Hur firar du påsk?

Påsktraditioner.

Vilka traditioner hör påsken till? Hur kan påskfirande se ut i Esbo, Karleby och Senegal? Vi diskuterade med tre personer.

17.4.2019 kl. 14:20

Kira Ertman, Esbo

Från första april är Kira Ertman ordinarie kyrkoherde i Esbo svenska församling. Hon firar påsk i kyrkan, men också hemma med sin familj – sin man och sina barn, 9 år och 1,5 år.

– Påsken är ju kyrkans största högtid, men den tar inte lika mycket utrymme som julen. Den är mer intim. Den kryper under huden på ett annat sätt. Att fira påsk kräver mer tankearbete än att fira jul, och det är hälsosamt. Utan påsk skulle vi inte fira jul heller.

Med åren har påsken blivit en viktig process för Kira Ertman. Påskveckan sammanfattar all den glädje och allt det lidande livet rymmer.

– Först palmsöndagen då Jesus firas som hjälte och man ropar hosianna, sedan skärtorsdagens nattvard som blev ett sakrament – och sedan döden och uppståndelsen. Hela tron sammanfattas på en vecka. Det är en så enorm process. Jag känner ofta att det går för snabbt, jag skulle vilja stanna kvar i långfredagens tankar lite längre.

I år firar Kira Ertman påsk med skärtorsdagens mässa i Olars kyrka, och sedan högmässa annandag påsk i Esbo domkyrka. Då är hon på jobb. Men på påskdagen ska gå i påskdagsmässa tillsammans med barnen.

– Efter mässan äter vi påskmiddag med familjen och släkten. Och så ska vi ha äggjakt. Det brukar bli ganska många chokladägg, så jag tror vi ransonerar lite …

Hon ska förbereda en påskbuffé med vårkänsla – kanske sparris och köttbullar av får- eller lammkött.

– Det viktigaste är att alla trivs och att vi får fira tillsammans.

Eirik Raikula, Karleby

Hos Raikulas samlas en grupp vänner för en judisk sedermåltid under påsken.

– Det är den en påskmåltid som också Jesus firade med sina lärjungar. Vi firar den tillsammans med tio och tretton vänner som vi rest med till Israel under åren, säger Eirik Raikula.

Seder betyder ordning och de följer en handbok, en haggadah om hur man ska fira en kristen påskmåltid. I måltiden ingår att man läser om uttåget ut Egypten ur Gamla testamentet, om plågorna och allt annat.

– Det tar ungefär en och en halv timme. Efter måltiden följer en avslutning som tar mellan en halv och en timme.

Det som fascinerar Raikula är att måltiden samtidigt firas av miljontals judar.

– För min del är det starkt att tänka på hur många miljoner judar som går igenom samma formulär samma kväll utan att se att Jesus var påsklammet som kommit för deras skull. Och att vi av nåd fått bli inympade i Guds rike.

Kyrkbesök hör också till Raikulas påsk. Både under själva påsken och någon dag under stilla veckans aktläsning.

– Det viktigaste under påsken är att minnas Jesu död på korset, säger Raikula.

Anna Tikum, Senegal

– Jag firar i år min åttonde påsk i Senegal. Senegal är ett muslimskt land och de kristna högtiderna uppmärksammas därför inte särskilt mycket. Vi går till mässan på natten till påskdagen och äter sedan väldigt mycket ngallakh, en slags söt sås gjord på jordnötter, baobabfrukt och olika kryddor. Denna äts tillsammans med couscous gjort på hirs. Under påsken delar de kristna ut ngallakh till sina muslimska grannar och vänner. Eftersom vi bor i Dakar, där det finns många utlänningar, hittar vi i de större butikerna choklad-
ägg i färggranna papper. På påsklördagen får våra barn söka efter påskägg som påskharen gömt i vårt hem.

