Karin Westerlund blev student från Karis-Billnäs gymnasium och Axel Falck blev student från Brändö gymnasium.

Sjungom studentens lyckliga dag – ingen fest och inget tjo under coronavåren

studentexamen.

Hur har vårens studenter tagit det att de inte får fira en ordentig dimission? Vi pratade med Karin Westerlund från Karis och Axel Falck från Helsingfors.

27.5.2020 kl. 09:40

Karin Westerlund, Karis

Hur känns det att bli student under coronavåren?

– Det är väldigt blandade blandade känslor. Man kan skämta mycket om det, man kan vara stolt över att bli student med ganska goda studentresultat en sådan vår då det var ganska rörigt. Jag skrev till exempel fyra prov på en vecka! Men jag hade velat uppleva studentdimissionen och alla traditioner. Jag känner mig ledsen och bitter att det inte blir av.

Hur ska du fira att du blir student?

– Det skulle vara lätt att sitta i pyjamas hemma när man inte får ha en vanlig studentfest. Vi firar ändå med familjen – jag har inte avbokat min frisör, utan jag ska vara fin den dagen. Jag klär upp mig lite och hämtar mitt betyg. Det blir också en digital avslutning, då rektorn tar farväl. Vi blev tillfrågade om vi ville ha en digital dimmission men alla sa nej.

– Det ordnas en dimission i augusti på vår skola. I samband med det ska vi ha en riktig studentfest!

Hur har ditt band till församlingen sett ut den här våren?

– Jag har ganska starka band till kyrkan på grund av familjen. Jag har fått sjunga mycket i kyrkan och tack vare kyrkan. Under våren har jag fått vara med och banda en påskgudstjänst.

Kommer du att sommarjobba? Påverkas ditt jobb av coronaepidemin?

– Mina chanser att få jobb påverkas definitivt av coronapandemin. Jag har varit aktiv med att söka jobb, och det kan hända att jag får jobba på ett eftis några dagar. Jag har också sökt jobb på några restauranger. Jag har en idé om att jag skulle vilja jobba inom kundservice – det sägs att det är en värdefull erfarenhet.

– Jag hade tänkt börja jobba genast efter påsken, men sedan stängde allting. Jag har suttit hemma betydligt mer än jag hade planerat.

Hur ser din sommar ut?

– Min sommar ser väldigt tom ut för närvarande. Jag hade planerat in en kurs som jag skulle ha gått på. Vi var bjudna på ett bröllop utomlands, men det har blivit uppskjutet.

Hur kommer din höst se ut?

– Det är ännu öppet. Jag hade planerat att ta ett mellanår folkhögskola på Färöarna. Jag har släkt där, och min faster är rektor på skolan. Om allt går som planerat åker jag dit ett halvår. Om det kommer en andra coronavåg är min plan att börja studera i Finland. Jag har sökt till en linje vid Helsingfors universitet, kandidatprogrammet i kulturforskning. Det är en liten linje så de tar inte in väldigt många. Jag hoppas att jag kommer in på betygen, men jag har också skrivit urvalsproven. Hoppas jag kommer in!

Axel Falck, Helsingfors

Hur känns det att bli student under coronavåren?

– Det känns jättebra att gymnasiet äntligen är över och att jag avlagt studentexamen. Det känns faktiskt extra bra med tanke på att det var tuffare i år då realproven flyttades och jag måste skriva fyra studentprov under loppet av en vecka.

Hur ska du fira att du blir student?

– Det är förstås lite konstigt när alla fester skjuts upp och vårfesten i min skola sker digitalt, på distans. Det var förväntat med tanke på de rådande omständigheterna.

– Jag har inte haft tid att fira så mycket ännu, eftersom jag förbereder mig för Aalto-universitetets inträdesprov. Lite tårta och kaffe ska det bli nu i vår och sedan en större fest i augusti efter en ordentlig studentdimission på skolan.

Hur har ditt band till församlingen sett ut den här våren?

– Jag är med på en hjälpledarutbildning som har gått över till att ske på distans. Det är tråkigt att man måste umgås över internet, men hellre så här än att inställa hela utbildningen.

– I församlingen jobbar jag som timanställd vaktmästare och coronaviruset har betytt att det naturligtvis inte har funnits några arbetsturer. Det är tråkigt men förståeligt.

Påverkas ditt sommarjobb av coronapandemin?

– Lyckligtvis har mitt huvudsakliga sommarjobb inte påverkats. Jag jobbar på Sandudds begravningsplats. Däremot har två av mina andra deltidsjobb påverkats mycket. Som fotbollsdomare har jag för tillfället inget jobb då alla matcher är inställda och som servitör i cateringbranschen har det inte heller varit något jobb, eftersom man inte får ordna fester eller evenemang.

Hur ser din sommar ut?

– Den här sommaren blir det tyvärr inte så mycket njutande eftersom jag jobbar hela juni och i juli. Sedan rycker jag in i Dragsvik och påbörjar min militärtjänstgöring. Men andra somrar tycker jag om att vara med vänner, spela golf och njuta av det härliga sommarvädret. Jag trivs också på landet, där jag alltid brukar ha något projekt på gång.

Hur kommer din höst se ut?

– På hösten börjar min militärtjänstgöring.

