Kari Mäkinen, Emma Audas, Göran Stenlund och Jan-Erik Andelin analyserar biskop Björn Vikströms arv.

"Han är den som stiger upp och hjälper till med att bära bort disken"

biskop.

På söndag lägger Björn Vikström ner sin biskopsstav. Vi frågade fyra personer hurudan biskop han varit.

23.8.2019 kl. 11:50

Kari Mäkinen, ärkebiskop emeritus
Han är en social person, mycket tydlig, och en som tar hänsyn till andra. Han är också en mycket stark teolog, en djupt tänkande, luthersk teolog, vars teologi är starkt förankrad i en nordisk, luthersk tradition.
Han är också en förnyare. Han har tydligt och konstruktivt fört fram sin egen linje och och sin egen syn. Det har han gjort också då alla inte varit av samma åsikt som han. Vad gäller frågan om samkönade äktenskap är han den biskop som verkligen strävat efter att behandla frågan teologiskt, bland annat i sin bok.
Alla kommer in i biskopsrollen med sin egen person och formar den. Typiskt för Björn Vikström har varit att hans syn på biskopsrollen varit icke-hierarkisk. Ett uttryck för det är att han ställde upp som biskop bara på viss tid, inte fram till pensioneringen.

Emma Audas, teolog
Björns linje har varit tydligt folkkyrklig. Han är också kompromissökande: Han vill ärligt se både för- och nackdelar i olika positioner. Han kombinerar också det logiska med det medmänskliga – antagligen en orsak till att hans mediala närvaro tagits så väl emot.
Han är kanske en av de mest välformulerade rösterna i kyrkomötet, och det har säkert också förstärkt uppfattningen om att frågan om samkönade äktenskap inte är en kamp mellan teologi och medmänsklighet, så som den ibland presenterats som.
Dock har han inte mycket till övers för teologiska idéer som inte enkelt låter sig konkretiseras. Hans grundposition är tydligt etisk, och teologin får långt rollen att stöda ett perspektiv som fokuserar på nästankärlek, snarare än att tränga in i de riktigt svåra frågorna. Huruvida det här är ett problem eller en styrka verkar dela människor.
Han har också kommit med ett nytt sätt att vara biskop. Han har inget behov av att göra sig själv märkvärdig. Björn har varit den biskop som stiger upp och hjälper till med att bära bort disken.

Göran Stenlund, vice ordf. Slef
Biskop Björn har varit en sällsynt energisk kommunikatör, både internt och externt. Han torde ha varit den första biskopen i vårt land med ett eget Facebook-konto. Och ingen som kontaktat honom per e-post har väl behövt vänta länge på svar.
Som biskop har han brottats med att hitta en balans mellan folkkyrkans två lojaliteter: å ena sidan lojaliteten med Bibeln och det kristna budskapet, å andra sidan med de människor som bor på kyrkans verksamhetsområde och deras mångskiftande frågor och förväntningar. Jag kan hålla med biskop Björn om att det behövs ett ständigt samtal om hur Bibeln ska tolkas i varje ny tid, i betydelsen hur den rätt ska förstås. Men det intryck jag fått är att biskopen i sin bibeltolkning alltför mycket låtit sig styras av samtidens strömningar. Då har Bibelns budskap i vissa avseenden relativiserats, rentav så att Bibelns klart uttalade nej i olika frågor har gjorts till ett bibeltolkningens ja. Och det kan inte vara rätt.
Jag uppskattar att biskop Björn framhållit att vår frälsning är knuten till Jesu person och Jesu namn, att varje generation kan frestas förbigå sådana sidor av Jesu budskap som upplevs obekväma och att det är självklart att den som är kristen ska försöka vara trogen mot Bibeln. Samtidigt har biskopen tydligt värjt sig för att se Bibelns utsagor i konkreta frågor som Guds auktoritativa budskap till oss. Därför hoppas jag att han i sin fortsatta gärning mer frimodigt ska lyfta fram det bestående och oföränderliga i Bibeln.

Jan-Erik Andelin, journalist på HBL
Han är väldigt prestigelös. I diskussioner och debatter är han inte den som hoppar till över personangrepp. Det har varit hans styrka. Han tar inte illa vid sig om man ruskar om honom eller hans ämbete.
Liksom varje biskop som uppfattas som ”liberal” har han blivit snällt behandlad av finlandssvenska medier. Han kom till ämbetet utan stor ledarerfarenhet, och det jag hört utanför media är att många konflikter blivit olösta även för honom, liksom för andra biskopar. Någon annan biskop skulle ha blivit ställd mer mot väggen.
Om man frågar vad som kommer att bli hans arv tror jag att det kommer att handla om hur man tillämpar den teologiska syn han har. Hans bok Kärlekens mångfald är ett jättebra exempel på det, och jag hoppas att den ska komma till användning också i andra kyrkor.
I den boken tillämpar han teologi, omvandlad till moral, i väldigt vardagliga frågor, frågor som gäller kärlek och parrelationer. Jag tycker han gör det väldigt stiligt. Han både breddar och fördjupar och visar hur man behöver tänka i modern tid.

Sofia Torvalds



profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11