– Påsken är min favorithögtid, och det är då jag längtar som allra mest till Finland. Jag saknar precis allt beträffande påsken i mitt barndomshem: alla påskpynt, påskliljorna, memman, doften av vår, den dystra långfredagen och den glada påskdagen så som den firas i Borgå domkyrka. Som kristen är förstås påskens glädjebudskap det allra viktigaste för mig. Memma, påskliljor och vårdoft får jag kanske inte, men hemligheterna i Jesu uppståndelse kan jag meditera kring och glädjas över var i världen jag än befinner mig.

– Under mina första år bodde jag i Tanzania där mina föräldrar då arbetade som missionärer. En påsk bestämde mamma att vi barn skulle konstruera ett påsklandskap där både Golgata med dess tre kors samt Jesu grav fanns. Av pappersmassa arbetade vi fram soldater och kvinnor som på långfredagen stod kring Jesu kors och som på påskdagen tittade in i den tomma graven. Fortfarande har detta kreativa alster en central plats i mitt föräldrahem under påsken. Landskapet med sina soldater och kvinnor måtte i en icke familjemedlems ögon se mycket bedrövligt ut, men för mig gömmer det många fina barndomsminnen.

Sofia Torvalds, Johan Sandberg, Ulrika Hansson



Samhälle. Den ekumeniska böneveckan för kristen enhet pågår 18-25 januari 2010. 13.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. I november håller de lutherska församlingarna i Finland församlingsval. 12.1.2010 kl. 00:00

Kultur. Jussi-kandidaterna för årets film 2009 har valts. 12.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Dödsskjutningarna i köpcentret Sello engagerade allmänheten 12.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den lutherska ärkebiskopen Jukka Paarma och den ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo vädjar igen för att den egyptiska Eveline Fadayel ska få stanna i Finland, rapporterar pod.fi. 11.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkpressens webbförnyelse har inte fått det positiva mottagande redaktionen hoppades på. Nu efterlyser vi förslag på vad som kunde förbättras. 11.1.2010 kl. 00:00

Insändare. Jag vänder mig nu till andliga ledare som inför Guds Ansikte och i sanningens och ärlighetens namn vill och kan svara på hur jag skall göra för att mina studier och "forskning" kring samtal och relationer i församlingen skall tas till vara på bästa sätt. Jag har ju DOKUMENTERAT en brist i  utbildningen för tex präster. Det är ju inget jag hittat på, det är en SANNING. Du andlige ledare som läser detta och som tagit del av mitt material på min blogg här och på bloggen "Tådene Curt Olausson" vad gör du åt detta? Gör du någonting alls? Du kan ju inte undgå att se att ni har missat nåt. Då måste man väl agera ? Som sagt , det är ju så att vi som tror  står inför Guds Ansikte. Jag har små möjligheter att ta ut dokumentationen i stor skala. Den berör ju egentligen hela kristenheten. Då måste jag ju ha hjälp på nåt sätt. Varför strömmar det inte in erbjudanden om en sådan hjälp? Om du inser dokumentationens giltighet , grund och guldsanning , varför tar du inte kontakt med mig och erbjuder dig att hjälpa till?Varför ställer inte kyrkan resurser till förfogande? Det är en fråga om att få ut budskapet inte att skaffa mig eller nån annan en mercedes. 10.1.2010 kl. 00:00

Världen. Ledare för de ultraortodoxa judarna i Jerusalem har tagit avstånd från trakasserier som riktat sig mot kristna präster och nunnor i Jerusalem. 10.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans Utlandshjälps Annorlunda Gåva var för fjärde julen i rad den mest populära etiska gåvan. 9.1.2010 kl. 00:00

