Syskonen Christel och Robin Runne har båda två döpts inför sina respektive konfirmationer. Konfirmationen var ändå en större grej, säger de.

Du hinner döpa dig före konfirmationen

konfirmation.

Om man inte blivit döpt som barn men ändå vill gå på konfirmandläger – hur gör man då? Det korta svaret på frågan är: anmäl dig till konfirmandundervisningen.

3.10.2019 kl. 10:39

– Det är bara att anmäla sig till lägret. Det är inget problem att du inte är döpt och det blir en jätterolig tid, säger Christel Runne som döptes efter sitt konfirmandläger.
Hennes bror Robin Runne döptesett par år senare, efter sitt konfirmandläger och tillsammans med en kompis. Christel Runne berättar att det var flera stycken som blev döpta samtidigt som hon, och att det gjorde henne mindre nervös.

För båda syskonen gick dopet till på samma sätt.
– Vi var klädda i albor och satt framme i Matteuskyrkan. Sedan gick vi fram i tur och ordning tillsammans med våra faddrar. Faddrarna välsignade oss och sedan satte prästen lite vatten på våra huvuden och sade: nu är du medlem i kyrkan. Efteråt fick vi varsitt ljus, säger Christel Runne.

Robin Runne tyckte att konfirmationen var mer spännande än dopet.
– Konfirmationen hade man ju hört om hela livet, dopet kom mera plötsligt. Under konfirmationen var det också mera att hålla reda på.
Båda två har själva varit med och valt sina faddrar.
– Jag valde två faddrar som var med i kyrkan. När min bror skulle döpas ställde jag och en av hans hjälpledare upp som faddrar, säger Christel Runne.

Dopet och konfirmationen hör ihop. – Konfirmationen är en bekräftelse av dopet, och därför behöver man vara döpt för att bli konfirmerad, säger Stefan Myrskog, ledande sakkunnig vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

Man kan säga att konfirmationen är ett kvitto på att man fått lära sig vad den kristna tron handlar om.

När han varit i kontakt med församlingsanställda runt om i Borgå stift tycker han sig ha sett en ökning i antalet unga som döps inför konfirmationen, vilket också statistiken visar.
– Det här är också ett tecken på skriftskolans popularitet, de unga vill verkligen vara med om lägren på en naturskön plats, njuta av miljön och möjligheten att dela gemenskap och diskutera frågor om livet med någon som har tid att lyssna, säger Myrskog.

Att konfirmandundervisningen behållit sin popularitet kan vi enligt Myrskog tacka goda ledare för, både anställda och hjälpledare.
– De som jobbar med barn och unga i kyrkan gör ett bra arbete. Efter skolan är konfirmandtiden landets största nätverk för de unga, och jag skulle vilja hälsa alla beslutsfattare att de måste göra allt för att kunna prioritera tjänster för just barn- och ungdomsverksamheten. Här görs en stor samhällsinsats.

Syskonen Runne tycker inte att man ska vara orolig om man är odöpt och vill anmäla sig till konfirmandundervisningen. Det är bara om man vill bli konfirmerad som man behöver vara döpt, och det behöver man inte veta säkert före konfirmandundervisningen.
– Efter lägret vet du om du vill konfirmera dig eller inte. Jag fick höra att man under konfirmandlägret tar reda på vad man tror på och kan ta ställning till om man vill bli konfirmerad, säger Robin Runne.

Dags att anmäla sig

  • Alla som är födda 2005 och medlemmar i en församling har fått brev i slutet av september med info om skriftskolan 2020 och instruktioner om hur man anmäler sig. Anmälningen är öppen under oktober.
  • Har du inte fått något brev? Eller har du fått brev från en annan, kanske finsk, församling men önskar gå i konfirmandundervisning på svenska? Kontakta den svenska församlingen på ditt område.

