Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

Efter döden kämpar far och son för att mötas

film.

Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme.

28.2.2020 kl. 10:24

Redan när Klaus Härö var i 10–11-årsåldern visste han att han vill jobba med film.
– Film gjorde ett oerhört stort intryck på mig. Samtidigt kom det, som en skänk från ovan, en uppfinning som hette VHS. Det kändes som om världen öppnade sig.

Hans pappa hörde till generationen som vuxit upp med att klara sig på lite och sade bestämt nej till att köpa en videobandspelare.
Familjen skaffade ingen video och det blev en skola i tålamod. Film blev något eftersträvansvärt för honom.

När han var 23 år blev hans mamma sjuk i cancer. Han var studerande, kom hem på veckosluten. Han hade aldrig tidigare sett någon bli sjuk utan att bli frisk igen.
– Jag tänkte att nu är det svårt, men sedan blir det bättre. Min pappa var en finsk pessimist och drog genast slutsatsen att det här kommer att sluta dåligt. Jag var besviken på att han tog ut allt i förskott.

Ett år senare ringde hans pappa och sade: Om du vill se henne i livet ska du komma nu.
– Min pappa och jag var på olika planeter. Där jag såg fram emot ett tillfrisknande såg han fram emot det oundvikliga slutet.

Det är minnena från den närmaste tiden efter mammans död som ligger till grund för Klaus Härös nya film Livet efter döden.
– Min pappa ville bara bort, men själv ville jag minnas mamma och knyta an till min pappa.

I filmen är det Stefan och hans pappa Nisse som väljer olika sätt att hantera den första perioden av sorg. Nisse vill få begravningen ur världen så snabbt som möjligt och ger sin son i uppdrag att säga åt människor som ringer och beklagar sorgen att de inte är välkomna på begravningen. Nisses syster dyker också upp och har sin egen syn på hur saker och ting ska skötas.
– En del i filmen är förstås påhittat, men en del av det mest absurda har faktiskt hänt på riktigt.

Själv var han mera stridslysten än filmens Stefan.
– Stefan är en renodling av den sida hos mig som ville agera diplomat.

Försonades med fadern
Klaus Härö hade en dålig relation till sin pappa i tonåren.
– Jag var länge bitter på honom för att han hade attityden ”jag har klarat mig själv så du ska också klara dig själv”.

Minnena från tonåren satt kvar och när han bad sin pappa om hjälp och pappan kort svarade ”nä” väcktes ilskan i honom varje gång.
– Ilskan var som när en långtradare bromsar. Den stannar inte genast, utan på grund av tyngden fortsätter den in i väggen. Varje gång kunde jag tappa besinningen.

Stefan (Martin Paul) och Nisse (Peik Stenberg) i filmen Livet efter döden. (Foto: Citizen Jane Productions)

– Min dåvarande flickvän, nuvarande fru, fick mig att börja fundera över hur jag kan vara kristen och tala om förlåtelsen om jag inte kan förlåta min pappa.
Han bad: Gud, hjälp mig att förlåta. Länge tänkte han att han kan förlåta när pappan tar initiativet, när han medger hur svår han varit. Men den dagen kom aldrig.
– Sedan kom dagen när långtradaren bromsade utan tyngd och jag inte längre blev arg utan i stället tänkte: stackars man som nekar till gemenskap.

Han kunde tycka om och tycka synd om honom, och kravet på att han skulle förändras lättade.
– Jag försonades med min pappa – inte i den meningen att vi aldrig skulle ha grälat sedan dess, men tyngden i ilskan var borta.

Härö upplever också att när han själv började se med större empati på sin far kunde pappan ibland ge honom små glimtar av värme.
– Han kunde säga mitt i bastubadandet eller fågelskådandet: ”Jag var nog ganska hård mot dig i tonåren.”

Hans far dog för fem år sedan.
– Det var en sorg, men inte en lika stor chock som när mamma dog.
För fadern var det viktigt att man skulle klara sig själv, men i dag har Klaus Härö ett yrke där han inte får något gjort ensam.

