Att fira påsk tillsammans med familjen känns viktigt för Merete Mazzarella.

Påsken ställer färre krav

Minnen.

Påsken är Merete Mazzarellas favorithögtid. Den är både mörker och ljus. Hon minns allt från hemlagad memma till en ensam påsk som tolvåring. Och hon brukade älska påskalamm, men det fick ett abrupt slut.

17.4.2019 kl. 00:00

– Högtider är viktiga. Nuförtiden när alla butiker är öppna nästan jämt så är det så liten skillnad på vardagar och veckoslut. Då får årshelgerna tiden att stanna upp lite, säger Merete Mazzarella.

Hon är en av Svenskfinlands mest betydande författare. Hon har, genom bland annat självbiografiskt skrivande, umgåtts mycket med minnen.

– När jag var ung var påsken lång och tråkig. Mitt hem var inte präglat av någon sträng kristendom. Min mamma var kristen, men hon var dansk så det var en glad grundton. Men konventionen när jag växte upp var att inte göra något på långfredagen. Den skulle vara en dyster dag då man skulle se till att man inte gjorde något roligt.

Hon tycker att påsken är årets finaste helg.

– Trots att olika kommersiella krafter försöker hetsa oss att skicka kort och laga krånglig mat så är påsken ändå mindre kravfylld än julen. Jag tror det är mycket lättare att vara ensam på påsken än på julen.

– Påsken är också så fin för att den är både mörk och ljus. Ljuset kommer efter mörkret. Det är både död och uppståndelse.

Påskfirande utomlands

Merete Mazzarella växte upp som ambassadörsbarn och har bland annat bott i Kina, Turkiet och Indien.

– Vi har alltid i min familj varit noga med att fira de här stora kristna helgerna, var vi än har bott. Min mamma hade tjänstefolk hemma, men hon ställde sig ändå och gjorde memma. Hon var mycket för traditioner.

Hon kommer speciellt ihåg en påsk när hon som tolvåring nyss börjat i internatskola i England. Hennes föräldrar befann sig då i Turkiet.

– Jag fick inte resa hem till mina föräldrar. Det var min första påsk hem-ifrån. Avstånden var stora och det var dyrt att resa, så jag bodde hos engelska vänner. Jag minns inte hur de firade, men det var annorlunda.

Mazzarella tror att hennes generation har varit lite dålig på att föra traditioner vidare.

– I min generation har vi kanske känt oss lite nedtyngda av traditioner och gjort oss av med för mycket.

Merete Mazzarella brukade älska lammkött, en tradition från hennes mammas sida. Numera är hon vegetarian, men lamm var det sista köttet hon åt.

– Jag var på en konferens i Norge och så var det konferensmiddag. Och du vet hur det är på restauranger nuförtiden, att de ska berätta allt om vad man äter, och då sa de vad lammet hette. Då tänkte jag att inte kan jag äta något jag blivit presenterad för. Namn är väldigt viktiga. Något som har ett namn har en speciell status.

I romanen Påsk skriver Merete Mazzarella om hur huvudpersonen Birgitta drar sig tillbaka och firar en påsk utan man och barn. En sådan påsk drömmer Merete Mazzarella inte själv om.

– Jag har inget behov av att uppsöka ensamhet, men lite tid för reflektion kan jag vilja ha.

– Ett familjeumgänge känns väldigt viktigt för mig. Min son och mina barnbarn bor i USA, men jag och min man är bjudna hem till hans sons familj.

Några dagar ska hon och hennes man tillbringa i sin lägenhet i Uppsala.

– Jag har faktiskt tänkt att det också ska få bli en gudstjänst i Uppsala domkyrka.

Synen på högtider ändras med tiden.

– Att tänka på tidigare påskar är som att dyka ner genom åren. Alla de människor man har mist tänker man på. Det blir en stark påminnelse om tidens gång och alltings föränderlighet. Sedan är det också roligt att tänka att det kommer nya människor till, barn och barnbarn.

Ulrika Hansson



Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

dataintrång. Vi för inga anteckningar om själavårdssamtal, säger diakoniarbetare Ann-Christine Wiik på tal om dataläckan vid vårdbolaget Vastaamo. 26.10.2020 kl. 12:40

FDUV. Nalle Öhman tilldelas Sigfrid Törnqvist-priset för att han på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Sigfrid Törnqvist-priset är instiftat av FDUV:s styrelse. 24.10.2020 kl. 11:00

vigsel. Biskoparna är eniga om det att man utdelar varningar till präster som viger par av samma kön inte är rätt väg att gå. 22.10.2020 kl. 13:48

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00