Hur firar du påsk?

Påsktraditioner.

Vilka traditioner hör påsken till? Hur kan påskfirande se ut i Esbo, Karleby och Senegal? Vi diskuterade med tre personer.

17.4.2019 kl. 14:20

Kira Ertman, Esbo

Från första april är Kira Ertman ordinarie kyrkoherde i Esbo svenska församling. Hon firar påsk i kyrkan, men också hemma med sin familj – sin man och sina barn, 9 år och 1,5 år.

– Påsken är ju kyrkans största högtid, men den tar inte lika mycket utrymme som julen. Den är mer intim. Den kryper under huden på ett annat sätt. Att fira påsk kräver mer tankearbete än att fira jul, och det är hälsosamt. Utan påsk skulle vi inte fira jul heller.

Med åren har påsken blivit en viktig process för Kira Ertman. Påskveckan sammanfattar all den glädje och allt det lidande livet rymmer.

– Först palmsöndagen då Jesus firas som hjälte och man ropar hosianna, sedan skärtorsdagens nattvard som blev ett sakrament – och sedan döden och uppståndelsen. Hela tron sammanfattas på en vecka. Det är en så enorm process. Jag känner ofta att det går för snabbt, jag skulle vilja stanna kvar i långfredagens tankar lite längre.

I år firar Kira Ertman påsk med skärtorsdagens mässa i Olars kyrka, och sedan högmässa annandag påsk i Esbo domkyrka. Då är hon på jobb. Men på påskdagen ska gå i påskdagsmässa tillsammans med barnen.

– Efter mässan äter vi påskmiddag med familjen och släkten. Och så ska vi ha äggjakt. Det brukar bli ganska många chokladägg, så jag tror vi ransonerar lite …

Hon ska förbereda en påskbuffé med vårkänsla – kanske sparris och köttbullar av får- eller lammkött.

– Det viktigaste är att alla trivs och att vi får fira tillsammans.

Eirik Raikula, Karleby

Hos Raikulas samlas en grupp vänner för en judisk sedermåltid under påsken.

– Det är den en påskmåltid som också Jesus firade med sina lärjungar. Vi firar den tillsammans med tio och tretton vänner som vi rest med till Israel under åren, säger Eirik Raikula.

Seder betyder ordning och de följer en handbok, en haggadah om hur man ska fira en kristen påskmåltid. I måltiden ingår att man läser om uttåget ut Egypten ur Gamla testamentet, om plågorna och allt annat.

– Det tar ungefär en och en halv timme. Efter måltiden följer en avslutning som tar mellan en halv och en timme.

Det som fascinerar Raikula är att måltiden samtidigt firas av miljontals judar.

– För min del är det starkt att tänka på hur många miljoner judar som går igenom samma formulär samma kväll utan att se att Jesus var påsklammet som kommit för deras skull. Och att vi av nåd fått bli inympade i Guds rike.

Kyrkbesök hör också till Raikulas påsk. Både under själva påsken och någon dag under stilla veckans aktläsning.

– Det viktigaste under påsken är att minnas Jesu död på korset, säger Raikula.

Anna Tikum, Senegal

– Jag firar i år min åttonde påsk i Senegal. Senegal är ett muslimskt land och de kristna högtiderna uppmärksammas därför inte särskilt mycket. Vi går till mässan på natten till påskdagen och äter sedan väldigt mycket ngallakh, en slags söt sås gjord på jordnötter, baobabfrukt och olika kryddor. Denna äts tillsammans med couscous gjort på hirs. Under påsken delar de kristna ut ngallakh till sina muslimska grannar och vänner. Eftersom vi bor i Dakar, där det finns många utlänningar, hittar vi i de större butikerna choklad-
ägg i färggranna papper. På påsklördagen får våra barn söka efter påskägg som påskharen gömt i vårt hem.

– Påsken är min favorithögtid, och det är då jag längtar som allra mest till Finland. Jag saknar precis allt beträffande påsken i mitt barndomshem: alla påskpynt, påskliljorna, memman, doften av vår, den dystra långfredagen och den glada påskdagen så som den firas i Borgå domkyrka. Som kristen är förstås påskens glädjebudskap det allra viktigaste för mig. Memma, påskliljor och vårdoft får jag kanske inte, men hemligheterna i Jesu uppståndelse kan jag meditera kring och glädjas över var i världen jag än befinner mig.