För att kunna registrera dig på Kyrkpressen.fi måste du först godkänna våra användarvillkor. Vi är ärade av ditt förtroende och av att du investerar av din tid och energi på sidan. Trots att Kyrkpressen äger sidan är den till stor del användarnas, och det är såna som du som gör sidan till vad den är. Genom att ha några uttalade spelregler blir samarbetet tydligare och alla vet vad som förväntas av dem. 1. Innehåll. Du äger dina egna texter och bilder och tillåter att de finns på Kyrkpressen.fi. Om du inte längre vill ha dem på Kyrkpressen.fi måste du själv ta bort dem. Det gör du genom att radera blogginläggen. 2. Medlemskap. Du är registrerad medlem så länge du vill. Om du inte i systemet själv kan radera ditt användarkonto (av tekniska skäl) kan du kontakta redaktionen och be dem göra det. Då ditt konto stryks, syns din profil och dina blogginlägg inte längre. Kyrkpressen kan dock inte garantera att kommentarer du skrivit på andras inlägg stryks då din profil raderas. Det skulle bryta diskussionen på andras blogginlägg. Kyrkpressen har rätt att stryka ditt användarkonto om det kan anses att du brutit mot villkoren, och kan göra det utan att kontakta dig. Redaktionen strävar till att först vara i kontakt med dig i dylika fall. 3. Ansvar. Du ansvarar själv för det du lagt in på Kyrkpressen.fi (antingen genom att skriva in det eller länka in via RSS) både när det gäller laglighet (har du t.ex. rätt att publicera bilden ifråga), och att innehållet är i enlighet med god ton och sed. Kyrkpressens redaktion har rätt att ta bort innehåll som anses olämpligt och kan göra det utan att kontakta dig. Kyrkpressens redaktion kan omöjligen moderera allt innehåll på kyrkpressen.fi, utan tar ställning till enskilda övertramp då de upptäcks. Redaktionen står till förfogande om du har invändningar och är öppen för kritik. Vi strävar till att andan på Kyrkpressen.fi ska vara god och att så många som möjligt ska trivas. Var vänlig och respektera andra medläsare! Varmt välkommen till Kyrkpressen.fi! KP-teamet 8.1.2010 kl. 00:00

Världen. Egypten har skakats av mordet på sex kristna då en kyrka i södra Egypten attackerades under det koptiska julfirandet. Nu har tre misstänkta anhållits. 8.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. De flesta läsarna är fortsättningsvis nöjda med Kyrkpressen, visar en färsk läsarundersökning. 7.1.2010 kl. 00:00

Anita Höglund. 7.1.2010 kl. 00:00

Ledare. Fredagen 9.1.1970 utkom det första numret av Kyrkpressen. Alltså för 40 år sedan. 7.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vid prästvigningen på trettondagen i Borgå domkyrka har stiftet fått fem nya präster. 7.1.2010 kl. 00:00

Kyrkomötet. Fyra kvinnor och två män ställer upp på listan ”Tillsammans”, som tävlar om två platser som prästombud i kyrkomötet. I listans programförklaring står bland annat att par av samma kön ska få möjlighet till kyrklig vigsel, att kyrkan ska ha nolltolerans för trakasserier och att kyrkan ska gå mot en koldioxidneutral framtid. 7.11.2019 kl. 16:03

dop. I framtiden behöver den som döps bara en fadder som är konfirmerad medlem i kyrkan. Ändringen ska sänka tröskeln till dopet och göra doparrangemangen smidigare både för familjer och församlingar. 7.11.2019 kl. 14:46

Kyrkomötet. Tydliga prioriteringar och inget osthyvlande, löd budskapet från kyrkomötets ekonomiutskott. I nästa års budget ingår pengar för att förverkliga kyrkans klimatstrategi och för att anställa en koordinator för pilgrimsvandringsverksamheten. 7.11.2019 kl. 12:30

Kyrkomötet. Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade mandatperiodens sista kyrkomöte med ett tal om maktutövning och ansvar. 4.11.2019 kl. 11:22

Höstdagarna. Bra stämning! Kul! Råddigt! Gemenskap! Så säger ungdomarna själva när de kommenterar Höstdagarna. En samling som lockat kring 600 deltagare till Toijala också i år. Och biskopen bidrog med att berätta något som gjorde alla helt tysta. 2.11.2019 kl. 17:24