Några av läseklubbens läsare är från vänster Kerstin Alho, Ulla Wistbacka, Nanna-Lisa Finskas, Solveig Grönlund, Gun Sandberg, Rita Heikkilä och Gun-Viol Lindborg.

Församlingens läseklubb når ut i samhället

Läsning.

Församlingen kan inte sitta i församlingshemmet och vänta på att folk ska komma dit. Församlingen måste ut i samhället.

11.2.2020 kl. 11:31

Det var Linda Sjös grundtanke timme när hon lanserade idén om en läseklubb för skolbarnen i Jeppo hösten 2016.

Idén föll i god jord. Under höst- och vårterminen möts nu elever från årskurserna ett till tre i biblioteket i Jeppo för en timmes program efter skoldagens slut. Biblioteket ligger intill skolan.

– Vi börjar med att vi läser ur någon variant av Bibeln för barn. Därefter läser vi någon typ av berättelsebok, den senaste tiden har det varit Munken och Kulan. Under tiden får barnen sitta och rita, säger Ulla Wistbacka som administrerar klubben tillsammans med Kerstin Alho.

Barnen är uppdelade i tre grupper enligt årskurs. Det är frivilliga vuxna som läser för dem.

– Vi är nu elva pigga pensionärer som läser. Klubben hålls ju dagtid då den yngre generationen är i arbetet.

Som vuxen kan man vara med fast man inte vill läsa.

– Det viktigaste är att man är två vuxna i varje grupp. Då vi är tillräckligt många vuxna räcker det att vi är med varannan gång.

Ulla Wistbacka ser Läseklubben som ett ypperligt sätt för församlingen att nå ut i samhället.

– Det är det församlingen ska göra. Takten i samhället har ökat och folk söker sig inte till församlingen på samma sätt som man gjorde förr.

I kapellförsamlingen i Jeppo, som hör till Nykarleby församling, ordnas också söndagsskola.

– Till söndagsskolan kommer allt från ett till tio barn varje gång. Men föräldrarna till de barnen är vanligtvis församlingsaktiva. Genom Läseklubben når vi också andra. Av de fjorton barn som deltog i Läseklubben under hösten var det tre som också går i söndagsskolan.

När klubben börjande hösten 2016 hölls den för barn från förskolan till årskurs två. Då ordnades den också sex gånger per termin.

– Men vi tog in lite äldre barn då vi märkte att förskolebarnen var lite trötta efter dagen. Då vi hade svårt att få tag på tillräckligt många läsare minskade vi till fyra gånger per termin.

Läseklubben ordnas en dag när alla berörda årskurser slutar klockan tolv. För tillfället är det tisdagar.

– Barnen som deltar i klubben åker då hem med skolskjutsen som går klockan ett.

Förutom den senarelagda skolskjutsen är skolan inkopplad genom att lärarna delar ut informationslapparna om klubben och samlar in anmälningarna.

– Med tanke på skolskjutsarna är det viktigt att föräldrarna meddelar varje gång deras barn lämnar bort från klubben.

Klubben kommer att fortsätta nästa höst och då tas nya anmälningar emot. För det finns inga tankar på att lägga ner klubben.

– Bara vi får tillräckligt många vuxna med. Och det tror jag vi får.

Johan Sandberg



MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45