– Under mina första år bodde jag i Tanzania där mina föräldrar då arbetade som missionärer. En påsk bestämde mamma att vi barn skulle konstruera ett påsklandskap där både Golgata med dess tre kors samt Jesu grav fanns. Av pappersmassa arbetade vi fram soldater och kvinnor som på långfredagen stod kring Jesu kors och som på påskdagen tittade in i den tomma graven. Fortfarande har detta kreativa alster en central plats i mitt föräldrahem under påsken. Landskapet med sina soldater och kvinnor måtte i en icke familjemedlems ögon se mycket bedrövligt ut, men för mig gömmer det många fina barndomsminnen.

Sofia Torvalds, Johan Sandberg, Ulrika Hansson



Marina Wiik. – Pappa, pappa varför har han inga kläder? undrar den lilla flickan och drar sin pappa i armen. – Tja, han har väl varmt, säger pappan och rodnar. Faktum är att han verkar lika konfunderad som sin dotter – och de övriga passagerarna i metrovagnen. 15.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarnas diakoniarbete utförs inte bara av diakoniarbetarna utan en stor mängd frivilliga församlingsmedlemmar drar också sitt strå till stacken. 14.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. – Singelverksamhet, verksamhet för ensamstående, passar bra in i kyrkans arbete eftersom det är både diakonalt och samhälleligt, säger Irma-Vappu Mikkonen som skrivit en pro gradu-avhandling om församlingarnas singelverksamhet. 12.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Tusentals laestadianer samlades till sommarmöte i Esse under veckoslutet. 11.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finland har förbundit sig att minska antalet personer som lever under fattigdomsgränsen med 150 000 fram till år 2020. Kyrkan utmanar affärslivets representanter att verka aktivt för att bekämpa fattigdomen. 8.7.2011 kl. 00:00

Människa. Olle Eriksson fanns på de sydafrikanska myndigheternas svarta lista under Namibias självständighetskamp. Han påstods ”ha en vit hud men ett svart hjärta” och tog det som en komplimang. 7.7.2011 kl. 00:00

Samhälle. – Kyrkorna måste höja rösten när flyktingarnas och invandrarnas människovärde kränks, säger Marja-Liisa Laihia, Finlands representant vid konferensen Churches’ Commissions for Migrants in Europe (CCME) i Bukarest. 7.7.2011 kl. 00:00

Övriga. ”Jesus älskar när vi dansar så här galet till hans ära. När vi släpper loss och inte bekymrar oss om hur det ser ut.” 7.7.2011 kl. 00:00

Ledare. Regeringen Katainens program är frukten av många spretiga viljor. Det kan tydligt utläsas i regeringsprogramtexten för det folk i ”ett öppet, rättvist och djärvt Finland” som hans koalition vill leda under den närmsta framtiden. 7.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När kyrkoherde Per-Erik Örn i Korsholm predikar vid konfirmationer brukar han också påminna om församlingens fotoetikett. 6.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När evangeliföreningen SLEF firade årsfest i Övermark under veckoslutet fick man celebert besök: prosten F.G. Hedberg själv som 31-årig replotbo rörde sig bland de sina och gav läsprov på sina texter. 4.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusfesten avslutades på söndagen i Kökar. Nästa års tema blir kvinnorna i Franciskus omgivning. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Radio Deis friluftsjippo Dei Festival ordnas i år för första gången i Svenskfinland. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Passionsberättelsen 7 dygn i Jerusalem framförs också nästa år i österbottnisk tappning. 3.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusdagarna pågår som bäst på Kökar. Nyheter för i år är bland annat fågelvandringar och nya gudstjänsttider, på söndag eftermiddag i stället för förmiddag. 2.7.2011 kl. 00:00

insamling. Rättegången mot Martyrkyrkans vänner, som misstänks för brott mot penninginsamlingslagen, är över. Domen faller den 7 december. – Försvaret vill visa att vi handlat i god tro, säger MKV:s ordförande Johan Candelin. 27.11.2020 kl. 13:59

fastighetsstrategi. När stiftsfullmäktige samlades till distansmöte idag fanns det bara en fråga på agendan: kyrkans fastighetsstrategi, och framför allt planerna på att kyrkan ska göra sig av med det anrika domkapitelshuset i Borgå. – Stiftsfullmäktige i alla stift är samfällt eniga om att fastighetsstrategon bör förkastas, säger stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark. 26.11.2020 kl. 16:14

Bok. – Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Jag vill hävda att vi är den dyrkande varelsen, säger den svenska teologen och författaren Joel Halldorf. 26.11.2020 kl. 14:14

advent. Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker? 26.11.2020 kl. 13:37

mission. Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation. 25.11.2020 kl. 19:18