I undantagstillstånd möter diakoniarbetarna människors oro och praktiska behov

Kristinestad.

Praktisk handräckning eller ett lyssnande öra – diakonin har omsorg om människor på olika sätt. När framtiden är osäker tar man en dag i taget och ser var behoven är störst just nu.

22.4.2020 kl. 15:05

Diakoniarbetarens arbetsvardag ser väldigt annorlunda ut nu jämfört med för sex veckor sedan. Inga-Lene af Hällström jobbar mest hemifrån, en stor del av tiden med headset på huvudet.

– Jag pratar i telefon med folk. Jag ringer och hör hur de har det, om de behöver hjälp med något och pratar lite för att skingra ensamheten.

Även Facebook messenger har fungerat som en diskussionskanal.

I samtalen möter hon en del av den oro och sorg som människor nu bär på.

– Det är ju många som har det väldigt jobbigt med ensamheten, att inte få se sina barn eller barnbarn.

Någon oroar sig för barn som bor utomlands och som de inte vet när de får träffa nästa gång. Någon annan grubblar på hur familjerna ska orka där hemma och få ihop vardagspusslet.

Församlingen samarbetar även med andra aktörer för att erbjuda praktiskt hjälp under coronakrisen och är öppna för utökat samarbete. Kristinestads stad har ett krisnummer dit äldre, personer som tillhör riskgrupper eller personer som sitter i karantän kan ringa om de behöver hjälp med något. Församlingen fick frågan om de kan hjälpa till ifall behovet blir väldigt stort.

– Och det vill vi ju göra, säger Inga-Lene af Hällström.

Inom det här samarbetet har hon till exempel hjälp äldre med att få hem något de behöver från apoteket eller mataffären, eller brev till posten.

Samtidigt har hon märkt att det är många som helst vill klara sig själva.

– Jag upplever att många äldre som jag har pratat med väldigt gärna vill sköta sig själv. De vill ogärna ta emot hjälp för de vill inte vara någon annan till last.

Inga-Lene tror att det här kan bli en utmaning om läget vi befinner oss i blir väldigt utdraget. Att vara stark och självständig kan bli tungt i längden, och då kan behovet av hjälp bli större än vad vi ser idag.

För den som inte hör till en riskgrupp och har tid och ork finns det olika sätt att finnas till för sina medmänniskor i den här situationen.

– Vi har startat en grupp på Facebook för att försöka förena dem som har tid och vilja att hjälpa med dem som behöver hjälp.

Hittills har ändå hjälpbehoven inte egentligen uppenbarat sig den här vägen.

– Det kan ju vara för att man sköter om varandra ganska bra på mindre orter.

Inga-Lene af Hällström råder människor att göra just det: ta kontakt med de du känner, ring och hör hur de har det. Kanske du kan erbjuda dig att rasta en hund eller hämta hem något från affären och lämna det på deras trappa.

– Låt dem prata av sig lite och känna att de inte är ensamma.

För församlingen och diakonins del konstaterar hon att det gäller att ta en dag i taget och se var de största behoven finns just nu.

– Jag önskar ju att folk tar kontakt om de behöver någon att prata med och bolla idéer med.

Om man känner någon som man önskar att församlingen ska ta kontakt med så kan de också göra det.

– Det är svårt för oss att känna till alla människor i en kommun, även om den är liten.

Kontakta diakonin i Kristinestads svenska församling

Diakonissa Siv Hellman 0400 878526

T.f. diakon Birgitta Lillbäck
040 1524840

T.f. diakon Inga-Lene af Hällström 040 5277611

Emelie Wikblad

Biskop Bo-Göran Åstrand säger att det var en process för biskoparna att finna förtroendet att tala ärligt och öppet i äktenskapsfrågan.

äktenskapssyn. Att biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte når en gemensam syn i äktenskapsfrågan var inte förvånande. Som näst bästa alternativ kunde de flesta tänka sig en medelväg, som tillåter samkönade par att vigas. 7.8.2020 kl. 10:12

katastrofhjälp. Kyrkans utlandshjälp har beviljat 50 000 euro från sin katastroffond till dem som drabbats av explosionen i Libanons huvudstad Beirut. Utlandshjälpen inleder också en insamling till förmån för hjälparbetet. 6.8.2020 kl. 16:52
Ulla Heikkilä kallar konfirmandlägren för en nationell institution.

film. Ulla Heikkilä inspirerades av sin egen tonårsupplevelse och gjorde en film om en lägervecka full av gemenskap, livsfrågor, konflikter och förälskelse. 6.8.2020 kl. 19:00
Johan Candelin ser hoppfullt på utgången av rättsprocessen.

Johan Candelin. Polisutredningen gällande Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är nu klar och ärendet går till rättegång i november. Två personer i styrelsen står åtalade. 6.8.2020 kl. 12:00
Åren mellan fyrtio och femtio hade varit hektiska. Camilla Svevar fick sitt tredje barn, hon sadlade om och läste teologi och blev präst, hon insjuknade i bröstcancer och blev frisk. Och som tf kyrkoherde i Replot bröt hon upp från sitt andra äktenskap.

Camilla Svevar . Hon försökte göra karriär som sångerska, hon var kantor och småbarnsmor, hon blev präst och fick cancer – och skilde sig, två gånger. Idag är Camilla Svevar kyrkoherde i Replot och vill predika för sökarna. 6.8.2020 kl. 10:02
Camilla Sundqvist är nu hel som människa.

profilen. Hon sökte bli helad från sin sjukdom men fann bara tomhet. Även om sjukdomen är kvar så har Camilla Sundqvist nu blivit hel som människa. 6.8.2020 kl. 09:08
Sju månaders arbetslöshet gav Mikaela Steffansson möjlighet att fundera över hur hon ville att livet skulle se ut.

Arbetslöshet. Att vara arbetslös lärde Mikaela Steffansson hur prestationsinriktade vi är. Vi har svårt att veta hur vi ska inleda samtalet om vi inte pratar jobb. 5.8.2020 kl. 08:00
Nicolina Grönroos, Louise Häggström och Andreas Lundgren poddar tillsammans.

podcast. De drömde om att starta en podd, och undantagsvåren blev en spark i baken. Nu pratar de om allt som hör livet till i podden Typ livet. 4.8.2020 kl. 07:00
Rapparen Dennis Svenfelt siktar på att bli prästvigd i januari. Fingertecknet är en geografisk bestämning för den amerikanska västkusten inom hiphopkulturen.

kallelse. Pedersöres sommarteolog Dennis Svenfelt upplever en kallelse att bli präst i församlingen. Han kan bli den första manliga laestadianen att bli prästvigd i stiftet på 40 år. 4.8.2020 kl. 08:25
Känns tanken på att återgå till jobbet och vardagen efter semestern väldigt jobbig?

vardag. Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern. 3.8.2020 kl. 10:15
Slutet nått