Sjur Isaksen besökte Helsingfors och talade till församlingsmedarbetare om att möta föräldrarna som vänder sig till församlingen för att ordna dop.

Dopet är en chans att mötas

dop.

Ett enda möte kan avgöra om en människa vill ha med kyrkan att göra. Sjur Isaksen tror att dopsamtalet har stor potential.

22.11.2019 kl. 09:12

Sjur Isaksen jobbar i Uranienborg församling i centrum av Oslo och har varit lärare vid prästutbildningen.

Liksom i Finland hör kring 70 procent av befolkningen i Norge till kyrkan, och allt färre låter döpa sina barn. Förra året döptes bara 51 procent av barnen som föddes i Norge (i Finland var siffran 65 procent). Ändå blev 56 procent av unga i Norge konfirmerade och 87 procent av avlidna fick en kyrklig begravning.

– Det är alltså inte bara så att en större del av samhället står utanför kyrkan, utan det är kyrkans medlemmar som inte låter döpa sina barn, säger Sjur Isaksen.

En skillnad mellan länderna är att dopen i Norge i nio fall av tio sker i församlingens huvudgudstjänst. På så sätt blir dopet ett tillfälle då människor kommer till kyrkan.

– Dopet har en självklar plats i gudstjänstens liturgi. Norrmännen vet överhuvudtaget inte om att det finns alternativ – och vi berättar det inte heller för dem, ler Isaksen.

Vad innebär kvalitet i doparbetet? frågar sig Isaksen. Han räknar upp tre punkter: god teologi, goda ritualer och goda möten. Främst placerar han de goda mötena.

– Det handlar om alla länkar i en församlings kontakt med människor, från den som svarar i telefon på kansliet till prästens dopsamtal.

Det första mötet avgör människans inställning och intresse för att ha med kyrkan att göra. Det är stor skillnad på om den som svarar i telefon säger: ”oj, här finns inte tid förrän i februari” eller ”grattis, vad roligt att vi valt att låta döpa ert barn!”

Potentiella själavårdssamtal

Att göra tro istället för att prata om tro, är något Isaksen beskriver som en viktig del av kyrkans fostran. Många norska barn vet vad muslimerna gör, de känner till bönetider, Ramadan. Men frågar man vad kristna gör har människor svårt att svara.

– Vi bjuder in dem att göra de kristna sakerna, utan att vänta på att de ska förstå dem.

Ett exempel: genom att delta i dopet ökar kapaciteten att förstå vad dopet handlar om. Här är dopsamtalet en inkörsport. Isaksen vill lyfta det här samtalet från plikt till något med stor potential. Frågar man föräldrarna ett halvår senare är chansen stor att de minns mer av dopsamtalet än av den nervösa dopdagen.

– För nervösa, stressade, sömnlösa nyblivna föräldrar har vänligt bemötande stor betydelse.

Isaksen är i grunden själavårdslärare och anser att dopsamtalen med fördel kan betraktas som potentiella själavårdssamtal. I grunden handlar det om att visa omtanke, uppmärksamhet och bjuda in den andras sårbarhet.

– Samtidigt finns det en gräns: i ett själavårdssamtal kan du vänta dig att den andra vill visa sin sårbarhet. I dopsamtalet finns inget sådant kontrakt.

För att bygga tillit behöver man vara öppen för alla känslor de kan bära på.

– Ingen händelse i mitt liv har varit så omvälvande som att bli far, konstaterar Isaksen.

Oftast är det de praktiska frågorna som människor först tar upp i dopsamtalet. Att ha koll på allt som ska hända ger trygghet.

Knepigare är det med de existentiella frågorna. Men det här är också en chans att undervisa om varför kyrkan värderar dopet högt.

– I Norge kan till och med präster vara besvärade av att tala om Gud. Jag får jobba med mig själv för att komma från trevligt småprat till allvaret.

Bakom det ligger en tanke om att föräldrarna nog inte är så intresserade. Men han anser att de som vänder sig till kyrkan förtjänar att bli tagna på allvar som religiöst intresserade människor.

– Om jag kan gå in i mötet med förståelsen att jag kan lära mig något av dem blir det mycket trevligare att vara präst.

Emelie Wikblad



Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38