Söndagen den 29 september firas Mikaelidagen, barnens och änglarnas söndag. Säg ängel, och många tänker på den klassiska bilden av skyddsängeln som går bakom två barn på en ranglig bro. Stefan Forsén, präst och ledare för gemensamt församlingsarbete i Helsingfors, säger att bilden väcker vitt skilda känslor hos människor. Många ser den som en idylliserad glansbild främmande för vår tid.
– Men ängeln på bilden står för ett starkt och mäktigt budskap från Gud om att det här är ett älskat barn som aldrig någonsin kommer att överges.
Man kan närma sig änglabilderna som en ikon och försöka fundera på vad som finns bakom det bilden föreställer. Vad förmedlar bilden? Forsén jämför de pastellfärgade änglabilderna med foton från en semesterresa.
– När jag tittar på dem står de för hela min upplevelse av den där semestern, men när jag visar dem för dig tänker du kanske ”nåja, bättre bilder har jag sett”.
Inte alltid vit gestalt
Det finns människor som berättar att de mött änglar – ibland har de sett dem, ibland uppfattat dem som en doft eller en känsla. Forsén säger att man måste förhålla sig med stor respekt till människors upplevelser av möten med änglar, eftersom de beskriver en upplevelse bortom det ögat kan se.
– Alla människor kan säkert beskriva budskap som de på olika sätt fått som en sorts änglanärvaro i sina liv. Det handlar inte alltid om att du sett en vit gestalt som hindrat dig från att bli överfallen. Men också de erfarenheterna tror jag att man behöver ta på allvar om de för mig är ett uttryck för att Guds kärlek nådde fram till mig.
Det är egentligen inte ängeln som är huvudsaken, utan det den förmedlar.
– I sin allra enklaste form är en ängel en budbärare. Det är någon annan än ängeln som är källa till budskapet, säger Stefan Forsén.
Därför säger han också att vi inte ska stanna vid ytan och fundera på om ängeln var vacker eller ful.
– Vi ska se vad som finns bakom den. Om man går tillräckligt långt bakom tror jag att man ser att det är Gud.
Själv ser han oftast ett änglabudskap i den formen att någon kommer till insikt om att hen inte är den etikett som hen fått.
– När någon förstår att jag inte är ett socialfall, en missbrukare eller en förlorare, utan jag är en av Gud älskad människa – som har erfarenhet av att vara hänvisad till andras hjälp, av missbruk, av motgångar. När det här budskapet blir verklighet tror jag att man kan säga att man haft änglar som gäster, som Hebreerbrevet uttrycker det.
