Diakonin hjälper den som är ensam eller behöver prata om och få hjälp med sina problem.

Diakonin hjälper i stort och smått

diakoni.

Diankoniarbetarna hjälper där det behövs. Ibland genom att lyssna, ibland genom att ge mathjälp,
följa med till FPA eller hälsa på den som ligger på sjukhus.

11.3.2020 kl. 00:01

Carita Riitakorpi är diakoniarbetare i Matteus församling och hennes arbete handlar om att hjälpa människor.

Ofta börjar hjälpen genom ett samtal.

– Man behöver inte ha stora problem, ibland kan det handla om att man vill prata med någon om det som tynger ens hjärta.

Vem som helst kan vända sig till diakonin och man behöver inte höra till kyrkan.

Mötet med diakonen kan också leda till att man får konkret hjälp med problem i sitt liv.

– Vi gör en check up hos oss först, funderar på om vi kan hjälpa genom diakonin eller om vi kan hänvisa personen vidare. Jag kan hjälpa genom att ta reda på vart hen ska vända sig och vid behov följa med, till exempel till FPA.

Ensamhet och ekonomi

Det finns vissa situationer som hon möter oftare än andra. Till dem hör personer som har det ekonomiskt svårt.

– Det kan handla om unga som inte får stadigvarande jobb på heltid och har så liten lön att den knappt räcker till mat och hyra.

Riitakorpi möter också många ensamförsörjande föräldrar, oftast mammor men också pappor.

– När barnen är riktigt små brukar situationen vara hanterlig, men när de börjar skolan och kommer upp i tonåren blir kraven på unga allt större. Man ska ha mobiltelefon och delta i fritidsintressen som kräver dyr utrustning.

Carita Riitakorpi är diakoniarbetare i Matteus församling. Foto: Erika Rönngård

Diakonin har till exempel gett mathjälp till personer med ekonomiska problem.

– Då kan de betala räkningarna i stället för att köpa mat.

Diakonin kan också hänvisa till församlingens ekonomiska rådgivning där man kan få hjälp med att se över sin ekonomiska situation i grunden.

Carita Riitakorpi möter många människor som är sjuka eller som inte kommer in i arbetslivet igen efter en långvarig sjukskrivning.

Ofta handlar det också om äldre, ensamma människor.

– Vi har pigga pensionärer som är med i församlingens program, men de som blir bortglömda är de som är äldre och kanske inte har barn eller släktingar.

Diakoniarbetarna kan besöka den som är intagen på sjukhus, men Riitakorpi säger att sekretessbestämmelserna kan göra det svårt att få reda på var personen som behöver besök finns.

Diakonin är grundläggande för kyrkan.

– Utan diakonin finns kyrkan inte, för kyrkan kan inte existera utan att tänka på sin nästa. Vi behöver bara tänka på hur Jesus uppmaade oss att ta hand om den som är hungrig eller utan kläder.

Hon påminner om att man inte behöver vara diakoniarbetare för att kunna hjälpa någon annan.

– Älska din nästa.

Diakoni på svenska i Helsingfors

Matteus församling: Diakoniarbetarna Carita Riitakorpi (carita.riitakorpi[at]evl.fi) tel. 09-2340 7328 / 050-380 3986 och Mari Johnson (mari.johnson[at]evl.fi).

Johannes församling:
Diakoniarbetarna Karin Salenius (karin.salenius[at]evl.fi) tel. 050-380 0867, Gunvor Frände (gunvor.frande[at]evl.fi) tel. 050 380 1872 och Nenne Lappalainen (nenne.lappalainen[at]evl.fi) tel. 050 469 8127.
Petrus församling:
Diakoniarbetarna Gunilla Riska (gunilla.riska[at]evl.fi) telefonmottagning vardagar kl 9-10 tel. 050-576 8643, 09-2340 7125 och Bodil Sandell (bodil.sandell[at]evl.fi) vardagar kl 8-9 tel. 050-380 3925, 09-2340 7227.

Erika Rönngård



Allt flera försäkringsbolag kräver sprinklersystem i kyrkorna. Det medför stora kostnader för församlingar som ännu inte gjort investeringen. 17.1.2013 kl. 12:40

En jämn ström av folk lämnade kyrkan också år 2012. På Kyrkostyrelsen vet man vilka av medlemmarna som går och varför. Ändå är det svårt att täppa till läckan. 11.1.2013 kl. 10:53

clara lidström. Bloggaren Clara Lidström har ett perfekt jobb. Hon bor på landet och kan jobba hemma. Hon gör en av Sveriges populäraste bloggar med över 200 000 besökare varje månad. Hon skriver om vintage, mat och mode, men ibland ryter hon till om att vara kristen och nykter. 10.1.2013 kl. 10:10

kyrkans språkstrategi. Kyrkomötet beslöt för en dryg månad sen att kyrkan ska följa regeringens linje i nationalspråkstrategin. Kyrkostyrelsen har ansvaret för projektet som tills vidare ligger i startgroparna. 10.1.2013 kl. 10:20

Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Kulturer. Johanna Evenson växte upp på olika håll i Svenskfinland, bodde i USA i trettio år – och har nu återvänt till Åland. Varje gång hon stiger in i sitt arbetsrum – en 1400-talskyrka – tänker hon: Wow, tänk att jag får bo här! 22.7.2021 kl. 08:00

Papparoll. För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa. 21.7.2021 kl. 08:00

musik. Musiken har funnits med Susanna Sandell hela livet. Hon har studerat musikpedagogik och har skrivit egen musik sedan tonåren. I maj släppte hon sin första egna singel och mer är på gång. 8.7.2021 kl. 08:00

STADSBO. Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner. 22.7.2021 kl. 06:00

KONFIRMANDLÄGER. Mi Lassila har 80–90 konfirmandläger bakom sig. För henne är konfirmandlägret en plats där man kan inse att man är älskad. 7.7.2021 kl. 08:00