Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

Gruppen som gillar de djupa diskussionerna

på djupet.

Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat.

29.7.2019 kl. 10:00

Allt började med att Mats Bergvik och Kristian Norrback, som känner varandra sedan tidigare, satt och diskuterade.

– Mats sade ”Oj, jag skulle nog vilja ha någon slags filosofigrupp!” Jag svarade att det vill jag också, minns Kristian Norrback.

Det här var år 2014 och sedan dess har Bergvik och Norrback, som med glimten i ögat kallar sig the Founding Fathers, kunnat gå loss på just de djupa diskussioner de hade längtat efter. I början samlades några stycken, men periodvis har uppemot tio personer deltagit. Just nu har Amici in spiritu fem medlemmar som deltar regelbundet. Utöver Bergvik och Norrback är Hillevi Lasén och Joakim Snickars med vid intervjutillfället.

Allt från gamla greker till Greta Thunberg

Amici in spiritu betyder vänner i anden. Ibland får diskussionen löpa fritt då vännerna träffas, men för det mesta har någon av dem förberett ett ämne eller tema. Under en period gick gruppen systematiskt igenom många av de stora filosoferna. De har också bekantat sig med de centrala tankarna hos olika teologer och psykologer.

– Poängen är egentligen inte att lära sig mer om någon viss gubbe utan snarare att fånga in ett visst tema så att samtalet inte blir alltför ofokuserat, konstaterar Kristian Norrback.

Ämnesområdena som gruppen behandlar är heller inte strikt begränsade till just teologi, filosofi eller psykologi.

– Förra gången testade vi att teckna med höger hjärnhalva. Vi skulle inte alls titta på pappret då vi ritade och inte heller försökte tänka hur någon viss sak ”ska” se ut. Det var jätteintressant och utmanande, berättar Mats Bergvik.

Ibland står samtidsfrågor på schemat. Gruppen har avhandlat allt från vargarnas vara eller icke-vara till Greta Thunberg och klimatångest.

– Ett av de svåraste och mest intressanta samtalen vi har haft handlade om Martin Bubers jag-du-baserade etik. Det var inte helt enkelt att förstå, men just därför så bra. I den här gruppen tar vi oss tid att faktiskt försöka sätta oss in i också mer utmanande frågor, säger Hillevi Lasén.

Mats Bergvik minns för sin del ett tillfälle då gruppen diskuterade teologen Anders Nygrens Eros och agape som något av en ögonöppnare.

– Det kändes som att vi kom åt själva kärnan i kristendomen den gången, säger han.

Trygghet och öppenhet

Joakim Snickars konstaterar att gruppen har flera funktioner. Dels är samtalen allmänbildande och dels tillfredställer den ett behov av fördjupning.

– Kroppen har sina behov av mat och sömn, men också sinnet har sina behov. Det kan vara kultur eller djupa samtal. I varje människas medvetande finns det frågor som man egentligen aldrig från några svar på, till exempel om existensens ursprung och mening. Att få diskutera sådana frågor känns väldigt stimulerande.

Hillevi Lasén konstaterar att kontinuiteten i gruppen är jätteviktig.

– Tack vare att vi genom åren har lärt känna varandra väl är vi trygga med varandra och vågar faktiskt uttrycka våra åsikter.

Visst händer det att det hettar till i någon diskussion och att deltagarna försvarar egna uppfattningar, men något riktigt gräl har det aldrig blivit.

– Jag tycker att respekten för olika åsikter har funnits med ända från början. Även om vi inte alltid håller med varandra finns det utrymme för alla att uttrycka sig, säger Bergvik.

– Den där gången då jag talade om Martin Luther var ni alla emot mig. Det var uppiggande, inflikar Norrback med ett skratt.

Lasén fortsätter:

– Vi har alla lite olika bakgrund och livsåskådning och just det gör samtalen så givande.

Våga umgås med motpartens åsikt

I sociala medier och nyhetssajternas kommentarsfält erbjuds forum för diskussion som aldrig förr, men som Joakim Snickras konstaterar blir resultatet sällan några goda samtal, snarare tvärtom.

– Jag tror att många i sådana forum skriver för att de är arga och vill släppa ut sina känslor, fortsätter Mats Bergvik.

Medlemmarna i Amici in spiritu är överrens om att förutsättningen för en god diskussion är att man försöker förstå den andras synvinkel. Därmed inte sagt att man själv behöver byta åsikt.

– Så länge man faktiskt lyssnar på varandra och uttrycker sig respektfullt går det oftast bra att samtala. Det finns ingen orsak att dumförklara den andra eller börja kalla varandra saker bara för att man inte är överens, poängterar Lasén.

I samband med biskopsvalet kom det fram att den blivande biskopen liksom flera av de andra kandidaterna ser splittringen inom kyrkan som ett stort hot och något han vill arbeta för att överbygga. Hur ser medlemmarna i Amici in spiritu på situationen inom kyrkan?

– För det första tror jag att det inte går att sträva efter någon total samstämmighet mellan olika åsikter, konstaterar Joakim Snickars.

Kristian Norrback poängterar att allt heller inte kan diskuteras i det oändliga, utan ibland behövs det i stället beslut och handling.

Mats Bergviks recept för en öppen diskussion är att våga umgås i tanken med motpartens åsikter:

– Vad är det med meningsmotståndarens åsikt som jag är rädd för? Vad skulle kunna hända om det blev på motpartens sätt och varför vill jag inte det?

Johanna Granlund



BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28