Bor du i Helsingfors? Hit kan du vända dig:

  • Johannes församling: Kontakta ungdomsarbetsledare Nicolina Grönroos (nicolina.gronroos@evl.fi).
  • Matteus församling: Kontakta någon i ungdomsteamet: Tonja Paavola (tonja.paavola@evl.fi) Patricia Högnabba (patricia.hognabba@evl.fi) eller Daniel Jakobsson (daniel.jakobsson@evl.fi).
  • Petrus församling: Kontakta ungdomsarbetsledare Ida-Marie Skogvik (ida-marie.skogvik@evl.fi) eller skriftskolteolog Jonathan Silfverberg (jonathan.silfverberg@evl.fi).
Erika Rönngård



Kyrka. Om en vecka, den 6 mars, har det gått tjugo år sedan de första kvinnorna vigdes till präster. 28.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Förslaget om ett åländskt kyrkoland, som antyds kunna fungera som påtryckning för att man skall få igenom sin vilja i andra frågor, är ogenomtänkt, säger biskop Gustav Björkstrand. Biskopen vägrar förstå, säger Ålands landshövding Peter Lindbäck. Meningsutbytet sker inför öppen ridå i de åländska tidningarna. 27.2.2008 kl. 00:00

Kultur. Fyrtio år – så länge har Wilfrid Stinissen bott i Sverige. Det är exakt halva hans liv. Men den planerade eremittillvaron blev det inget av. En enträgen åhörare fick honom att sätta ihop några föredrag till en bok, och sedan dess har böcker lett till möten som lett till böcker som lett till möten. 27.2.2008 kl. 00:00

Världen. Den katolska patriarken i Venedig, Angelo Cardinal Scola uppmanar stadsinvånarna att avstå från dricksvatten på flaska under fastan. 27.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Majoriteten av de nya kyrkomötesombuden säger nej till ett välsignelseformulär för registrerade par av samma kön. 26.2.2008 kl. 00:00

Världen. De afrikanska lutherska kyrkorna har ökat sitt medlemsantal med nästan två miljoner. 26.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ulf Särs, informatör vid Kyrkans Utlandshjälp, höll för några veckor sedan en finsk morgonandakt som väckte kraftiga reaktioner. 26.2.2008 kl. 00:00

Kultur. ingress   26.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. År 2007 förrättades sammanlagt 17 614 vigslar av den evangelisk–lutherska kyrkan. 25.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan firar 2009 som missionens jubileumsår. Året är hela den lutherska kyrkans missionsår och Finska Missionsällskapets jubileumsår. 25.2.2008 kl. 00:00

Insändare. Pastor Rune Lindblom  (HBL 5.2.08) från Esbo  vill unna  Guds nåd för rökare på skriftskoleläger.  Läkaren undrar hur det är möjligt att kyrkan är på dödshandelns sida? Det är ofattbart att kyrkans representanter gång på gång stöder 14-15-åringars nikotinbruk (HBL 26.1.2008, Kyrkpressen 17.1.2008). 25.2.2008 kl. 00:00

Ledare. Nr 9/2008. Dramatiken kring Stora Ensos cellulosafabrik i Kemijärvi har engagerat såväl medborgare som landets högsta politiska ledning. En central fråga är vem eller vilka som skall ta sitt samhällsansvar. En del menar att det primärt är Stora Enso, en del att det är regeringen, en del att det sist och slutligen är riksdagen och en del att alla tre aktörer måste dela på ansvaret. 25.2.2008 kl. 00:00

Stig Kankkonen. 25.2.2008 kl. 00:00

Världen. Luxemburgs parlament har beslutat att legalisera dödshjälp för svårt sjuka människor. 25.2.2008 kl. 00:00

Människa. Ge upp? Begreppet finns inte i Gunilla Sjövalls vokabulär. Hela sitt liv har hon strävat framåt – om det sedan gällt studier eller handikappades rättigheter. – Någon måste ju gå först, varför inte jag? 22.2.2008 kl. 00:00

präst. Vad händer när man går omkring på stan med prästkragen på? Vi frågade tio präster och fick tio spännande svar. 6.10.2016 kl. 10:57

religionsfrihet. Barnets rätt att välja sin åskådning förverkligas först när barnet har getts tillfälle att bli medveten om livsåskådningar, säger Sylvia Tast. 6.10.2016 kl. 10:21

profilen. Livet går inte att kontrollera, ändå frågor ofta människor som blivit sjuka vad de hade kunnat göra annorlunda. – Min uppgift som kristen läkare är att försöka hjälpa människor att lära sig leva med det som hänt. 6.10.2016 kl. 08:36

Bok. Teorin att Jesus levde sina ungdomsår i Indien broderas ut i Taavi Kassilas bok om Jesus tysta år. 6.10.2016 kl. 09:50

Regnbågsmässa. Biskop Guy Erwin från den amerikanska lutherska kyrkan ELCA:s Los Angeles-stift kommer att besöka Helsingfors i oktober. 3.10.2016 kl. 13:59