Att fira påsk tillsammans med familjen känns viktigt för Merete Mazzarella.

Påsken ställer färre krav

Minnen.

Påsken är Merete Mazzarellas favorithögtid. Den är både mörker och ljus. Hon minns allt från hemlagad memma till en ensam påsk som tolvåring. Och hon brukade älska påskalamm, men det fick ett abrupt slut.

17.4.2019 kl. 00:00

– Högtider är viktiga. Nuförtiden när alla butiker är öppna nästan jämt så är det så liten skillnad på vardagar och veckoslut. Då får årshelgerna tiden att stanna upp lite, säger Merete Mazzarella.

Hon är en av Svenskfinlands mest betydande författare. Hon har, genom bland annat självbiografiskt skrivande, umgåtts mycket med minnen.

– När jag var ung var påsken lång och tråkig. Mitt hem var inte präglat av någon sträng kristendom. Min mamma var kristen, men hon var dansk så det var en glad grundton. Men konventionen när jag växte upp var att inte göra något på långfredagen. Den skulle vara en dyster dag då man skulle se till att man inte gjorde något roligt.

Hon tycker att påsken är årets finaste helg.

– Trots att olika kommersiella krafter försöker hetsa oss att skicka kort och laga krånglig mat så är påsken ändå mindre kravfylld än julen. Jag tror det är mycket lättare att vara ensam på påsken än på julen.

– Påsken är också så fin för att den är både mörk och ljus. Ljuset kommer efter mörkret. Det är både död och uppståndelse.

Påskfirande utomlands

Merete Mazzarella växte upp som ambassadörsbarn och har bland annat bott i Kina, Turkiet och Indien.

– Vi har alltid i min familj varit noga med att fira de här stora kristna helgerna, var vi än har bott. Min mamma hade tjänstefolk hemma, men hon ställde sig ändå och gjorde memma. Hon var mycket för traditioner.

Hon kommer speciellt ihåg en påsk när hon som tolvåring nyss börjat i internatskola i England. Hennes föräldrar befann sig då i Turkiet.

– Jag fick inte resa hem till mina föräldrar. Det var min första påsk hem-ifrån. Avstånden var stora och det var dyrt att resa, så jag bodde hos engelska vänner. Jag minns inte hur de firade, men det var annorlunda.

Mazzarella tror att hennes generation har varit lite dålig på att föra traditioner vidare.

– I min generation har vi kanske känt oss lite nedtyngda av traditioner och gjort oss av med för mycket.

Merete Mazzarella brukade älska lammkött, en tradition från hennes mammas sida. Numera är hon vegetarian, men lamm var det sista köttet hon åt.

– Jag var på en konferens i Norge och så var det konferensmiddag. Och du vet hur det är på restauranger nuförtiden, att de ska berätta allt om vad man äter, och då sa de vad lammet hette. Då tänkte jag att inte kan jag äta något jag blivit presenterad för. Namn är väldigt viktiga. Något som har ett namn har en speciell status.

I romanen Påsk skriver Merete Mazzarella om hur huvudpersonen Birgitta drar sig tillbaka och firar en påsk utan man och barn. En sådan påsk drömmer Merete Mazzarella inte själv om.

– Jag har inget behov av att uppsöka ensamhet, men lite tid för reflektion kan jag vilja ha.

– Ett familjeumgänge känns väldigt viktigt för mig. Min son och mina barnbarn bor i USA, men jag och min man är bjudna hem till hans sons familj.

Några dagar ska hon och hennes man tillbringa i sin lägenhet i Uppsala.

– Jag har faktiskt tänkt att det också ska få bli en gudstjänst i Uppsala domkyrka.

Synen på högtider ändras med tiden.

– Att tänka på tidigare påskar är som att dyka ner genom åren. Alla de människor man har mist tänker man på. Det blir en stark påminnelse om tidens gång och alltings föränderlighet. Sedan är det också roligt att tänka att det kommer nya människor till, barn och barnbarn.

Ulrika Hansson



ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40

PRÄSTSKJORTA. Rune Lindblom har upplevt en del obekväma situationer i prästskjorta, både i Jerusalem och här hemma. Och konfirmander har inte varit övertygade om att han är präst över huvudtaget. 5.5.2023 kl. 10:00

ENKÄT. Biskop Bo-Göran Åstrand har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram en strategi för Borgå stift. Arbetsgruppen har utarbetat en enkät som man kan besvara under tre veckors tid. 3.5.2023 kl. 11:54

BRAND. Vi är tacksamma att branden stannade på sakristians sida, kyrksalen i Pernå kyrka är ju ovärderlig, säger Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska församling. 2.5.2023 kl. 14:12

musiker. Nina Åström har uppträtt för miljonpublik, men också i fängelser i Ukraina och Ryssland. Hon går dit hennes kall för henne. 2.5.2023 kl. 11:32

mission. Domkapitlet i Borgå har inte anställt någon ny stiftssekreterare för internationellt arbete och mission. Biskop Bo-Göran Åstrand vill vänta på domkapitlets nya strategi som kommer om ett år. 28.4.2023 kl. 13:00

politik. Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna. 1.5.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet har konstaterat att både Camilla Svevar och Johan Kanckos är behöriga för tjänsten. Domkapitlet placerar Camilla Svevar i första förslagsrum. 28.4.2023 kl. 10:10

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00

biskopar. Den finländska teologen Jaakko Rusama har valts till biskop för den lutherska kyrkan i Storbritannien. 26.4.2023 kl. 15:02

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum har beviljat församlingarna understöd för sammanlagt 7,38 miljoner euro ur den statliga finansieringen för skötseln av församlingarnas kulturarv. 25.4.2023 kl. 11:01

FÖRLÅTELSE. Vad händer när någon behandlar dig fel? Du känner dig arg, sårad, ledsen och övergiven. Du vill ha rättvisa, och du vill att någon betalar. Men om rättvisan inte kommer – vad gör du då? Du förlåter. Sjuttio gånger sju gånger gör du det – och då sjunker inte bara ditt blodtryck utan du bygger också din karaktär. 20.4.2023 kl. 10:18

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00