Film lär oss empati
Filmskapandet kallar han ”sitt världsliga kall”.
– Det kunde också vara att sälja skor eller programmera datorprogram. Oavsett vad det är, är det mitt kall att göra det här för min nästa, så gott jag kan.

Det som syns offentligt – glamourösa filmpremiärer – är bara en liten del av helheten. Efter premiären är det bara att bita ihop och börja om igen.
– Det är jobb, men mitt värde finns inte där och mitt liv är inte där. Det jag lever för är nådens rike, trons rike.

Film kan enligt honom öva upp vår förmåga att känna empati.
– Den har möjligheten att visa det vi inte ser i vardagen: att andra människors problem är lika viktiga som mina.

I Livet efter döden skildrar Klaus Härö verkliga personer. Det har fått honom att fråga sig själv om han gör det på rätt sätt.
– Men jag känner mig trygg i att jag har ett försonligt förhållande till dem, att jag ser med värme på dem och deras tillkortakommanden.

Erika Rönngård



Människa. Familjearbetet är församlingens viktigaste uppgift, säger Anne-Maj Holmqvist. 5.3.2007 kl. 00:00

Människa. En närvårdare får inte mycket lön, men hennes arbete är viktigast i världen. Hon tar hand om dem som inte längre orkar. När kroppen sviker och minnet ger upp finns hon där. Jag ville testa på att vara närvårdare en dag, så jag packade in mig själv och fotografen i en bil och gjorde en tur till Ingå. 4.3.2007 kl. 00:00

Världen. Brev från Irak: Kära vänner i Finland, vi vill för er berätta ett litet exempel på det våld, som den kristna minoriteten i Irak just nu är utsatt för. 3.3.2007 kl. 00:00

Molortie magnim zzrillan utpat lorem nonsent adionsequi bla alit nullaor periuscidunt prat alismod dolorper iriliqu issectem iure feumsan vel ex exercilis nit er sustism odipit, vel ilit ing essim iril diat wiscin volent ipsustrud dolore vendit praessi blam, vel eros etuerostrud moloreetue ming eu faccum dolut velis nibh enibh ero eu faci endio consequiscil ulluptat delismod tinit ing ea faccums andiati onsequat do dipit wismolese dionseq uationsed magna ad diamcom modipit et la feuis nos dolore dolortie dolor sit aliquatem er acil irit velit luptat, veliquatum augiamconse molesse ndreraessi blaore ent nulla feu feu feum dio exer accum vel ulputatie tin volobore faccum nibh eum quamet wis euisisit er incilis ad doloborerat. Ut nulluptat acillan ea cortie dionse magnim diamet lutatum adigna facipis ad mod duisismod magnibh elent alit niatet enim doloborero dolore tatis dolorer aessed eum digna augiat. Molortie magnim zzrillan utpat lorem nonsent adionsequi bla alit nullaor periuscidunt prat alismod dolorper iriliqu issectem iure feumsan vel ex exercilis nit er sustism odipit, vel ilit ing essim iril diat wiscin volent ipsustrud dolore vendit praessi blam, vel eros etuerostrud moloreetue ming eu faccum dolut tynkkynen är bra på att spela orgel. velis nibh enibh ero eu faci endio consequiscil ulluptat delismod tinit ing ea faccums andiati onsequat do dipit wismolese dionseq uationsed magna ad diamcom modipit et la feuis nos dolore dolortie dolor sit aliquatem er acil irit velit luptat, veliquatum augiamconse molesse ndreraessi blaore ent nulla feu feu feum dio exer accum vel ulputatie tin volobore faccum nibh eum quamet wis euisisit er incilis ad doloborerat. Ut nulluptat acillan ea cortie dionse magnim diamet lutatum adigna facipis ad mod duisismod magnibh elent alit niatet enim doloborero dolore tatis dolorer aessed eum digna augiat. YouTube har revolutionerat våra liv. Molortie magnim zzrillan utpat lorem nonsent adionsequi bla alit nullaor periuscidunt prat alismod dolorper iriliqu issectem iure feumsan vel ex exercilis nit er sustism odipit, vel ilit ing essim iril diat wiscin volent ipsustrud dolore vendit praessi blam, vel eros etuerostrud moloreetue ming eu faccum dolut velis nibh enibh ero eu faci endio consequiscil ulluptat delismod tinit ing ea faccums andiati onsequat do dipit wismolese dionseq uationsed magna ad diamcom modipit et la feuis nos dolore dolortie dolor sit aliquatem er acil irit velit luptat, veliquatum augiamconse molesse ndreraessi blaore ent nulla feu feu feum dio exer accum vel ulputatie tin volobore faccum nibh eum quamet wis euisisit er incilis ad doloborerat. Ut nulluptat acillan ea cortie dionse magnim diamet lutatum adigna facipis ad mod duisismod magnibh elent alit niatet enim doloborero dolore tatis dolorer aessed eum digna augiat. 2.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Nu behövs en svensk kyrklig samlingsrörelse som målmedvetet driver viktiga frågor. Det återstår att se om vi förmår samla oss och visa framsynthet och handlingskraft. Det säger teologie doktor Sixten Ekstrand, nyvald dekan för Borgå stift. 2.3.2007 kl. 00:00

