I Vanda svenska församling hämtar folk matkassar eller så körs mat hem till personer i riskgruppen berättar diakon Heidi Salminen.

Det finns ingen typisk grupp som behöver hjälp

vanda.

– Det finns ingen skam i att behöva hjälp, det gör vi alla ibland, säger diakon Heidi Salminen. Hon är med och organiserar mathjälp i Vanda.

19.5.2020 kl. 09:56

Mathjälp behövs, inte minst nu under undantagstiderna. Vandaförsamlingarna får mat att dela ut från verksamheten Gemensamt bord, ett samarbete mellan staden och församlingarna.

– Vi vet inte i förväg vilken slags mat vi får. Ofta är det fryskött, torrskaffning, bröd och hygienartiklar, säger Heidi Salminen som är diakon i Vanda svenska församling.

Maten förpackas på lämpligt sätt i församlingen.

– Vi gör färdiga paket till ensamförsörjare, barnfamiljer, par och ensamboende. Jag har också köpt lite extra matvaror, såsom ärtsoppsburkar, makaroner och ägg.

Det är riktigt bra mat i påsarna.

– Vi tittar noga igenom datumen och förvarar produkterna kallt.

Det finns ingen typisk grupp av människor som behöver hjälp utan det kan gälla vem som helst.

– Folk tror att alla vet om när man kommer och söker hjälp, och därför täcks man inte. Men ingen vet om att du kommer hit.

– Och det finns ingen skam i att behöva hjälp, det gör vi alla ibland. Just nu blir folk dessutom permitterade. Det är viktigt att inte bli ensam med sina svårigheter.

I Vanda svenska församling har man mottagningstid för mathjälp under torsdagar. De som behöver hjälp ringer ofta i förväg och får en tid när de kan komma och hämta maten.

– På det viset undviker vi köande och beaktar människors integritet.

Efter mottagningstiden kör Heidi Salminen och ytterligare några personer från församlingen ut matkassar till sådana som hör till riskgruppen.

– Då lämnar vi matkassen utanför dörren och ringer på.


Ökat behov

Behovet av mathjälp under coronakrisen har inte ökat enormt.

– Det har varit ganska lugnt, men litegrann har behovet ökat och vi har haft nya personer som tagit kontakt.

Heidi Salminen har också märkt en lite ökad oro bland klienterna.

– Speciellt bland dem som hör till riskgruppen. När man inte kommer ut känns ensamheten ännu värre.

Just nu är hembesök av frivilliga inte möjliga.

– Men det finns en stor iver att hjälpa inom frivilligverksamheten, även om vi just nu måste ha en paus.

Man får gärna också ta kontakt om man behöver prata.

– Man kan boka telefontid om man behöver få prata lite längre eller om man har ekonomiska bekymmer man behöver diskutera.

– Vi försöker hela tiden signalera: Håll hoppet uppe! Kyrkan är med alla människor nu.



TA KONTAKT

  • Om du behöver mathjälp kan du kontakta diakon Heidi Salminen på tfn 050 330 1828.
  • Om du behöver hjälp med butiks- eller apoteksärenden kan du kontakta Annakatri Aho på tfn 050 464 5068.
  • Om du behöver få prata med någon kan du kontakta Jarmo Juntumaa på tfn 050 537 4221.
Ulrika Hansson



monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40

Årets kantor 2015 är Eeva-Liisa Malmgren. 5.2.2015 kl. 13:00

prästläget. Hälften av prästerna i Borgå stift närmar sig pensionsåldern. 5.2.2015 kl. 07:22

S:t Mårtens kyrka. Mariehamns församling diskuterar en försäljning av S:t Mårtens kyrka till den katolska församlingen. 2.2.2015 kl. 13:15

Domprostgården. Borgå svenska domkyrkoförsamling behandlade vid sitt möte förra veckan kyrkoherde Mats Lindgårds anhållan om personlig befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad, alltså den omdiskuterade Domprostgården. 2.2.2015 kl. 13:12

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30