Christa Mickelsson


Kyrka. Det är salsakväll i församlingshemmet i Karis. Det bjuds varken på latinodans eller ens spansk sås, däremot står ett dukat bord i aulan. Ett insidertips säger att salsa skall läsas Salig Samling. 27.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. De offentliga motsättningarna mellan kyrkan och Utlänningsverket bilades åtminstone till tre delar vid ett gemensamt seminarium förra veckan. 27.9.2007 kl. 00:00

Människa. I tiderna fick Dan Krogars inte någonting ut av sitt skribaläger, men i dag jobbar han med att hjälpa ungdomar hitta en tro och ett meningsfullt liv. 27.9.2007 kl. 00:00

Världen. Kristna ledare i USA har bett Kyrkornas Världsråd skicka sitt fredsteam på besök till USA för att hjälpa amerikanerna att få bukt med de stora vapenvåldsproblemen i landet. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Den tecknade tv-serien om USA-familjen Simpson är högkultur, på samma sätt som de bästa barnböckerna. Samtidigt ger den uttryck för tuff kritik mot amerikanskt samhälls- och kyrkoliv. 26.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Att kyrkan oroas av att så många unga fullvuxna träder ut ur kyrkan är inte överraskande. Med tanke på att allting tyder på att trenden inte bara kommer att fortsätta, utan att den till och med kan förstärkas, förstår man att paniken är nära. Kyrkan bligar skrämt västerut och kan knappast se någon orsak att anta, att inte samma fenomen, d.v.s. att medlemstappet överskrider 1% gränsen, också kan ske här.   Kritiken mot att kyrkostyrelsen nu tagit steget att föreslå att rösträttsåldern i församlingsvalen sänks från 18 till 16 år, är inte en kritik mot att någonting "häftigt" görs, utan en kritik mot den del av beslutet som kan klassificeras som publikfrieri.   Kyrkan vill alltså nu aktivera ungdomarna, binda dem vid kyrkans verksamhet och få dem att känna att kyrkan verkligen är intresserad av deras insats, att kyrkan litar på dem.  Att de inte bara är kommande skattebetalare!   Men någonting skorrar verkligen illa! Om man verkligen litar på ungdomarnas omdömesförmåga, så borde väl kyrkan låta dem själv avgöra om de överhuvudtaget vill vara medlemmar!!! Nu anser kyrkostyrelsen att ungdomarna är tillräckligt mogna att rösta, men inte tillräckligt mogna att bestämma om sitt medlemskap...   Enligt nuvarande stipulationer, kan den unge medlemmen inte skriva ut sig ur kyrkan, förrän hon/han fyllt 18 år, om inte föräldrarna ger sitt skriftliga medgivande och medlemmen fyllt 15 år. Vore det inte redan på tiden att revidera denna åldersgräns så, att medlemmen redan vid fyllda 15 år själv kunde bestämma om sin kyrkotillhörighet? Nu anses medlemmen vara tillräckligt mogen att själv bestämma om sin konfirmering, men… Vid fyllda 15 år är man redan juridiskt ansvarig för sina gärningar, men…   Nästa steg är självfallet att överväga, om det överhuvud är förenligt med de grundläggande mänskliga rättigheterna, att tvångsansluta barn till kyrkan. Att det är en urgammal sed, kan knappast anses som ett tungt argument. Titt och tätt hör man förundrade kommentarer typ – ja men är det inte fantastiskt att över 82% är kyrkans medlemmar – utan att man ids/vill/vågar/… beakta att ca 97% av kyrkans medlemmar är tvångsanslutna. Vad annat kan ligga bakom denna urbota kutym, än ren och skär organisatorisk intressebevakning?   Borde inte kyrkan vara en gemenskap bestående av troende? Att påstå att den nyfödde, som vid några veckors ålder ansluts till kyrkans medlemskap, på något sätt är troende, kräver nog mera tro än vetande.   Frågan är alltså: När kommer kyrkan att ge individen rätt att själv fritt bestämma om sin kyrkotillhörighet? Först när mänskan har full rätt att själv bestämma över sitt medlemskap, finns det orsak att tro att kyrkan litar på mänskan. 26.9.2007 kl. 12:10

Kyrka. Kyrkostyrelsens planer på att rösträttsåldern i församlingsval sänks till sexton år från nuvarande aderton år applåderas av professor Göran Djupsund. Även om han sätter frågetecken i marginalen. 26.9.2007 kl. 00:00

Världen. Översvämningar har i höst drabbat sjutton afrikanska länder. – Nog har vi också i Mali haft översvämningar, men inte lika farligt som på andra håll, säger Arla Ljungqvist, missionär för Finska Missionssällskapet i Mali. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Svenskfinland är tragiskt efter utvecklingen vad gäller synen på bloggen som medborgarjournalistik, säger Mathias Rosenlund, mannen bakom Konsonantmylla.com. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Olga Schevchuk koordinerar till vardags ryska ortodoxa kyrkans diakoniprojekt i den Karelska republiken. Verksamheten initierades på 90-talet av Kyrkans utlandshjälp som firade sina 60 år i söndags. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Moskvas och hela Rysslands patriark Alexej II har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma den ett förtjänsttecken av den apostoliske storfursten Vladimirs riddarorden för hans insats i att bygga gemenskap mellan kyrkorna. 25.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

Sofia Torvalds. Avund, ack du mörkgröna monster! Jag var så nöjd med mitt. Jag satt och surfade på datorn, förstrött letande efter uppgifter om en viss stiftelse som jag fått ett tips om. 24.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. 30 000 barn drabbas årligen av spruckna förhållanden. 24.9.2007 kl. 00:00

själavård. Nu går det att fylla i ett kort för att informera vårdpersonal om att du önskar förbön eller nattvard om du råkar ut för en olycka eller sjukdom. 17.3.2016 kl. 11:00

Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53