I undantagstillstånd möter diakoniarbetarna människors oro och praktiska behov

Kristinestad.

Praktisk handräckning eller ett lyssnande öra – diakonin har omsorg om människor på olika sätt. När framtiden är osäker tar man en dag i taget och ser var behoven är störst just nu.

22.4.2020 kl. 15:05

Diakoniarbetarens arbetsvardag ser väldigt annorlunda ut nu jämfört med för sex veckor sedan. Inga-Lene af Hällström jobbar mest hemifrån, en stor del av tiden med headset på huvudet.

– Jag pratar i telefon med folk. Jag ringer och hör hur de har det, om de behöver hjälp med något och pratar lite för att skingra ensamheten.

Även Facebook messenger har fungerat som en diskussionskanal.

I samtalen möter hon en del av den oro och sorg som människor nu bär på.

– Det är ju många som har det väldigt jobbigt med ensamheten, att inte få se sina barn eller barnbarn.

Någon oroar sig för barn som bor utomlands och som de inte vet när de får träffa nästa gång. Någon annan grubblar på hur familjerna ska orka där hemma och få ihop vardagspusslet.

Församlingen samarbetar även med andra aktörer för att erbjuda praktiskt hjälp under coronakrisen och är öppna för utökat samarbete. Kristinestads stad har ett krisnummer dit äldre, personer som tillhör riskgrupper eller personer som sitter i karantän kan ringa om de behöver hjälp med något. Församlingen fick frågan om de kan hjälpa till ifall behovet blir väldigt stort.

– Och det vill vi ju göra, säger Inga-Lene af Hällström.

Inom det här samarbetet har hon till exempel hjälp äldre med att få hem något de behöver från apoteket eller mataffären, eller brev till posten.

Samtidigt har hon märkt att det är många som helst vill klara sig själva.

– Jag upplever att många äldre som jag har pratat med väldigt gärna vill sköta sig själv. De vill ogärna ta emot hjälp för de vill inte vara någon annan till last.

Inga-Lene tror att det här kan bli en utmaning om läget vi befinner oss i blir väldigt utdraget. Att vara stark och självständig kan bli tungt i längden, och då kan behovet av hjälp bli större än vad vi ser idag.

För den som inte hör till en riskgrupp och har tid och ork finns det olika sätt att finnas till för sina medmänniskor i den här situationen.

– Vi har startat en grupp på Facebook för att försöka förena dem som har tid och vilja att hjälpa med dem som behöver hjälp.

Hittills har ändå hjälpbehoven inte egentligen uppenbarat sig den här vägen.

– Det kan ju vara för att man sköter om varandra ganska bra på mindre orter.

Inga-Lene af Hällström råder människor att göra just det: ta kontakt med de du känner, ring och hör hur de har det. Kanske du kan erbjuda dig att rasta en hund eller hämta hem något från affären och lämna det på deras trappa.

– Låt dem prata av sig lite och känna att de inte är ensamma.

För församlingen och diakonins del konstaterar hon att det gäller att ta en dag i taget och se var de största behoven finns just nu.

– Jag önskar ju att folk tar kontakt om de behöver någon att prata med och bolla idéer med.

Om man känner någon som man önskar att församlingen ska ta kontakt med så kan de också göra det.

– Det är svårt för oss att känna till alla människor i en kommun, även om den är liten.

Kontakta diakonin i Kristinestads svenska församling

Diakonissa Siv Hellman 0400 878526

T.f. diakon Birgitta Lillbäck
040 1524840

T.f. diakon Inga-Lene af Hällström 040 5277611

Emelie Wikblad



Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15