?
– Ett av de stora namnen i parterapin, John Gottman, säger att det finns två typer av konflikter i ett parförhållande. Det finns frågor där det är möjligt att hitta en kompromiss, som går att lösa. Sedan finns det problem som handlar om grundläggande skillnader i värderingar och temperament. Han säger att den senare sorten utgör nästan 70 procent av alla konflikter. De är alltså vanliga, och man måste hitta sätt att leva med dem.

Sådana konflikter kan till exempel handla om var man vill bo, om man vill ha barn eller inte.

– När människor kommer till mig för parterapi brukar jag be dem berätta vad olika frågor betyder för dem. Det är viktigt att vara redo att lyssna på hur den andra tänker och hitta vissa ramar för hur man kan leva. Det är jättejobbigt att hela tiden försöka förändra den andra.

Hur vet man när man ska söka hjälp?
– John Gottman talar om fyra allvarliga varningssignaler: Hånfullt förakt, frän kritik, tigande och försvarsbeteende. Frågan är: Hur starka vapen använder man, hur giftigt är det, hur föraktfullt, hur elakt? Hur ont gör det?

Det här, poängterar Ann-Sofi Storbacka, är redan allvarliga varningssignaler. Då måste man söka hjälp.

Går det att vända?
– Jo, det går, men det är inte alldeles lätt. Det beror på hur länge problemen pågått och på motivationen. Hur mycket har man skadat varandra? Finns det band som inte gått av? Helst ska man komma innan det blir så här illa.



Sofia Torvalds



Övriga. Finländarna är ett tystlåtet folk som ogärna pratar med främmande människor. Om och om får vi höra denna sanning om oss själva, om och om upprepar vi den. Det krävs något utöver det vanliga för att vi ska kommunicera verbalt med vilt främmande människor på gatan. 1.9.2011 kl. 00:00

Ledare. Hur många svältande barn krävs det innan världen vaknar? Det är en av de bittra frågorna många ställer sig när omfattningen av svältkatastrofen på Afrikas horn börjar stå klar. 1.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Duvor, palmer och eller kanske Jona i valens buk? Från och med torsdag pryder glada målningar gjorda av barn koret i Lumparlands kyrka. 31.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nokiamissionens ledare Markku Koivisto har fått lämna sin tjänst på grund av sexuella överträdelser. 30.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Svenskspråkiga fångar i Finland har små chanser till själavård på sitt modersmål. Nu ska det andliga arbetet bland fångarna förbättras. 30.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54