Världen. Idag, fredag 2 mars, firas den internationella världsböndagen 2007. Årets tema är "Förenade under Guds tält". 2.3.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 10/2007 Ett effektivt sätt att få till stånd konfliktsituationer är att prioritera. Den eller de som efter en övervägd prioritering får sina behov eller önskemål tillfredsställda blir nöjda. Den eller de som inte prioriteras blir missnöjda. Resultatet är slitningar och konflikt. 2.3.2007 kl. 00:00

Kristina Fernström. Jag har en brevhög på soffbordet. Den är alltid där, som om den skulle höra till inredningen. Eller bara glömts där. I själva verket lever brevhögen sitt eget liv. Breven kommer och breven går. Högen slipper jag sällan, men breven byts ut. 2.3.2007 kl. 00:00

Världen. En rapport visar att världens sju rikaste länder, som vid G7-toppmötet i somras lovade att fördubbla biståndet till Afrika, knappast kommer att infria sina löften. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Den gemensamma värdegrunden debatteras i inför 50-årsfirandet av EU 25 mars. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Biskop Gustav Björkstrand ifrågasätter utlänningsverket för att inte ha beaktat humanitära skäl i behandlingen av den utvisningshotade Halide Lafiti. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Trots att Kristdemokraternas ideal är en värld utan aborter, förespråkar partiet inte abortförbud i Finland. 1.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. En ny strategi för kyrkans specialungdomsarbete har utarbetats 28.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Professor Sixten Ekstrand har valts till stiftsdekan vid domkapitlet i Borgå stift. 28.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen samlades på tisdagen (27.2) och fattade följande beslut. 28.2.2007 kl. 00:00

riksdagsvalet. 133 av 200 riksdagsledamöter svarade på Kyrkpressens fråga om de hör till kyrkan eller inte. 7.5.2015 kl. 00:00

det nya diakoniämbetet. Det nya diakoniämbetet diskuterades livligt på kyrkomötet och en samlad tropp diakoniarbetare hade tagit sig till Åbo för att följa med diskussionerna. 6.5.2015 kl. 20:17

psalmbokstillägget. Ombud Åsa A Westerlund framförde inför kyrkomötet en önskan om att de sånger UK lagt fram tas med i det kommande psalmbokstillägget. 5.5.2015 kl. 11:31

kyrkomötet 2015. I sin predikan vid kyrkomötets öppningsmässa kallade biskop Seppo Häkkinen frågan om kyrkans lokala strukturer för en historiskt viktig fråga. 5.5.2015 kl. 10:24

Biskop Björn Vikström vill minska på riksdagens beslutbörda genom att skära i kyrkolagen. 30.4.2015 kl. 13:12